Uppdaterad 020623

SKALL DU BYGGA STALL - ELLER GÖRA OM DET DU HAR?

Här följer ett litet utdrag över några bestämmelser som gäller i Sverige. Längre ner på sidan hittar du också en del tips och inspiration.

Om du går i byggnadstankar kan det vara dags att sätta sig in i vad Jordsbruksverkets bestämmelser säger!

Skall du bygga om (ändra planlösning), bygga till eller bygga nytt så skall detta på förhand godkännas från djurskydds- och djurhälsosynpunkt av länsstyrelsen, s k förprövning. Enda undantaget från detta är om antalet hästar som berörs är MINDRE än FEM. Ansökan ska göras på en särskild blankett som tillsammans med byggnadsritningar lämnas till länsstyrelsen. Innan byggnaden får tas i bruk ska länsstyrelsen göra en besiktning. Vid besiktningen kontrolleras att byggnaden är uppförd och utrustad enligt de tidigare godkända ritningarna. Den som inte låtit förpröva sitt stall eller annat utrymme för djur, kan av länstyrelsen åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften är upp till fyra gånger så stor som den vanliga avgiften för förprövning. Avgiften kan tas ut inom fem år från det att byggnadsåtgärden genomfördes.

Tillstånd att hålla häst

Den som yrkesmässigt eller i större omfattning upplåter hästar eller använder hästar i ridskoleverksamhet ska ha tillstånd för verksamheten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden eller motsvarande nämnd lämnar sådana tillstånd.

STALLINREDNING

SPILTA

	LÄNGD (m)	BREDD (m)	HÖJD SKILJEVÄGG exkl. galler
GENERELLT	1,7 x mankhöjd	1,1 x mankhöjd	0,9 x mankhöjd
UTFODRINGS - SPILTA	1,65 x mankhöjd	0,45 x mankhöjd (ej dräktig)

OBS! Endast riktlinjer, minsta mått.

Mer detaljer över krav för resp. mankhöjdskategori se Jordbruksverkets hemsida.

Tänk på att:

- Öka på längden om det också skall finnas plats till hökrubba el. dyl. Om krubban upptar mer än halva spiltbredden (eller om den är placerad i mitten av spiltan) mäts spiltans längd från krubbans bakre kant.
- Bredden på spiltan till en liten ponny kan behöva göras större så att det finns plats att stå där inne och sköta om den.

Generellt: Om du har spiltor eller lösdriftsstall ska det finnas minst en hästbox för var tionde hästplats där djur som behöver särskild vård kan tas om hand (och utrymmet skall kunna värmas upp).

BOX

	AREA (m2)	KORTASTE SIDA
GENERELLT	1,8 x mankhöjd	1,5 x mankhöjd
FÖLNINGSBOX	2,0 x mankhöjd	1,8 x mankhöjd

OBS! Endast riktlinjer, minsta mått.

Mer detaljer över krav för resp. mankhöjdskategori se Jordbruksverkets hemsida.

 

Dörrmått

Boxdörr och stalldörr: 1,2 x 2,2 m
Utrymningsdörr: 1,5 x 2,2 m

Stallgångar

Mellan två boxrader: 2,5 m
Mellan två spiltrader/spilt- och boxrad/spiltrad och vägg: 3,0 m
Mellan två spiltrader i ridskolestall/två boxrader i travstall: 3,5 m

 

Mellanrum galler

Stående galler < 25 mm eller 65-85 mm
Liggande galler < 85 mm eller 160-200 mm eller mer än 450 mm

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Tänk på att:

- Sätta galler framför alla fönster och lampor.

- En jordfelsbrytare i stallet kan vara en viktig livförsäkring .

- Lagom takhöjd i ett litet stall kan vara 2,5m.

- Anpassa väggar och galler så att även små ponnyer kan nå upp att se ut ur sin box eller se sin granne i spiltan intill!

