Pains ända Svenska spelning i år, mängder av lokala förmågor och gratis entré, allt representerar Sandvikens Hultsfredsvariant - Parkrocken. I år bjöds det på 33 timmar blandad musik, men publiken och vädergudarna svek detta år.

Allt började 1992 med en blygsam Parkrockstart i Sandvikens stadspark. Några lokala eldsjälar spelade och ett 200-tal stod i publiken. Fem år, och fem Parkrockar senare, var utbudet ett annat och populariteten likaså. Omkring 10000 besökare trängdes framför den stora scenen, med god ljudkvalité. Förra årets musikfest ställdes in på grund av ekonomiska problem, men i år var det åter dags. Det som mest fascinerar mig är de tidigare årens arrangörer som lyckats hitta de förhållandevis okända artisterna, som sommaren senare tillhör eliten av svenskt musikliv. Vad säjs om t.ex. Teddybers Sthlm, Hellacopters, Ceasers Palace och Petter. Alla har de varit doldisar, uppträtt på Parkrockens scen, och en tid därefter blivit jättestora. Vilken av årets "amatörer" som kommer bli proffs får framtiden utvisa.

Årets Parkrock arrangerades av Rockhuset i samarbete med Backbeatbolaget. Allt startade fredagen den 16:e juni och avslutades efter 33 timmar, närapå non stop, efter midnatt dygnet därpå. Ett 30-tal band delade på publikens uppmärksamhet, med Pain, direkt influgen från en spelning i Österrike, som höjdpunkten. Men vädret var inte riktigt på arrangörernas sida, och publiken svek. Visst stod där ett par tusen och huttrade i snålblåst och växlande regn, men den riktiga folkfest som annars brukar infinna sig hamnade lite på sidan detta år, och troligen får vädret stå till svars för den torftiga stämningen. Mat utbudet tycker jag personligen var sämre än tidigare. I år bjöds i första hand på popcorn och smaksatt sockervadd, förutom några få andra smårätter. Vart har förra gångens goda korvar och maträtter tagit vägen? Hoppas de kommer tillbaka nästa år. För jag hoppas verkligen vi åter får uppleva Parkrockens härliga blandning, som det även var i år. En mäktig blandning av lokala band och större publikdragare, samt blandningen av musiksorter, gör att jag redan längtar till nästa gång.

Mer hittar du på: http://www.parkrock.nu.

© Lars-Göran Wadén
Foto Elisabeth Johansson