Jag började med boken "Sprängaren" och fortsatte därefter med "Studio sex". De är också skrivna i den följden, men den senare utspelar sig omkring tio år före den första. I "Sprängaren" har Annika Bengtsson blivit chefsredaktör på en av huvudstadens tidningar, men i "Studio sex" tar hon sina första staplande steg som praktikant på samma stockholmstidning. Snart får vi se dessa böcker filmatiserade med Helena Bergström i huvudrollen. I "Studio sex" rör man om i grytan med en mordhistoria, kretsande kring politik och en porrklubb. Men i "Sprängaren" har Sverige fått OS och arrangemanget ska genomföras om ett halvår när en av arenorna förstörs i en explosion.

Liza Marklunds kvinnliga huvudrollsinnehavare, Annika Bengtsson, är en lite ego fixerad karriärskvinna med mycket skinn på näsan. Hon säger vad hon tycker, ont som gott, men har också en alldeles för kort stubin till humörsvängningar. Trots att hon jobbar "dygnet runt", lyckas hon ändå driva familjelivet framåt, men kärlekslivet knakar lite ibland när huvuddelen av hennes liv ägnas åt journalistiken.

Böckerna om Annika Bengtsson, som idag är tre, men fler är på väg, handlar inte bara om kriminalgåtan. Man får också titta in i en journalists vardag, lära sig hur de ofta kan vara hjärtlösa i kampen om en het nyhet, och se deras teknik för att få fram den information de behöver. Flera gånger ser man kopplingar till verkligheten, och ofta med lite extra kryddade skandal spekulationer inom exempelvis politiken. Intressant är att Liza Marklund tidigare arbetat som journalist åt en av Sveriges Stockholmstidningar. Ibland i hennes böcker får jag en känsla av att hon berättar om detaljer hon personligen tittat närmare på som journalist men som av någon anledning inte kan skrivas i en vanlig nyhetstidning. Skrivs en spektakulär artikel i en kvällstidning, kan det bidra till en enorm debatt och artikelförfattaren måste försvara sin text. Men kommer påståendet / nyheten från en påhittat "figur" i en kriminalgåta behöver ingen fundera över saken, det går inte att ställa en romanfigur mot väggen och påstå att hon ljuger. Kanske är det därför som fler och fler journalister också pysslar med författande vid sidan av sitt ordinarie yrke? Jag väntar nu med spänning på att den första filmen ska dyka upp på biograferna.

© Lars-Göran Wadén