Viktiga årtal i det socialdemokratiska arbetarepartiets historia
1881 August Palm återvände från Tyskland och höll sitt  första föredrag i Sverige med rubriken "Vad vilja socialisterna?".
1889 Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti bildades vid en kongress i Stockholm där flertalet delegater valts av fackföreningar.
1896 Hjalmar Branting invaldes som första socialdemokrat i riksdagen.
1898 Landsorganisationen i Sverige (LO) bildades.
1917 Socialdemokraterna medverkade för första gången i en regering i koalition med liberalerna. Ungdomsförbundet lämnade partiet och
grundade den kommunistiska rörelsen.
1918 Kampen för allmän rösträtt kröntes med framgång. Riksdagen antog en författningsreform som bekräftades 1920.
1920 Hjalmar Branting bildade den första socialdemokratiska regeringen.
Majoriteten i riksdagen var dock borgerlig.
1921 Första valen med allmän rösträtt också för kvinnor. Demokratin genomförd.
1925 Branting avled och efterträddes av Rickard Sandler som statsminister och av Per Albin Hansson som partiordförande. Regeringen avgick 1926.
1932 - Efter en stor valseger bildade Per Albin Hansson regering. Under 1930-talet kom stora sociala reformer som arbetslöshetsförsäkring, bättre folkpension, semester, folktandvård, satsningar på offentliga arbeten mot arbetslösheten. Folkhemsbyggandet påbörjades.
1939-45 Andra världskriget och bred samlingsregering. Socialdemokraterna förberedde ett eget fredsprogram för full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard.
1946 Per Albin Hansson avled och efterträddes av Tage Erlander.
1951 Regeringskoalition med bondeförbundet, nuvarande Centern. 50-talet präglades av satsningar på utbildning och forskning, bostadsbyggande, sjukförsäkring och - efter en stor strid med folkomröstning och en helt socialdemokratisk regering 1959 - allmän tjänstepension.
1954 Alla restriktioner för nordiska medborgares resande, bosättning och arbete i Danmark, Finland, Norge och Sverige avskaffades.
1964 Miljonprogrammet för att bygga en miljon nya bostäder på tio år sattes i gång. Under 1960-talet gjordes stora satsningar på äldreomsorg, utbildning och sjukvård.
1969 Tage Erlander efterträddes av Olof Palme som partiordförande och statsminister.
1971 Under 1970-talets början genomfördes reformer i arbetslivet som medbestämmande, anställningsskydd och arbetsmiljöskydd. Även föräldraförsäkring, allmän förskola och tandvårdsförsäkring infördes.
1976 Socialdemokraterna förlorade valet efter 44 år och en borgerlig koalition under centerledaren Torbjörn Fälldin bildades. Under de kommande sex åren sprack regeringen tre gånger.
1980 Folkomröstning om kärnkraften. Det alternativ med långsiktig avveckling som socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna stödde fick flest röster.
1982 Socialdemokratisk valseger. Olof Palme bildade regering. Kampen mot den ekonomiska krisen och arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, var den viktigaste arbetsuppgiften. Kollektiva löntagarstyrda investeringsfonder infördes efter strid, men avskaffades 1991.
1986 Olof Palme mördades den 28 februari. Ingvar Carlsson utsågs till partiordförande och statsminister.
1991 Socialdemokraterna förlorade valet och en regering med fyra borgerliga partier under moderatledaren Carl Bildt bildades.
1994 Socialdemokraterna vann valet. Fler arbeten och sanering av statens finanser sattes främst.
1995 Sverige blir medlem i Europeiska Unionen efter en folkomröstning i januari. I valet till Europaparlamentet i september gick socialdemokraterna ner jämfört med övriga val.
1996 Göran Persson efterträdde Ingvar Carlsson som partiordförande och statsminister.

2007

 Göran Persson avgår som partiordförande och efterträds av Mona Sahlin som väljs på extrakongress i mars.