Fucking Åmål handlar om ett gäng ungdomar som lever i en liten svensk håla. Man får följa deras vardag med skola, kompisar, föräldrar och vänner. Ett liv fyllt av kärleksproblem och allt annat som bekymrar dagens tonåringar. Filmen är verkligen lyckad där ungdomarna gör ett mycket bra arbete. En ungdomsfilm är annars ett svårt projekt. Allt måste fungera med rätt dialog, trendriktiga kläder och miljön runt om skådespelarna. Problemet är att få det verkligt och trovärdigt, annars blir det snabbt ett pinsamt fjasko. Många ungdomsfilmer har gjorts med skilda resultat, och detta är mycket bra!

En Guldbaggegala är den plats där de bästa svenska filmerna ska utses. Den 8:e februari var det dags att utse 1998 års pristagare. Personligen anser jag att denna gala mest är töntig och dålig. Efter två timmar i TV soffan kan jag besviket konstatera att det ännu en gång gjorts en dålig prisutdelning. Istället för att ta möjligheten att marknadsföra svensk film, ser man den ena efter den andra gå upp för att hämta priser och sedan säga något dumt. Alla var självklart inte dåliga, men det skrämmer mig att den nya generationen inom svensk film (Fucking Åmål) uppvisade ett oorganiserat skitsnack alla de fyra gånger de fick hämta en bagge. Det gick till och med så långt att programledaren Loa Falkman fick hoppa in och avbryta. Programledarens roll var långt ifrån bra, men jämfört med pristagarna från Fucking Åmål, hade han under guldbagge utdelningen bättre varit värd en guldbagge.

Jag ser fram emot ett spännande filmår 1999, och är framförallt nyfiken på vad svensk film kan producera.

Betyg: 4 av 5

Guldbaggar: 4 vinster av 5 nomineringar.

© Lars-Göran Wadén