Älgjakt
Vi har en tradition med älgjakt i båda våra släkten och även dottern Sara har  tagit jägarexamen och jagar älg. Runt oss finns det gott om älg både i skogen och på vägarna. I januari 2006 körde jag och Sara på en älg. Turligt nog gick det bra för oss men sämre för älgen som fick avlivas och bilen fick vi vara utan i några veckor innan den var i ursprungligt skick igen. Vi ser ofta älg och hitills har mina andra hundar inte jagat i väg efter dem.   Det finns en stor okunskap om älgjakten och jag vill påstå att de flesta älgjägare också är goda naturvårdare.De värnar om sin skog och de djur som finns inom området. För många är älgjakten en naturupplevelser och på förhand bestämmer man vilket kön som skall skjutas och om något visst djur skall sparas. Detta är viktigt för att upprätthålla en god älgstam. För många älgar skadar markerna och blir en stor vägfara. Älgjägarna är också de som hjälper älgarna genom att sätta ut saltstenar , inventerar älgstammen och är de första att se om älgstammen ökar eller minskar..  

 

 

Jämthundstiken Beda S63072/2007   *2007-09-17

S63072/2007 
Beda
S39669/2004 
SJ(LÖ)CH SUCH
Bräntbackens Gross
S33762/98 
SJCH
Tallidens Trix
S32253/91 
LP S LCH SJCH
Brushöjdens Urax
S35058/90 
SJCH
Fäbohöjdens Kessy
S19721/2001 
SJ(LÖ)CH SUCH
Bräntbackens Fräja Ii
S18244/98 
SJCH SUCH
Gräsmyrs Dalle
S24552/95 
J
Bräntbackens Tamii
S34315/2003 
SJ(LÖ)CH SUCH
Assa
S24230/2000 
SJ(LÖ)CH SUCH
Birkmarkens Hagge
S33612/92 
SJCH
Klövbäckens Ixo
S34808/97 
SJCH
Birkmarkens Fiffi
S29258/99 
Kubbemyrens Tina
S50266/92 
SJCH
Lunnedalens Birk
S11262/97 
Basarbäckens Ciba

 

     

Älgjakt med Ronja, vår första gråhund.

    

Den här tjuren fällde Anders hösten -04. En nittontaggare.


 

Det är så här älgen ser ut i Getingstabodum - Nej så här går det till att koka rent trofén.

   

Generell beskrivning av Jämthunden:
Rasen är Svensk.. Jämthunden har  bra sök och använder näsan i luften på jakt efter älgen. Den är den idealiska lösrivande hunden och en förstaklassens jämthund ställer som regel älgen med kraftigt och väl hörbart jaktskall. Andra typiska egenskaper för jämthunden är bland annat storleken. Jämthunden är stor, stark och en vältränad hund kan användas till jakt varje dag i dagar. Jämthunden rör sig med att sätta tassarna intill mittenlinjen. Detta är en urgammal nedärvd egenskap som sparar kraft i djup snö. Fördelen med en intelligent jämthund är att den kan användas till jakt även efter att det har snöat. En god representant för rasen har också den egenskapen att den inte hänger efter en älg som inte vill stå stilla timvis. En sådan hund är effektiv att jaga med, då dagens jaktlag i de flesta fall inte jagar på mer än ca 15 – 20 tusen hektar. Jämthunden vet också när det är dags att avbryta jakten efter mörkrets inbrott så att den kan följa med ägaren hem.

Jämthunden har ett härligt temperament och är stabil och lugn. Den är en utmärkt familjehund, snäll och gillar vanligtvis att dra pulka eller släde. Den är behaglig att ha inomhus, lätt att träna och att ta med på turer. Det rekommenderas ändå att man inte skaffar en jämthund om den inte ska användas till jakt!

Jämthunden är en frisk hundras med få
arvbara sjukdomar men i rasens hemland Sverige finns viss epilepsi, något som ska tas allvarligt. HD är också en sak att vara uppmärksam på.

 
Rasstandard:
Hemland Sverige. Jämthunden är en stor och rektangulär spetshund. Den är kraftig och samlad men smidig och med god resning. En god representant för rasen ska vara modig och energisk men samtidigt lugn.

Huvudet är torrt och långsträckt. Skallen är svagt välvd och stopet tydligt men inte skarpt markerat. Ögonen är bruna med vaket och lugn blick. Öronen ska vara högt ansatta, styvt stående, spetsiga och lätt rörliga. Insidan av öronen ska vara riklig behårad.

Frambenen ska vara torra, raka och kraftiga. Bakbenen är parallella sett bakifrån. Knän och hasor ska vara välvinklade. Tassarna är kraftiga, något ovala, väl samlade och pekar rakt framåt. Överlinjen är rakt fallande från manken till krysset. Krysset är brett och obetydligt fallande. Buken ska vara något uppdragen. Svansen är högt ansatt, medellång och av jämn tjocklek. Den bärs ringlad över eller nära intill ryggen. Den är dock inte hårt rullad. Svansen ska vara tätt behårad, men utan fana.

Rörelserna på en jämthund ska vara kraftfulla och fria med god steglängd. I trav ska fram och bakbenen sättas i eller nästan i kroppens mittlinje.

Pälsen är sträv med ganska tättliggande täckhår och
underull av korta, mjuka och ljusa (helst krämfärgade) hår. Den ska vara kort och slät på huvudet och benens framsida, och längre på bröst, hals och svans samt på frambenens och lårens baksida. Färgen ska vara mörkare eller ljusare grå. Jämthunden har karakteristiska ljusgrå eller krämfärgade partier på nos, kind, strupe, buk, ben och svansens undersida (så kallad vargteckning).

Mankhöjd: Hannar 61 cm +/- 4 cm, tikar 56 cm +/- 4 cm.
 

 



Vitterklippens Kennel
Ulla-Britt Norgren
Getingstabodum 155
890 50 björna
070-36 40 795
Mail: ulla.britt.norgren@telia.com