Bildcollage från Jubiléums-galan
den 28/12-2002

Forna boxare i Säters BK hyllades på lördagen. Fr
v Lars Ljusteräng,
Klas Hjort, Mikael Gustafsson, Daniel Kifle
och Patrick Pettersson
som blomsterhyllades av
Säterjäntan Antonia Martinsson.
(saknas på bild gör Simon Hagström som var sjuk)

Dalarnas idrottsförbunds förtjänstdiplom och förstjänstnål
i silver
delades ut av Gävle-Dala boxningsförbunds ordförande Jan Friman,
till Leif Brånskog, Mikael Gustavsson, Bo
Bergman och Paul Åberg.

Bo Bergman och Micke Gustafsson har varit med sen starten.
Bo som tränare, Micke som boxare, numera klubbordförande

Annika, Isabell, Ronja och Antonia
Jubiléumsgalan där tjejerna slog ett slag
för boxning
(saxat ur DalaDemokraten)
För 25 år sedan beslutade
Bo Bergman att starta en filial i Säter till boxningsklubben i Borlänge.
Skönvikshallen
var nybyggd och det fanns plats. Fyra grabbar från Solvarbo
hade han som grund.
Döm om hans förvåning när
50 unga grabbar väntade i lokalen första träningskvällen...
En av dem var då den 11-årige Mikael Gustafsson som senare gick långt i
boxningskarriären.
Både
han och Bo fanns också på plats - nu som klubbordförande respektive tränare
- när föreningen i mellandagarna firade 25-årsjubileum. Det
blev med en boxningsgala i Folkets Hus.
- Vi ville visa upp vår verksamhet. Allra helst när vi nu
har många unga lovande boxare. Och så många tjejer...
Gladast
av de sistnämnda blev nog Annika Gustafsson som i sin fjärde match någonsin tog
hem segern.
Och
det med så många poäng att hon därmed är diplomerad!
20 tjejer
Det var en smått omtumlad och mycket glad Annika som
klev ur ringen på lördagseftermiddagen.
De
andra tjejerna i klubben var inte sena att skynda till och gratulera. Just
sammanhållning och
klubbanda
är av stor betydelse för de nästan 20 tjejerna som tränar i klubben.
DD
fick ett snack med Ronja, Isabell, Annika och Antonia innan jubleumsgalan.
Varför börjar man med boxning?
- Det är bra träning.
Dessutom lär man sig att försvara sig, resonerade de ihop sig.
Men
det finns nackdelar också: -
Man blir så bredaxlad. Det får jag lite ångest av, tycker Isabell.
Men
Antonia är klar över sin inställning: -
Visst blir man lite karlaktig. Men man har ju valt själv.
De
här tjejerna har idrottat i många år - med andra sporter. Innebandy, fotboll,
simning, löpning, konståkning...
Många
lagsporter till skillnad från boxningen där de går upp i ringen själva.
- Och det är det som är så kul. Man måste vara koncentrerad.
Är du trött kan du inte sacka efter och låta
andra göra jobbet som i innebandy. -- Det
är bara du.
1977
Fördelen är också, menar Antonia, att man kan bara bli etta eller tvåa. Det stärker självförtroendet.
Men de här tjejerna skulle inte haft någon boxningsförening att gå
till om det inte hade varit för Bo Bergman.
Mannen
som startade föreningen och som är den trogen än idag.
-
Det var meningen
att det skulle bli en filial till Borlängeklubben där jag var tränare.
Jag hade fyra
killar i Solvarbo som lika gärna ville träna här i
Säter dit jag flyttat två år tidigare.
Året var 1977 och Skönvikshallen var nybyggd.
- När jag kom ner första träningskvällen, trodde jag att
jag gått fel. Där stod femtio grabbar och väntade.
Jag gick till och
med till en annan sal, men det visade sig att jag kommit rätt först. Grabbarna
hade lästa
anslaget när de varit där
och tränat andra sporter. Bland dem fanns några som skulle visa sig bli bra.
Riktigt bra. Några av dem kom
också hem på lördagen för att se nya, unga lovande talanger.
Men också för att
minnas själv och hyllas. Där återfanns Lars Ljusteräng (som haft Ingemar
Johansson
himself som second
och vunnit pojk SM 3 ggr, 3:a i juniorSM),
numera professorn Klas Hjort
(1:a i Pojk SM, 1:a i SUM), och Micke
Gustafsson (1:a pojk SM , 1:a USM, 2:a Junior SM)
som alltså numera är
klubbordförande. Daniel Kifle (1:a USM, Patrick Pettersson
(1:a Nybörjar SM) Och sist men inte minst:
Simon
Hagström som tog JSM-guld för Säter och sedan SM-guld, men då för BK Narva,
eftersom han flyttat till
Stockholm. Han har också representerat landslaget vid ett flertal tillfällen.
70 medlemmar
Idag har föreningen cirka 70 medlemmar varav 25-30
aktiva.
- Boxning
är väldigt mycket teknik. Att vara aktiv i benen är viktigt i boxning. Vi
tränar mycket kondition också.
Att slå varann i huvudet är det minsta vi gör, skrattar Bo Bergman.
Fem dagar i veckan
är det träning i föreningens namn. Senaste tillskotten kommer från Hedemora där
man hade en
introduktionsdag häromsistens. - Man ringde
och frågade hur många vi kunde ta. Jag sa;
säg hur många ni har så säger jag
stopp. Han sa 40... Några av dem,
eftersom Bosse omedelbart sa stopp,
har blivit kvar och utgör
nybörjargrupp.
-
Genom att anordna jubileumet i form av en gala i mellandagarna, fick vi hem
några av våra forna duktiga
boxare och kan visa upp
de som kommer.