Glappet i lemmarna ska vara litet på Progress 1 och mycket litet på en dyrare båge.
GRUNDTRIMNING
Kontrollera bågen
Det är alltid viktigt att kontrollera bågen man ska köpa, den ska ju vara värd det priset man har gett för den.
Man kan så klart inte kräva att en Progress 1 ska hålla lika hög kvalitet som en Green Horn, men man ska heller ej köpa en Green Horn som är sämre än en Progress 1.
|
|
Glappet i lemmarna ska vara litet på Progress 1 och mycket litet på en dyrare båge. |
Rakhet och vindhet
Alla bågar ska vara raka och ingen båge ska vara så vind att det inte går att räta den. Ett bra sätt att kontrollera om en båge är vind är att klämma fast en pil mellan varje lem och strängen.
|
|
Om pilarna korsar varandra när man tittar längs strängen är bågen vind. |
|
|
Om pilarna ligger längs med varandra är bågen inte vind. |
Stocken
|
|
|
|
|
Lemmarna ska passa i stocken Inga gjutbubblor eller bubblor i lacken Alla gängor ska kunna användas till deras avsedda funktion. OBS ! Stocken kan vara vind, det behöver inte vara lemmarna. Plungerns infästning ska vara i centrum på handgreppet och placerad så att pilhyllan passar. |
Styrkebalansen i lemmarna, tillern.
|
|
Tillern ska vara så att a minus b är emellan 5 -10 mm och nockläget får ej hamna över 15 mm eller under 4 mm. |
Bågens styrka
De flesta bågfabrikanter mäter bågvikten vid 26 ¼" drag till plungern (vilket var 28" 1990). Kolla var din är mätt! ( " =tum, 1"=2,54cm)
Bågens styrka vid just din draglängd är viktig för att välja de pilar som passar dig.
|
|
OBS!Man bör provskjuta pilbågen och det är viktigt att den inte känns för tung eller för stel. En sådan båge är helt fördärvande för skyttet. |
GRUNDINTRIMNINGEN
När du nu har kollat din båge och mätt dess tiller samt bågens styrka vid just din draglängd så är det dags att trimma din båge.
Grund inställningen
är ett teoretiskt värde som du får genom att:|
|
|
Mäta tillern (a-b),dela värdet med 2 och lägg till pildiametern, detta ger det övre nockläget, mät höjden vinkelrätt mot pilhyllan med en strängvinkel. |
Nu är det dags att skjuta in nockläget så att det passar just dig. Det kan man göra genom barskafts metoden eller genom när skott.
Under själva intrimningen kan du tejpa nockläget eller använda metallnocklägen som du klämmer fast.
Nockläget påverkar pilen i höjdled.
|
|
Ser det ut så här så sitter nockläget för högt upp |
|
|
Om det ser ut så här är nockläget för lågt |
Bar skaft
|
En tavla står på ca 6 m. Skjut en samling med fjädrade pilar. Om man sedan skjuter ett bar skaft så ska den sitta i samma höjd. |
|
|
|
|
|
Sänk nockläget |
Höj nockläget |
När skott
|
En mjuk butt används. Butten ska inte styra pilen. Avstånd: 4m för aluminium och 5m för kolfiber Man skjuter pilarna i kontaktpunkts höjd. Pilen ska sitta rakt. |
|
|
|
|
|
Sänk nockläget |
Höj nockläget |
Nockläget ska vara gjort så att:
|
|
Det inte sitter löst |
|
|
Nocken ska kunna glida mellan nocklägena |
|
|
Avståndet ska vara precis så stort att nocken inte kläms åt för hårt eller glider ur nocklägena vid fullt uppdrag. |
Anteckna på sista sidan (s 40) dina värden på övre och nedre nockläget.
Tillverka fasta nocklägen av lindningstråd.
2. Ställa in angreppsvinkeln och plungern
Angreppsvinkeln och plungern påverkar pilen i sidled.
