Idén om att göra något om exorcism fick författaren William Peter Blatty när han läst en bok i ämnet från 1949. Boken han skrev blev succé 1971, och regissören William Friedkin gjorde sedan filmen. Det blev tidernas mest skrämmande film, som idag när den har nypremiär har ett enormt kultvärde.

Exorcisten handlar om en tjej vid namn Reagan, spelad av Linda Blair, som plötsligt en dag börjar förändras. Omgivning med bl.a. hennes mamma (Ellen Burstyn) känner inte igen henne, men den ena läkaren efter den andra kan inte få ihop någon vettig diagnos. En psykologiutbildad präst som är påläst inom exorcism tillkallas, och när han får träffa den oskuldsfulla Reagan som då förvandlads till den ondskefullaste djävul, tar han kontakt med sina prästkollegor för att få råd. Fader Merrin (vår egen Max von Sydow) har de högsta kunskaperna och den starkaste erfarenheten. Han tillkallas och arbetet med att få ut det onda kan påbörjas.

Visst har Exorcisten högt kultvärde, en film som verkligen låg före sin tid. Men trots att vi denna gång bjuds på elva minuter ny film som aldrig tidigare visats och nytt digitaliserat surround ljud, känns det ändå något föråldrat. Exorcisten följer tillsammans med Star Wars, ET, Apornas planet och några till, en trend där gamla filmer moderniseras och blir som nya trots att det egentligen bara är samma film så repriseras. Visst är Exorcisten en av skräckfilmernas skräckfilm nummer ett, men att rusa till biograferna och videobutikerna efter en tjugo år gammal filmrulle är det verkligen rimligt? Är det inte bara filmmakarna som utnyttjar kultvärdet, och med hjälp av en uppblåst reklamkampanj i media, kan de återskapa gammalt material och få det att verka som nytt. Detta liknar alla musikartisters samlingsalbum som då och då ramlar ut i butikerna. De innehåller bara gammal musik förutom en, kanske två, nya låter. De nya melodierna lanseras stenhårt, och konsumenterna köper skivor trots att de egentligen redan har de gamla låtarna hemma i sitt skivställ. Visst är Exorcisten en skräckis som står ut bland mängden, men nog blir vi filmtittare lite lurade när vi går på filmpremiär av en tjugo år gammal film.

Betyg: 3 av 5

© Lars-Göran Wadén