På ett litet runt bord stod ett stort glas fyllt av vatten, och en mikrofon var uppsatt på ett stativ, och därefter - inget mer. Scenen var oerhört tom, eftersom det inte gick att imponeras av någon fräck rekvisita. Men när Jerry Seinfeld gjorde entré i sin strikta klädsel med en vit skjorta och en snygg kavaj, fylldes ändå scenen upp likt ett champagne glas som rinner över av härligt bubblande skum. Det lyste i hans ögon, och han visade med hela sin kropp att han älskade att få möta sin trogna publik. Dubbelvikta av skratt, kunde man också se att publiken trivdes, under den ca två timmar långa showen.

Sainfeld tog upp många olika ämnesområden, och mixade dem fritt som en påse med blandat lösgodis. Han plockade fram saker som likt ljuv choklad smälte i hans mun, och blandade det med ett par sega inlägg som fastnade i halsen, så publiken aldrig slutade skratta. Han bjöd publiken på några hård knäckta syrliga karameller, och framförde också ett par super salta kommentarer som brände av kraft, från hans ändå mycket goda Amerikanska hjärta. Blandningen var total, och man kan slutligen konstatera att han gjorde ett mycket bra, och minnesvärt framförande.

© Lars-Göran Wadén