- Förvara redskap på säkert sätt (tex. upphängda med spetsarna mot väggen), kanske planera in en spiltliknande yta där du kan förvara alla redskap samt skottkärra inne i stallet, men ändå ur vägen för hästarna.

- Planera en yta i stallet där du på ett praktiskt och säkert sätt kan binda upp hästen för rykt, hovslagar- och veterinärbesök etc. Glöm inte bort att belysningen behöver vara extra bra på denna yta - kanske krävs en lampa på var sida så att inte hästen skymmer dig när tex. hovarna skall kratsas.

TIPS och KOM-I-HÅG

Uppsnappade från olika håll och källor

AREA/YTA:

Hur stor yta går då åt om man skall bygga ett stall?

En tumregel för hur stor yta stallet bör ha: 12 - 15 m2 per häst i spiltstall och 17-20 m2 per häst i boxstall. Utöver själva boxen/spiltan behövs ju också yta för omvårdnad, foder, utrustning och redskap.

För att kunna förvara foder går det åt c:a 18 m2 per häst - och då är endast hö, staplat till 2m högt, inräknat - ingen halm el.dyl. (exempel för ridhäst och löspressat hö: 2,5 ton per år) . Detta utrymme bör då finnas antingen på en skulle ovanför stallet eller på en yta vid sidan om själva stallet. Tar du hem fodret i omgångar under året så behöver du naturligtvis inte så stor yta som i detta exempel.

Sadelkammaren bör vara tillräckligt stor att det går att förvara all rid/körutrustning o.dyl. där. Lämplig temperatur för att fuktiga vojlockar etc. skall kunna torka, utan att lädret far illa, är ca. +15 grader. Bra ventilation i sadelkammaren ökar hållbarheten på utrustning som hängs in fuktig. Tänk också på att alla fuktiga täcken tar mycket plats på vintern! Har du gott om utrymme kan du fundera på att ha ett speciellt torkrum för täckena - då slipper rid/körutrustningen bli fuktig pga. en massa fuktiga täcken.

Någon form av foderkammare är också bra att ha - lagom stor så att man där kan förvara kraftfoder, mineralfoder etc. oåtkomligt för hästarna.

Tänker du någon gång ta emot inhyrda hästar kan både sadelkammare och foderkammare behöva vara något större eftresom det då kan röra sig om flera uppsättningar rid- & hästtillbehör samt flera olika fodertyper.

Vill du ha ett utrymme för ombyte och fika så går det åt extra yta för detta.

Vill du ha en särskild plats där du kan spola av hästen? Skall den vara inne i stallet (praktiskt, speciellt på vintern, men tillför extra fukt) eller på en egen spolplatta intill stallet (ordentlig avrinning/avlopp minskar gegga på stallplanen).

Vill du ha en eller flera rasthagar behövs yta för dessa.

Betesmarker bör vara minst en hektar per häst - men om man vill ha eget bete för ett mindre antal hästar bör man ha tillgång till mycket mer än så för att kunna byta mellan olika fållor bla. för att hålla maskangreppen nere.

Tänker du anlägga ridbana? Då går det åt ca. 21 x 41m (ridspår på 20 x 40 m).

En longervolt kan också vara praktiskt.

Hur skall du förvara ev. hästsläp? Yta för uppställning alt. tak att ställa den under kan behövas.

Brukar du köra med din häst bör du ha ett utrymme för den/de vagnar du använder.

Yta till ev. parkeringsplatser för besökare.

Tillräcklig yta för säker lastning av häst bör också finnas.

