Vem var äreborna och dygdesamma hu Catharina?

Av: Torbjörn Näs, Mora

---

Under min forskning kring Moras länsmän på 1600-talet, har jag fastnat för Mats Ersson Nohrmans hustru Karin Larsdotter. Många av dagens morabor härstammar från dessa makar och något av deras nio barn.
Åtskilliga artiklar är skrivna om Mats E. Nohrman, hans förehavanden som länsman och som första kända ägare av Länsmansgården i MoraNoret. Mycket lite är dock känt om hans hustru eller hennes härstamning.


I riksdagsmannen Anders Olsson i Norets efterlämnade arkiv från Romsongården, i Mora Bygdearkiv, kan man i volym 41 hitta ett fragment av en sorgedikt skriven "Öfwer then/ äreborna och dygdesamm[a]/ Hu Catharin[a]/ för th[eta]/ Kronones Länsmans i Mor[a]/ Sahlig Matthiæ N[ohrman]/ Efterlåtna/". Detta rör sig alltså om Karin Larsdotter, länsmannens hustru. Hon är sparsamt förekommande i Moras kyrkoböcker. I äldsta husförhörslängden är hon inte alls återfunnen, och i den andra står hon heller inte att finna. Enda gången hon uppenbarar sig i kyrkböckerna är i husförhöret 1724-1731 då hon finns antecknad som svärmor till Olof Bång. Och vid Karins begravning, då prästen nöjt sig med att skriva "Karin Larsdotter f.1650, gift på sitt 21:a åhr, död i Nohre, begravd 6:te söndagen efter trinitatis 1727"(1) .

Där skulle historien om henne vara slut, om inte det varit för att ett av hennes barnbarn, Anders Nohrström, gifte sig 1744 med en adelskvinna i Finland, Ester Sidonia von Raschau, vilkas barn sedermera blev ingifta i flera finska adelssläkter.

En av dem, Abraham Nohrström, blev 1818 adopterad till ätten Segerstråle och introducerad på Riddarhuset i Finland på adliga ättens namn och nummer(2) . En ättling av denna släkt, advokaten C.G. Segerstråle, har tillsänt Brita Ulander i Stockholm en kopia(3) av ett brev från 1651, enligt vilket en Lars Hansson i Utmeland, Mora sn, sålde sin arvslott efter sin fader Hans Holstensson i Vad, Söderbärke sn, till sina bröder Peder och Anders samt sin svåger Hans Hemmingsson(4) . Originalet fanns på 1940-talet i Hansjonsgården i Noret.


Släktband till prästerskapet

Lars Hansson i Utmeland är alltså fader till Karin Larsdotter men hans hustru är inte belagd. Dock har hustrun bevisligen ett släktband till komministern i Mora 1619-1636, Olaus Henrici Salamontanus. Det finns nämligen fyra dokument som pekar på att så är fallet.

Det äldsta dokumentet jag hittills stött på är ett rättsfall som utspelar sig den 13 februari 1650(5) , då Olaus Henricis son nämns tillsammans med Karin Larsdotters far. "Boo Olofsson i Hedemora stad talte till zerzwinten manhafftig Lars Hansson i Utmeland om ett markskifte som är skett efter hans fader sal. Herr Olof fordom cappelan här i Mora och hans styvmoder Kerstin Gudmundsdotter. Sålunda att herr Olof haver igenlöst med sin förra hustru h. Sara, Boos moder samt faders hus och jord i Färnäs".


Dagboken

Dokument nr 2 stöter man på i Mats E. Nohrmans dagbok(6) den 3:e och 4:e november 1671. På dagen en månad innan han gifter sig med Karin Larsdotter, skriver han följande: "Wedh uthmedlan och bytte ..... mellan S[alig].H[err]. Oloufs å den ene sidan och S[alig]. Larss Hanssons barn å den andre sidan såsom och jorden, nempligen, åkerjordh". Detta är troligen frågan om ett arvsskifte mellan hans blivande hustru och hennes syskon samt en Herr Olofs barn. Den enda Olof det kan vara frågan om i detta fall är Olaus Henrici.

