Furuviksparken med djur och karuseller


För många år sedan, kanske tio, besökte jag Furuviksparken med mina föräldrar. Då var jag ett barn, och upplevde parken på ett barnas vis. Denna sommar återkom jag till parken för att se på förändringarna och uppleva gamla minnen. Det besöket resulterade i en artikel som du kan läsa här nedan.

Furuviksparken är en rejält stor och rymlig nöjes- och djurpark några mil utanför Gävle. Här finns det gott om välorganiserade promenadstigar i en naturskön miljö att vandra runt i samtidigt som man ser på diverse djur. Parkens rymlighet gör att man ganska enkelt kan komma bort ifrån allt för mycket folk och stök. En egen liten oas går att finna, där man med sin medhavda matsäck kan arrangera en mysig picknick. Vill man istället ha stoj och liv, behöver man bara bege sig någon kilometer in mot parkens festplats. De allra värsta, snabbaste, läskigaste och mest exklusiva karusellerna hittar man inte där. Men de som ändå finns duger bra, och bidrar till några timmars underhållning. Kanske i första hand för den något yngre publiken, men visst ska jag erkänna att även jag trivs.

Detta är en familjepark. Det finns mängder av barnattraktioner som det lilla tåget runt parken, lagom "farliga" karuseller, bilarna som går på sin räls osv. Men det allra största är kanske djurparkens alla möjligheter att klappa och mata många av djuren. Upplevelsen av djuren blir så enormt mycket starkare när man får närma sig mer och till och med får känna på dem samtidigt som man ger dem mat.

Familjen Hedenhös har bidragit till en av parkens nyaste attraktioner. Här har man kombinerat historiskt lärande i ett museum, och äventyr i familjen Hedenhös värld med en flodresa i en tunna. En nyhet är också Furuviks tropiska hus. Det påminner om det som finns på Skansen men detta är naturligtvis lite mindre, men för den skull inte alls sämre. Detta är faktiskt riktigt fräckt, eftersom man först kommer in i en lokal med halvskum belysning med exotiska fiskar, ormar och spindlar. Sedan får man till och med möjlighet att gå in i glasburen för att hälsa på både ormar och apor. Den tropiska miljön är uppbyggt på ett verklighetstroget sätt, och en spännande känsla dyker upp i magen när man börjar förstå att man faktiskt är inne tillsammans med ormar och apor.

En detalj jag reagerade över är att allt ser så otroligt lika ut idag som för tio år sedan då jag senast besökte parken. En känsla om att tiden har stått stilla faller över mig, när jag upptäcker att allt står på exakt samma platser, ser likadant ut och inget är förändrat eller omgjort. Visst känns det samtidigt bra att direkt känna sig "hemma" och hitta dit man vill gå, men samtidigt upplever jag parken något gammalmodig eftersom så få nyheter ändå gjorts på hela tio år. Det lilla tåget, festplatsen, bilarna på räls, och platsen där man klappar de gulliga djuren. Allt detta minns jag från de fotografier som mina föräldrar tog när jag var lite och sprang runt i parken. När jag jämför dessa bilder med de jag fotograferade runtomkring på parken idag, upptäcker jag att de närapå är exakt identiska.

Årets artister på festplatsens scen har varit ett positivt inslag detta år. Stjärnor som bl.a. Orup och Markolio har dragit en stor publik. Hoppas att nästa år går i samma anda med diverse artister. Vill du få mer information om Furuviksparken, rekommenderar jag ett besök på deras officiella hemsida. Adressen dit är: http://www.furuvik.se.

© Lars-Göran Wadén