VÄSTERÅS
Christiaan Vos är sekulär humanist. Han tror inte på Gud, bara på människorna. När det gäller den kristna tron är han ateist - han tror inte på Jesus. När det gäller de övriga religionerna är han agnostiker, dvs. han vet inte vad han ska tro. Han kallar sig fritänkare.
--Det är fel med indelning av grupper. Jag känner stor solidaritet med alla människor.

Humanister har funnits sedan 500-600 år före vår tideräkning. De har alltid ifrågasatt gängse religioner och teorier i det existerande samhället. Meng Zi, Konfucius efterföljare predikade människokärlek, det finns i buddismen. Lao Tze var humanist liksom Sokrates hos grekerna och Cicero och Seneca hos romarna. Humanismen florerade i Florens och Frankrike under renässansen på 1400-talet. Då började man studera de gamla grekerna och romarna. Erasmus av Rotterdam var samtida med Luther och opponerade sig mot Luthers religiösa syn. John Stuart Mill var humanist och filosof på 17-1800-talet och på 1950-talet var den svenska filosofen Ingemar Hedenius stor.

--Jesus var inte först med den Gyllene Regeln; älska din nästa som dig själv. Regeln fanns i den judiska lagen och i buddismen och hinduismen. Att man ska förlåta sina fiender, fanns även det före Jesus; hos Lao Tze och Sokrates, för att nämna några, säger Christiaan Vos. Han är ordförande i Human-Etiska Föreningen och redaktör för Botulf-bladet som utkommer cirka sex gånger per år. Botulf-bladet tar parti för religionernas offer, de som behandlats illa i religionens namn, liksom upplandsbonden Botulf i Gottröra som år 1311 dömdes att brännas på bål för att han vägrade delta i nattvardens symboliskt kannibalistiska sakrament.
--Christiaan Vos tycker den kristna läran förestår mycket som är dåligt också, till exempel nattvarden som Christiaan Vos anser är en form av symbolisk kannibalism där man äter Jesu kött och dricker hans blod; "denna hedniska ritual är såväl smaklös som makaber", skriver han i artikeln "Invändningar mot kristen etik och teologi".
--Human-Etiska Förbundet har tagit initiativ till "Den svenska högtidsboken" där det finns texter och sånger som kan läsas vid olika högtidliga tillfällen. I redaktions-kommittén för boken är kända svenskar med, bland andra Hans Alfredsson, Bengt af Klintberg och Susanne Osten. Humanisterna har barn-välkomnande istället för dop, humanistisk konfirmation, bröllop och begravning, utan religiös innebörd.
--Varje år ordnas ett konfirmationsläger under en vecka på sommaren, i år i Norberg. Då läser och diskuterar ungdomarna livsåskådnings-frågor och religioner. Vid avslutningen sitter deltagarna med föräldrar och vänner i en rund ring ute i gräset och den vuxne ledaren håller ett högtidstal, man läser texter och sjunger tillsammans.
--Vi firar jul med Kalle Anka och lite julklappar, fast absolut ingen julotta eller annan religiös rit. Julen är egentligen ett firande av ljusets återkomst vid midvinter-solståndet som fanns i romarriket och även hos våra förfäder, som de kristna snodde och gav en annan innebörd.

--Det är ett mänskligt drag att fabulera om det man inte kan förstå. Man kan inte förklara allt och det är ofta ett tecken på maktbegär när människor tar till Gud för att bestämma över andra människor, det kan man se hos en del präster.
Christiaan Vos tror inte själen finns oberoende av kroppen. Han föredrar ordet psyke, istället för själ. När människan dör, finns inget kvar. Människor föds med olika begåvningar. Att en del säger sig minnas flera liv bakåt i tiden är en form av fantasier, tror han.
Till yrke är Christiaan Vos tekniker. Hans stora intresse är att vara humanist till livsåskådning. En annan viktig hobby är astronomi. Han håller reda på de senaste rönen inom kosmologi (läran om universums uppbyggnad och utveckling) och är guide på Åkesta observatoriet under en del kvällar.
--De religiösa säger att Gud skapade världen. Då måste man fråga sig "Vem skapade Gud?" Till det finns ingen förklaring. En religiös och en ateist står på samma linje inför de yttersta frågorna.
Ibland när det är mulet väder vid observatoriet, kommer det frågor om universum, om det är oändligt, speciellt av de unga deltagarna.
Christiaan brukar då berätta den klassiska förklaringen: I rymden finns en fjärde dimension som vi människor inte kan uppfatta. Ungefär som om jorden befolkades av två-dimensionella pappersfigurer som inte uppfattar den tredje dimensionen. De uppfatter inte att jorden kröker sig, är rund och därför tror de att den är oändlig. På samma sätt är det för oss, vi uppfattar inte att universum kröker sig i den fjärde dimensionen och därför tycker vi att universum är oändligt, men det är begränsat.

--Jag har ett gott förhållande till naturen. Vi är en del av naturen, människans kultur är bearbetad natur. Vår framtid på jorden beror helt på oss själva. Om vi kan hejda oss och leva på naturens villkor.
1948 kom FN-stadgan med 30 artiklar. Den första artikeln att alla människor har lika värde oavsett ras, kön etc. är en bra grund att stå på och den räcker, anser Christiaan Vos.
Människan behöver få större insikt om sina möjligheter och begränsningar så hon kan skapa ett lyckligt liv för sig själv och för andra.
--Det viktigaste av allt är självkännedom, att inte utsätta sig för situationer man inte klarar, att inte brista ut i agressivitet.