Gödselstack: Storleken på gödselstacken beror på ett antal olika förutsättningar. Vilken typ av strö tänker du använda? Hur många hästar har du? Hur skall du ta hand om gödseln? Vilka bestämmelser har hälsovårdsnämnden på din ort? Har du en container eller en gödselvagn behöver du en uppställningsplats och anordning för att kunna tippa i gödseln. Tänker du ha en gödselplatta (det är förbjudet att lägga gödsel direkt på marken) är en tumregel 6,5-7 m2 per häst (gäller halm) - något mindre om du bara har ett par hästar eller använder annat strömedel. Gödselplattan bör ha väggar på tre sidor och för att inte urin och vätska skall rinna ner i grundvattnet kan ett tak vara bra för att hålla bort extra väta i form av regn och snö. Tänk på hur du skall transportera bort gödseln - skall du använda traktorlastare vid tömning måste det finnas tillräckligt med plats till den. För att hålla nere flugantalet på sommaren är ett knep att minimera gödselstacken under denna del av året (frakta bort den på våren) och/eller se till att så liten yta som möjligt av gödselstacken är frilagd - tre väggar på gödselplattan är ett sätt.

BYGGTIPS

Helst bör stallets långsidor ligga åt sydväst och nordost för att få bästa nyttan av solljuset.

Om man bygger sitt stall själv bör plankorna i box- och spiltväggarna läggas lösa ovanpå varandra i en ram av U-balkat järn eller trä. På detta vis kan man enkelt byta en planka om hästen skulle slå/gnaga sönder den. Det är också snabbt gjort att slå ihop två boxar till en fölbox eller göra om två spiltor till en box.

En hållbar box/spiltvägg byggs lämpligen av virke av minst 2 tums tjocklek.

Man bör undvika att sätta krubban på väggen mitt emot vattenkopp/hink - annars är risken stor att hästens avföring hamnar där.

Det bästa vinskyddet är mörkt (inga stora fönster el. dyl.) för att hålla flugor, mygg och knott borta. Alla öppningar bör vara täckta av finmaskigt nät. Vid in- och utgången kan det vara lämpligt att sätta upp sk. kyl- eller frysgardiner (som används i tex. frysanläggningar). Dessa kylridåer/gardiner är också lämpliga att sätta upp i stallets dörröppningar för att minska ev. drag.

PLANLÖSNINGAR

Det finns en hel del tips runt att bygga stall på Internet.

I framförallt USA kan man köpa färdiga ritningar med listor över allt material som går åt. Där har man också andra modeller av stall än vi är vana vid här hemma - vissa detaljer och lösningar kan vara intressanta och praktiska att ta efter.

Testa några av länkarna nedan. Om inte annat så kan man ju få lite inspiration av bilderna!

Ashland barns (USA)	Färdiga ritningar att beställa
Barnmaster barns (USA)	Massor av bilder att få idéer från + ritningar att beställa
Barnplans (USA)	Har bra layouter utlagda
Barns by Gardner (USA)	Färdiga ritningar att beställa
Chestnut horse barn plans (USA)	Mer ritningar att beställa
Homestead design (USA)	Mer ritningar att beställa
Horse stalls USA	Lite exklusivare - fina bilder och streaming video av olika interiörer - se bla. tips på praktisk spolspilta (i ett av videoklippen).
JWS (Storbritannien)	Stallbyggnader och vindskydd
Stable Wise (USA)	En hel del nyttigheter för den som tänker bygga stall, Fråge forum, idéer även för sadelkammaren mm.
Lomma Ridklubb	Ridklubben har lagt ut ritningarna över sitt nya stall
Dalby Nova AB	Några tänkvärda ord om stall, med inriktning ventilation - de säljer också skriften "Att bygga för häst" (150 Kr + moms och postförskott)
Sadelsidans "hemma hos"	Här finns lite bilder från olika stallar som kanske kan ge lite tips

FÄRGVAL

Ljusa färger reflekterar ljuset och ger stallet ett allmänt ljusare intryck. Förr vitkalkade man ju tex. stall och ladugårdar. Gultonade färger ger ett varmt intryck men kan också ge ett smutsigt intryck. Blåtonade färger get ett svalt behagligt ljus. Blått sägs ha en lugnande effekt (på människor i alla fall). Förr hade man rätt ofta olika nyanser av blått i stall - det sades hålla flugor och insekter borta (inte så dumt!).