Det tredje dokumentet, som talar för ett släktband till Svinhuvudsläkten, är också ur ovannämnda dagbok, den 10 april 1676: "Ahnkomo här i från Jemplandh 4 compag. Wästerbotn Krigzfolk, Dem ahnförde en Öfverstleutant wedh nampn Petter Stack hwilken hade sitt quarteer hooss migh tillijka medh sin h:o Anna Trast som war skyld(7) min h:o".

Vem var då denna Karin Larsdotters släkting Anna Trast? En konsultation av Västerbottens regementes historia ger vid handen att Överstelöjtnanten vid Västerbottens regemente Peter Eriksson Stack(e), var gift 2:a gången med Anna Danielsdotter Trast. Enligt jordeboken 1671 bodde makarna på hemmanet Böle i Umeå sn, vilket tidigare tillhört hennes fader, borgmästaren i Umeå, Daniel Jonsson Trast(8). Modern hette Anna Giertsdotter och dog i Umeå 1677 den 1 oktober. Daniels fader var Landsfogden och befallningsmanen i Västerbotten, Jon Jonsson, död i Umeå 1634. Både Jons far och farfar var kyrkoherdar i Bygdeå.

När vi kommer till Daniel Jonssons moder så hittar vi dock något intressant. Hon heter nämligen Margareta Danielsdotter och är född 1574 i Vika sn. i Dalarna som dotter till kyrkoherden där, Daniel Danielis Montanus, eller som han heter egentligen, Daniel Danielsson (Svinhuvud). Vi kommer alltså även vid granskning av denna källa tillbaka till ett släktskap med Olaus Henrici, vars första hustru var sondotter till Elsa Nilsdotter(9).


Klockaren i Rättvik

Det sista dokumentet, som även det påtalar släktskap med Olaus Henrici, är också det hämtat från Mats Ersson Nohrmans dagbok, och är daterat 1676 d. 29 juli.
Där skriver Mats: "Reste iagh och min h:o till wår swåger klockaren i rettwik", samt 1678 d. 3 januari då han skriver: "Kom iagh med h:o och barn i från Rettwiijk, såsom och min swåger klockaren medh h:o och 2 barn".

Från omkring 1656 hette klockaren i Rättvik Anders Andersson. Han var född 1610 enligt Rättviks husförhörslängder(10) och bosatt i Söderås, där han också dog 1694. Inte förrän 1660 d.4 november, vid 50 års ålder, gifte han sig med Olaus Henricis dotter i andra giftet, Kerstin, född 1636 enligt åldersuppgift, och fick med henne minst 6 barn. Den ende kände sonen, Gudmund, född 1675, efterträdde fadern som klockare i Rättvik och blev tillsammans med sin hustru, en sondotter till den s k Dalbispen, Olaus Andreæ Dalekarlius, stamfar för släkten Werkmäster från Rättvik.


Olaus Henricis äktenskap

Olaus Henrici Salamontanus var gift två gånger. Första gången med Sara Moræa, dotter till kyrkoherden i Mora, Boethius Olai Morensis, och andra gången med Kerstin Gudmundsdotter, dotter till kyrkoherden i Orsa Gudmundus Petri Rättvikensis. I första äktenskapet hade han sönerna Bo, Erik, Anders och Per. I andra äktenskapet föddes dottern Kerstin och sonen Olof(11). Eftersom endast en dotter är känd, och hon är gift med klockaren i Rättvik som Mats Ersson kallar sin svåger, skulle man kunna frestas tro att det funnits åtminstone en dotter till, som då skulle kunnat vara mor till Karin Larsdotter.

