Bildcollage från Jubiléums-galan den 28/12-2002

 

Forna boxare i Säters BK hyllades på lördagen. Fr v Lars Ljusteräng,

Klas Hjort, Mikael Gustafsson, Daniel Kifle och Patrick Pettersson

 som blomsterhyllades av Säterjäntan Antonia Martinsson.

(saknas på bild gör Simon Hagström som var sjuk)

 

 

Dalarnas idrottsförbunds förtjänstdiplom och förstjänstnål i silver

delades ut av Gävle-Dala boxningsförbunds ordförande Jan Friman,

till Leif Brånskog, Mikael Gustavsson, Bo Bergman och Paul Åberg.

 

 

 

Bo Bergman och Micke Gustafsson har varit med sen starten.

Bo som tränare, Micke som boxare, numera klubbordförande

 

 

 

Annika, Isabell, Ronja och Antonia

 

Jubiléumsgalan där tjejerna slog ett slag för boxning

 

                             (saxat ur DalaDemokraten)

                      För 25 år sedan beslutade Bo Bergman att starta en filial i Säter till boxningsklubben i Borlänge.

                      Skönvikshallen var nybyggd och det fanns plats. Fyra grabbar från Solvarbo hade han som grund.

                      Döm om hans förvåning när 50 unga grabbar väntade i lokalen första träningskvällen...

                      En av dem var då den 11-årige Mikael Gustafsson som senare gick långt i boxningskarriären.

                      Både han och Bo fanns också på plats - nu som klubbordförande respektive tränare

                      - när föreningen i mellandagarna firade 25-årsjubileum. Det blev med en boxningsgala i Folkets Hus.
                      - Vi ville visa upp vår verksamhet. Allra helst när vi nu har många unga lovande boxare. Och så många tjejer...
                      Gladast av de sistnämnda blev nog Annika Gustafsson som i sin fjärde match någonsin tog hem segern.

                      Och det med så många poäng att hon därmed är diplomerad!
   
                      20 tjejer
                      Det var en smått omtumlad och mycket glad Annika som klev ur ringen på lördagseftermiddagen.

                      De andra tjejerna i klubben var inte sena att skynda till och gratulera. Just sammanhållning och

                      klubbanda är av stor betydelse för de nästan 20 tjejerna som tränar i klubben.

                      DD fick ett snack med Ronja, Isabell, Annika och Antonia innan jubleumsgalan.


                      Varför börjar man med boxning?
                       - Det är bra träning. Dessutom lär man sig att försvara sig, resonerade de ihop sig.

                      Men det finns nackdelar också:               - Man blir så bredaxlad. Det får jag lite ångest av, tycker Isabell.
                      Men Antonia är klar över sin inställning:    - Visst blir man lite karlaktig. Men man har ju valt själv.

                      De här tjejerna har idrottat i många år - med andra sporter. Innebandy, fotboll, simning, löpning, konståkning...

                      Många lagsporter till skillnad från boxningen där de går upp i ringen själva.
                      - Och det är det som är så kul. Man måste vara koncentrerad. Är du trött kan du inte sacka efter och låta

                      andra göra jobbet som i innebandy. -- Det är bara du.
   
                      1977
                      Fördelen är också, menar Antonia, att man kan bara bli etta eller tvåa. Det stärker självförtroendet.
                      Men de här tjejerna skulle inte haft någon boxningsförening att gå till om det inte hade varit för Bo Bergman.

                      Mannen som startade föreningen och som är den trogen än idag.

-         Det var meningen att det skulle bli en filial till Borlängeklubben där jag var tränare.

Jag hade fyra killar i Solvarbo som lika gärna ville träna här i Säter dit jag flyttat två år tidigare.

Året var 1977 och Skönvikshallen var nybyggd.


- När jag kom ner första träningskvällen, trodde jag att jag gått fel. Där stod femtio grabbar och väntade.

Jag gick till och med till en annan sal, men det visade sig att jag kommit rätt först. Grabbarna hade lästa

anslaget när de varit där och tränat andra sporter. Bland dem fanns några som skulle visa sig bli bra.

Riktigt bra. Några av dem kom också hem på lördagen för att se nya, unga lovande talanger.

Men också för att minnas själv och hyllas. Där återfanns Lars Ljusteräng (som haft Ingemar Johansson

himself som second och vunnit pojk SM 3 ggr, 3:a i juniorSM), numera professorn Klas Hjort

(1:a i Pojk SM, 1:a i SUM), och Micke Gustafsson (1:a pojk SM , 1:a USM, 2:a Junior SM) som alltså numera är

klubbordförande. Daniel Kifle (1:a USM, Patrick Pettersson (1:a Nybörjar SM) Och sist men inte minst:

 

Simon Hagström som tog JSM-guld för Säter och sedan SM-guld, men då för BK Narva,

eftersom han flyttat till Stockholm. Han har också representerat landslaget vid ett flertal tillfällen.


70 medlemmar
Idag har föreningen cirka 70 medlemmar varav 25-30 aktiva.
   - Boxning är väldigt mycket teknik. Att vara aktiv i benen är viktigt i boxning. Vi tränar mycket kondition också.

Att slå varann i huvudet är det minsta vi gör, skrattar Bo Bergman.

Fem dagar i veckan är det träning i föreningens namn. Senaste tillskotten kommer från Hedemora där man hade en

introduktionsdag häromsistens.    - Man ringde och frågade hur många vi kunde ta. Jag sa;

säg hur många ni har så säger jag stopp.  Han sa 40...  Några av dem, eftersom Bosse omedelbart sa stopp,

har blivit kvar och utgör nybörjargrupp.

-         Genom att anordna jubileumet i form av en gala i mellandagarna, fick vi hem några av våra forna duktiga

boxare och kan visa upp de som kommer.