VENTILATION

En tumregel är att luftvolymen i ett stall bör vara ca. 40 m3 per boxplats och cirka 30 m3 per spiltplats.

En annan tumregel anger att luften helst skall bytas 8 - 10 ggr/timme.

En tredje tumregel om ventilation säger 100m3/tim och häst under vintern och 300 m3/tim och häst under sommaren.

Tänk på att det inte bara är temperaturen utan även luftfuktigheten som styr hur stor ventilationen bör vara. Rekommenderad nivå för luftfuktighet i stallar ligger på 60 - 70 procent. I ett värmeisolerat stall bör nivåer uppåt 80 procent endast förekomma undantagsvis. I ett oisolerat stall bör luftfuktigheten inte överstiga uteluftens fuktighet med mer än 10 procent.

Skaffa både en termometer OCH en hygrometer till stallet!

Om du har mycket fuktigt i stallet (tex. pga. spolspilta) så kan det vara lämpligt att investera i ett luftavfuktningsaggregat.

Maximalt tillåtet buller från fläktar o.dyl. i ett stall är 65 dBA. Har man ett mindre stall bör man tänka på att angivna bullertal på fläktar oftast uppmätts på flera meters avstånd. Fläktbullret kan vara irriterande för hästarna som ju vistas lång tid i stallet.

Friskluftsintag:

Ventilerna bör sitta uppe vid taket. Den kalla luften kommer då att sjunka mot golvet varefter den sedan värms upp och stiger upp mot taket för att lämna plats åt ny luft. Det allra bästa är om du kan ta friskluften från vindsutrymmet ovanför stallet via ventiler i stallets innertak alldeles intill yttervägarna. Det gör att det inte kan blåsa direkt in genom intagen och dra på hästarna. Tillräckligt stora ventiler för friskluft IN till vindsutrymmet behövs också.

Om du har höloft el. dyl. ovan på stallet måste du ta in friskluften direkt genom ytterväggen (vid en brand skulle annars en ventil till höloftet öka katastrofen - och luften blir då även förorenad med damm-, hö- och mögelpartiklar) men tänk på att vinden inte skall kunna blåsa rakt in i stallet. Man bör kunna minska ventilationen om det tex. är mycket kallt ute, samt kunna öka ventilationen om luftfuktigheten i stallet blivit för hög. Ett alternativ är att göra en ca. 15mm bred springa (med vindskydd) längs stallets långsidor.

Friskluftsintagens totala yta bör, vid avsaknad av fläkt, motsvara den på luftutsläppet enl. nedan.

En annan placering av friskluftintag är nertill eller vid dörrarna. Borrhål eller finmaskigt galler nertill på boxarnas dörrar och fronter gör att man får en god vantilation inne i boxarna och av boxbottnen.

Används djupströbädd kan man lätt få en hög ammoniakhalt i luften. Detta avhjälps genom att strö ut lite kalkstenmjöl

Luftutsläpp:

Eftersom den uppvärmda luften stiger uppåt måste ventilen för frånluften sitta upp i taket. Röret bör gå ca. 0,5 m ovan taknocken och avslutas med ett ventiltak (platt) så att inte vinden blåser ner och på det sättet hindrar den uppvärmda (använda) luften från att komma ut. Hur grovt röret bör vara bestäms av antalet hästar i stallet samt stallets storlek. För ett stall på 10 x 25 m bör en trumma utan fläkt räcka - trumman bör vara 1,6 dm2 per häst - och den bör vara placerad på varmaste stället i stallet.

TEMPERATUR

Temperaturen i stallet skall passa hästen och luften skall inte heller vara för fuktig. Hästen är känslig för drag och en dåligt isolerad vägg som strålar ut kyla ger i stort sett samma effekt. En medelstor häst avger ungefär lika mycket värme som ett element på 700 Watt. Om många hästar står i stalllet kan de bilda så pass mycket värme att det blir så varm att de börjar svettas. Lämplig temperatur i ett stall är ca. +8 till +12 grader. Kortklippta tävlingshästar, utan något täcke, kräver + 15 till + 20 grader. På vintern behöver stallet kunna värmas upp, och bör då ha isolerade väggar, dörrar och fönster. Värmekällan bör sitta långt bort från utsugningstrumman och på den fuktigaste platsen.