Fjäder släppnings metoden
(recurv med plunger)|
|
Ställ angreppsvinkeln (angr.v) ½ -1 piltjocklek ut från bågen och spänn sedan fjädern i plungern hårt. Skjut på 12 m, lätta fjädern tills pilarna centrerar bra. Anteckna värdet på angreppsvinkeln på sista sidan (s 40) |
Bar skaft
|
En tavla står på ca 6 m. Ställ in angreppsvinkeln, skjut en samling med fjädrade pilar. Om man sedan skjuter ett bar skaft så ska den sitta centrerat med samlingen. |
||
|
|
|
|
|
Högerskytt |
Släpp fjädern |
Spänn fjädern |
|
Vänsterskytt |
Spänn fjädern |
Släpp fjädern |
När skott
|
Ställ in angreppsvinkeln. Butten ska inte styra pilen, avstånd: 4 m för aluminium och 5 m för kolfiber Man skjuter pilarna i kontaktpunkts höjd. Pilen ska sitta rakt. |
||
|
|
|
|
|
Högerskytt |
Släpp fjädern |
Spänn fjädern |
|
Vänsterskytt |
Spänn fjädern |
Släpp fjädern |
Walk up, plungerfjädern
|
Ställ in angreppsvinkeln. Skjut på olika avstånd utan att ändra siktet/ kontaktpunkt. |
||
|
|
|
|
|
Högerskytt |
Släpp fjädern |
Spänn fjädern |
|
Vänsterskytt |
Spänn fjädern |
Släpp fjädern |
Walk up, angeppsvinkel
|
Skjut på olika avstånd utan att ändra siktet. Obs! Det kan behövas stora avstånd för att kunna se bågformen på träffbilden. |
||
|
|
|
|
|
Högerskytt |
Flytta in plungern/hyllan |
Flytta ut plungern/hyllan |
|
Vänsterskytt |
Flytta ut plungern/hyllan |
Flytta in plungern/hyllan |
PILEN
För att kunna välja en pil som passar gör du så här:
|
1 |
Ta en pil och sätt den på strängen. En klassisk skytt ska greppa så draget blir så långt som möjligt. Spänn bågen och låt någon märka ut på pilen hur långt draget är, kontrollera genom att spänna några gånger till och kolla så att draget är lika. |
|
2 |
Väg bågen med en kalibrerad bågvåg. Dra ut strängen med bågvågen så att märket på pilen hamnar mot märkpunkten |
|
|
|
|
3 |
Pilens längd ska nå minst 2.5 cm förbi plungern vid fullt drag. Pillängden är avståndet från nocken (där strängen ligger an) fram till spetsen. |
|
|
|
|
4 |
Du väljer vilken pil du ska ha genom att titta i en pilvalstabell, frågar en erfaren försäljare eller din tränare. Punkt 1-3 måste du veta i alla fall. Skriv upp pilens data på sista sidan (s 40) |
STRÄNGEN
Stänghöjden
ställer man in genom att tvinna strängen.Grundinställning
|
|
|
|
Stränghöjden ska ej vara så låg att strängspåren i lemmarna är helt täckta av strängen. Dock ska stränghöjden ej vara så hög att recurven inte har en chans att jobba. |
|
Alla recurvbågar har två stränghöjder där de jobbar så bra som möjligt. Dessa stränghöjder gör att pilen släpper strängen i närheten av centrumlinjen, båge - sträng. Den högre stränghöjden ger en stabilare båge. Den lägre, som utnyttjar recurven mer, ger en snabbare båge.
En lugn och stabil båge är en stor fördel inomhus. En snabb båge är bra på långa håll. Det är upp till varje skytt att avgöra vilket som är bäst, stabil eller snabb båge. En klassisk skytt har oftast större fördel av en snabbare båge. En fristilsskytt har stor fördel av en stabil båge.
Rekommenderade stränghöjder
recurv|
Båglängd |
Föreslagen stränghöjd |
|
64" |
19,7 cm -22,9 cm |
|
66" |
20,3 cm -23,5 cm |
|
68" |
21,0 cm -24,1 cm |
|
70" |
21,6 cm -24,8 cm |
Intrimning av stränghöjd
Trimning med hjälp av stränghöjden var mycket vanligt innan det fanns plunger.
Man ställer in "sidogungningen" genom att ha olika stränghöjder. Alltså samma inställning som man kan åstadkomma med hjälp av plungern.
Gör så här:
När du skjuter in bågen är det bra att ha flera strängar som ger olika stränghöjder, en mycket låg, en normal och en som ger en hög stränghöjd. Börja att skjuta med strängen som har den lägsta stränghöjden och ställ in ett bra nockläge. Skjut en gruppering på ett A4 ark vid ditt viktigaste avstånd. Antalet pilar kan vara mellan 6-10 stycken. På papperet skriver du upp; stränghöjd, övre & undre nockläget, övre och undre tillermåttet samt skjut avståndet.
Därefter tvinnar du upp stränghöjden 4-5 mm och skjuter en ny gruppering på ett nytt papper. Kontrollera alltid att nockläget är rätt.
Detta fortsätter du med tills du har funnit de två stränghöjderna med de bästa grupperingarna.
Efter detta väljer du den höjd som passar bäst för det skytte du håller på med. I det området du anser vara bäst, ändrar du stränghöjden, uppåt eller nedåt, med en mm, tills den bästa samlingen fås.
Den bästa stränghöjden är en "färskvara", den är beroende av pilval, pilens längd, väderlek, skyttens stil (speciellt släppen).
Anteckna dina speciella stränghöjder på sista sidan (s 40).