Om man tittar på namnen på Mats och Karins nio barn, så finner man att av de fem döttrarna, är en okänd till namnet. Hon begravs den 17 juni 1683, då Länsmannen Mats Ersson lämnar testamentspenningar(12) efter sin dotter. Två döttrar döps till Kerstin, den äldsta född 1672 enligt faderns dagbok: 1672-11-28: "Klockan wedh pass 5 om afton föddes min Dotter Cirstin hijt till werden. S.D.G. [Soli Deo Gloria] Gudh låte henne up wäxa i tucht och herrans förmaningh" 1672-12-08: "Barss min dotter Cirstin till doop och christendoom gudj alena therföre ährona". Hon måste dock ha dött före 1682 för den 23 april det året döps parets andra dotter med namnet Kerstin, som måste vara identisk med den 1683 döda dottern med okänt namn, eftersom ingen dotter Kerstin återfunnits som vuxen i Moras kyrkoböcker.

Makarnas tredje dotter får i dopet den 27 december 1685 namnet Anna, och den fjärde dottern, som är född den 18 mars 1694, får heta Katarina efter modern. Den sista dottern uppkallas efter sin farmor och heter Margareta. Var kommer då namnen Kerstin och Anna i från? Skulle något av dem kunna vara efter mormor?

Om man tittar på Mats Erssons benämning "svåger" i sin dagbok, måste man konstatera att han inte vara svåger i dagens betydelse med klockaren Anders Andersson i Rättvik. Teorin om att hans hustru Karin skulle vara dotter till en hittills okänd dotter till Olaus Henrici håller inte, utan det är troligare att klockaren var hans svärmors svåger. Nåväl, för trehundra år sedan hade inte benämningen samma innebörd som idag, utan man kunde gott kalla en ingift manlig släkting för sin "svåger". Mats Ersson nämner klockaren i sin dagbok även före sitt giftermål med Karin(13), men då utan att kalla honom för svåger.


Herdaminnesuppgifterna

Anteckningen i dagboken från den 3-4 november 1671 var den sista av dessa källor som jag hittade. Och efter att ha tänkt igenom vad som stod, så förstod jag att Lars Hanssons hustru måste finnas en generation tidigare. Alltså, hon kan inte vara dotter till Olaus Henrici, utan bör vara syster med hans hustru. Utgår man ifrån det antagandet, så klarnar även innebörden i dombokstexten från 13/2 1650. Lars Hansson är i sådana fall Bo Olofssons mosters man.

Detta fick till följd att jag började undersöka Sara Moræas två kända systrar, Justina och Margareta. Ingen av dem kan dock ha varit gift med Lars Hansson vid tiden för Karins födelse, 1650, varför jag fortsatte med att kontrollera systrarna till Olaus Henrici andra hustru, Kerstin Gudmundsdotter. Och se där, Gudmundus Petri har bl a en dotter Brita som är gift med en till namnet okänd man, samt även en dotter, okänd till namnet, som var gift med en Lars Jansson(14). Båda dessa uppgifter har Ekström fått från en domboksnotis som ska vara daterad den 27 januari 1654 och ha beteckningen KLDB 5 f 282v.

Efter en kontroll i domböckerna för Mora tingslag, konstaterar man snart att tinget år 1654 fattas bland de filmade domböckerna vi har på Mora Bibliotek. Dessutom kommer sidnumreringen aldrig upp till så höga nummer som 282. En ny kontroll i Ekströms Herdaminne ger svaret, KLDB står för Kopparbergs läns reviderade domböcker i Riksarkivet. Dessa finns nu tillgängliga genom lån från SVAR under Svea Hovrätt, Kopparbergs län.

Nu följde några dagars väntan på korten från SVAR, och när de slutligen kom, så var det med stor spänning jag letade mig fram till sidan 282, som för övrigt visade sig vara ett protokoll från tinget i Leksand. äntligen visade sig då texten som skulle lösa hela problemet efter två års forskning! "Jacob Ersson i Biörikebärgh fick fasta på det hemmanett i Roma som han af Hr Anders kiörikoherde i Orsa, Lars Hansson Sertiant, och sin svärmodher H.Brita Gunmunsdotter för 510 Dr k.mt kiöpt hade. Och de effter fordom kiörkioherden i Ohrsa Sahl. Hr.Gunmundh ärfft hadue".