Element lämpliga för stallar är tex. så kallade kamrörsradiatorer med överhettningsskydd som fungerar även om bara en del av kamröret skulle råka bli övertäckt.

Tänk på att värmefläktar kan sprida mängder av partiklar bla. svampsporer runt i hela stallet.

VATTEN

Det går åt en hel del vatten när man har hästar. En häst kan dricka 15 - 60 liter vatten per dygn. Behovet varierar med storlek på häst, foder, temperatur, väderlek och arbetsgrad. Man bör ställa samma krav på hästens vatten som sitt eget vad gäller renhet och hygien. Rengör vattenkaret i hagen ofta så det inte bildas alger som gör vattnet dåligt. I stallet kan vattenkoppar eller hinkar användas. Man får se upp med vattenkoppar så att de verkligen ger tillräckligt stort vattenflöde - en häst kan annars få i sig för lite vatten. Med vattenkopp har man heller ingen kontroll på hur mycket vatten hästen dricker - om man inte sätter in en separat mätare. Drar du in vatten i stallet så tänk på att du måste ha en avloppsbrunn under varje tappkran. Vill man ha varmt vatten så krävs en lagom stor varmvattenberedare eller genomströmningsvärmare (lämpligt i kallstall).

BELYSNING

Om du vill kunna få in tillräckligt mycket dagsljus i stallet bör det inte vara mer än 10 m brett. En tumregel vad gäller fönster i stall: till 15 m2 golvyta bör det finnas 1m2 fönsteryta. Tänk på att ljuset från fönster och lampor inte får blända hästen (den kan bli både trött och irriterad pga. detta) .

Installera varmvita lysrör och se till att de är godkända för djurstaller (dvs. damm och vattentäta).

Alla elledningar och elektriska installationer skall vara godkända för stall (dammiga/fuktiga/våta utrymmen) för att inte utgöra en brandrisk och för att försäkringen skall gälla.

BRANDSÄKERHET

Detta med brandsäkerhet kan väl aldrig nog poängteras när det gäller stallar.

En intressant rapport skriven av "Brand & Redning i Frederica" (Danmark) finns att läsa på denna länk hos Hesteråggivningen. I rapporten kan du läsa om bla. Brandorsaker, Byggnadssektionering, Elinstallationer, Skydd mot åsknedslag, Bandlarm (inre varningsanläggningar samt preventiv belysning), Släckningsmaterial & Driftsråd.

Några företag som säljer användbara produkter för "stallbyggare":

Nordpost (det mesta för stall & lantbruk inkl. ovan nämnda kylgardiner/köldridåer)

Bole

Clas Ohlsson

Ribbox (boxar, dörrar,galler)

Cityboxen (boxar)

Myrby (boxar)

Gebo snickeri (stallfönster & -dörrar)

Tibro stallinredningar

UBA (öppningsbara ljusband för stallar)

Stallsystem i Dalby (ventilation mm.)

Scandistrip Door AB (kylgardiner för stallar)

Här kommer några länkar till mer "matnyttig information"

Horse Stall Design - en skrift av Eileen Wheeler, hittat hos Penn State College of Agricultural Science (pdf-fil)

Horse Stable Flooring Materials and Drainage - en skrift av Eileen Wheeler (se ovan)

Fire Safety in Horse Stables - en skrift av Jennifer Smith Zajaczkowski (se ovan)

Horse Barn on a Budget - en skrift av Cherry Hill funnen på Horsekeeping.com

Enhel del tips etc. finns på StableWise.com gå in under "Questions and Answers", eller kanske "The Round Pen" där du kan hitta frågor & svar från besökare till siten.