Under två höst- och vintermånader reste författaren och komikern Jonas Gardell till 16 städer runt om i landet. Premiär på Lisebergshallen i Göteborg den 5:e oktober och avslutning på cirkus i Stockholm den 5:e december. Scenshowen, vid namn "Livet", utgår från en liten saga han skrivit som sjuåring, en upptäcktsresa med "pojken med elefant byxorna". Föreställningen handlade om upprättelse, om att resa sig upp och gå, att alla klarar sig själv bara man vill och inte ger upp sin idé.

I en häftig entré visar sig en jordglob på scenen, också det enda som finns där. Två kraftiga kvinnliga bakgrundsångare, en synt, ett trumset och sex dansare stöttar bakom Jonas Gardell, men föreställningens bästa partier är ändå när Jonas själv får äga scenen med full publikkontroll. Monologer och musik blandas friskt från texter han skrivit som yngre och nyskrivet material. Oftast hejdlöst tokigt och fantastiskt kul men med en alvarlig underton som ibland får publiken att sätta skrattet i fel strupe.

Alla är vi olika, och det är de olika som är bäst. Var annorlunda, tillåt dig det. Detta är budskapet som sakta men säkert växer fram bland alla närapå ihjälskrattade i publiken. Man skrattar och skrattar, det ser inte ut att finnas något slut. Dubbelvikta med rödsprängda ögon och en värkande mage. Varje mening, varje ord framkallar våg efter våg av skratt, Jonas Gardell - en av de skickligaste mästarna i monologer. Allt är eget skrivet material, en imponerande improvisationsförmåga och en glittring avslutande LasVegas final. Extranumret blev ledmotivet ur Jonas Gardells film "Livet är en schlager". En sjungvänlig melodi med en vacker text som ger knottrar efter ryggraden.

© Lars-Göran Wadén