Detta dokument berättar vilka Gudmundus Petris arvingar är, nämligen dottern Brita, herr Anders (gift med Margareta Gudmundsdotter) och Sergeanten Lars Hansson (gift med en till namnet okänd dotter till herr Gudmund). Sergeanten Lars Hansson är identisk med Karin Larsdotters fader, och hans hustru är alltså dotter till Gudmundus Petri Rättvikensis och bör, om man får lita på vedertagna namngivningsregler(15), burit namnet Anna. Det stöder jag på två faktum: dels hette hennes moder Anna, och dels så hette ett av Karin och Mats barn Anna. Ekström uppger i sitt Herdaminne att denna dotter skulle varit gift med en Lars Jansson som nämns ovan, men herdaminnesförfattaren eller någon av hans excerperare, har felidentifierat personerna i domboken. Detta har fått till följd att problemet inte blivit löst förrän nu.

På vilket sätt blev nu klockaren och, som Mats skriver i sin dagbok, "svågern", Anders Andersson i Söderås, besläktad med Karin Larsdotter? I och med att Karins möderne nu blev känt så kan man konstatera att klockarens hustru och Karin är kusiner. Alltså, klockaren är en ingift manlig släkting. Problemets lösning förklarar också varför Mats kallar länsmannen i Orsa Gudmund Persson för sin "Svåger" i några brev som finns bevarade på Mora Bygdearkiv(16). Vad jag inte blivit riktigt på det klara över, är Karins släktskap med Anna Trast. De är så vitt jag kunnat utröna inte närmare "släkt" än i 8:e-10:e generation och dessutom genom Karins kusiners styvmor. Så långt tror jag inte 1600-tals människan kunde hålla reda på sina anor.

Man kan dock fantisera om vad dessa två kvinnor satt och talade om denna kväll i april månad 1676, kanske kom de fram till att de båda hade anknytning till svinhuvudsläkten, och därmed räknade sig som släktingar. å andra sidan vet vi ännu inte vem Lars Hanssons moder var. Hans fäderne består av tämligen välbeställda bergsmän i Söderbärke, så varför skulle inte de kunnat ha haft en hustru ur svinhuvudsläkten?!

Om det är någon som har ledtrådar till spårandet av Lars Hanssons möderne, så är jag naturligtvis mycket intresserad. Slutligen vill jag framföra ett tack till alla som hjälpt mig att lösa detta problem och då i synnerhet Stefan Jernberg som varit till stor hjälp med tips och idéer.

Karin Larsdotters antavla



1 Mora Kya F:1
2 G.Elgenstierna, Den introducerade svenska adels ättartavlor. Del VII s 135
3 Brita Ulander har tillsänt mig en kopia av brevet.
4 Hans Gillingstam, Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd nr.1 1971, s.226.
5 Meddelat mig av Stefan Jernberg, Mora
6 Förvaras på Nordiska museet dit de kom 1876, efter att Hansjons Anna Matsdotter gett dem till Artur Hazelius.
7 Skyld, Skyldskap - Släktskap (av forn-svenska skuld = plikt att försörja).
8 Uppgifter om släkten Trast meddelat av Margareta och Eric Johansson i Saltsjöbaden.
9 T.Berglund, Vem var mor till Herr Olofs i Mora barn. Genklang nr.6/96 sid 7 ff.
10 Rättvik kya AI:1
11 Se släkttavla på annan plats i tidningen.
12 Mora Kya LIc:3.
13 1671-08-26 "Till Rettwijk i barnsööhl hooss klockaren".
14 G.Ekström, Västerås Stifts Herdaminne II:1 s 338.
15 Angående uppkallelsenamngivning, se U Sikeborg: När släktforskning blir historieförvanskning, Släktforskarnas årsbok 1995.
16 Mba. Riksdagsmannen Anders Olsson i Norets arkiv.