Bruce Willis och Samuel L. Jackson spelar huvudrollerna i M. Night Shyamalans film "Unbreakable", som fritt översatt betyder obrytbar, en enormt passande titel, kanske årets bästa. David Dunn (Bruce Willis) är på väg hem med ett expresståg efter att ha sökt jobb i New York som ordningsvakt. Plötsligt kolliderar tåget med ett godståg och samtliga 125 personer ombord omkommer. Märkligt nog överlever David, och utan en ända skråma får han direkt lämna sjukhuset. Men inom sig har han fortfarande tågolyckan kvar, och den gräver sig djupare och djupare in i hans medvetande. Frågor som varför just han överlevde och ingen annan kommer hela tiden upp, och när han plötsligt får kontakt med en mystisk man, spelad av Samuel L. Jackson, kulminerar hans sinnesstämningar till ett totalkaos. Kan det vara så att han äger en speciell egenskap som gör honom "obrytbar"?

Samuel L. Jacksons rollgestalt är däremot den totala motsatsen. Han är sårbar, skör och går lätt sönder. Han lider sedan födseln av sjukdomen Osteogenesis imperfecta (skör benstomme) och har därför brutit de flesta ben i sin kropp mängder av gånger. Filmen ställer sig frågan varför vissa ska få allt, friskhet, styrka och mod. När andra ska behöva leva ett liv fyllt av smärtor, skador och sjukdomar. Det är en mäktig film som M. Night Shyamalan lyckats skruva ihop. Den kan kanske upplevas lite långsam ibland, men för min del upphöjer bara det långsamma tempot själva känslan i filmen. Kanske kan den också upplevas som "flummig" lite då och då, men älskar du historier likt Arkiv X är detta verkligen något för dig. Filmatiseringen är också fascinerande. Hela tiden bjuds man på nytänkande filmvinklar och de experimenterar ofta med kamerainställningar, zoomningar och andra effekter. "Unbreakable" är verkligen en film som jag rekommenderar varmt.

Betyg: 4 av 5

© Lars-Göran Wadén