Sedan 25 augusti 2005 har jag bosatt mig här för andra gången på denna vackra blomsterö med sitt magiska landskap och
förtrollande botanik. Denna gång är jag alldeles singel och själv. Anledningen är att min hustru valde att stanna
"däruppe" i kalla Sverige. Jag beundrar henne - det krävs mod och uthållighet att trotsa den mörka och gråa årstiden
- om man nu kan välja, menar jag. Jag har ju under drygt fyra decennier bott i Sverige utan problem. Men, kommer
livets höst och har man valmöjlighet då hoppas jag att du förstår att man väljer ett varmare klimat
under vinterhalvåret.
Du som vill blicka tillbaka på vårt liv i Funchal i fjol får klicka på röda länken härovan. Då bodde vi i
stadsdelen Penteada i en trea. Den sajten kommer att uppdateras ytterligare - när jag får tid... :-) Den här gången
har det blivit en modern tvåa i Santa Luzia, litet närmare
Funchals centrum och på cirka 160 meters höjd över havet och återigen med havsutsikt som de flesta har som bor i
detta jättelika amfiteater, som kallas Funchal. Vi börjar med en panoramabild som visar utsikten.
A flat with a view
Klicka på bilden för tekst och större format
Som du förstår kommer jag att berätta om livet här på ön, livet som särbo och om de två sysslor som jag prioriterar här:
1) att skriva om livsåskådningsfrågor, kanske även kosmologi, och 2) att göra långa dagspromenader i Madeiras skogar,
levadas och bergstrakter. Så, klicka på de röda rubrikerna som kommer att dyka upp här så småningom för att läsa och
se om allt som jag kommer att berätta om. Jag ska också försöka besvara frågor från alla som ifjol besökte vår webbsida
och som berör frågor om livet här, arbetsmöjligheten, folket, osv.
Någonstans litet till vänster i bilden kan "min"
lägenhet ses. Det är en väldigt lugn stadsdel där det bara bor bilburna "slipsmän-niskor" eller åldringar. Till affären
är det en kvart att promenera, fast, neråt hundra meter minst. Det är inget problem, men ska man upp igen med maten
och dryckesvaror då tar jag bussen om solen gassar och varje rörelse orsakar att man svettas så det rinner. Från
början var det ett letande vilken gångväg som gav mest skugga. Nu vet jag: Rua Ornelas, där växer höga träd (som syns
i förgrunden på bilden) och den är inte så brant som vissa andra gator.
Här syns gubben på "balkongen" tillika terrass framför
den lilla gräsmattan. Det är sovrummets grönmålade fönsterdörrar, bakom mig, med "stålpersienner" som skyddar mot
regn, hetta, inbrott och insyn. Till höger syns tvätt-rummets mattglasfönster, även där finns en
dörr som öppnar mot gräsmattan. En Ficus Benjamina i trädgården är tillklippt som ett vinglas, skulle man tro.
Den här uteplatsen är alltså betydligt mindre än den vi hade i Penteada. Men visst kan man ställa en köksstol där och
blicka ut över södra Atlanten i kvällssolen.
Här är det. Den vita entredörren leder till elva lägenheter
varav drygt hälften är bebodd. Till vänster därom syns tvättrummets mattglas-dörr och -fönster. Till vänster därom
kommer sovrum-mets glasdörrar med stålpersien-nerna. En hibiskushägg gränsar mot gatan.
Lägenhetens yta uppgår till 47 kvadratmeter och innehåller allt man behöver: internetanslutning, teve, kyl/frys-skåp,
gasspis, ugn, mikrovågsung, tvättmaskin-strykjärn-strykbräde, varmt- och kalltvatten, dammsug-are, badkar med
bubbelmunstyck-en, toa och bidet. Och så vidare.
Välkommen till min munkcell
Här finns nästan allt, utom ett krucifix på väggen!




Många kanske tror att: "då måste man vara stenrik för att kunna pendla från en sommarvistelse i Sverige till ett
vinterboende i ett subtropiskt klimat". Nej, det anser inte jag som endast varit kollektiv anställd verkstadstekniker
under större delen av mitt liv. Också därom kommer det att finnas länkar och sajter som förklarar vitsen med att hyra
ut sin lägenhet i Sverige, vad man ska tänka på, hur ett uthyrningskontrakt ska se ut, osv.
Tillbaka till: Christiaans hemsida.
Skriv till: Christiaan.
|