ETT FRIHETLIGT UNIVERSITET

För ett självständigt universitet

När universiteten grundades sökte sig individer dit för att utbilda sig i all världens konst, litteratur, historia och naturvetenskap. Universiteten var statens förtjänst och staten har alltid spelat en betydelsefull roll i valet av de högre utbildningarna. Ämbetsmän från de övre samhällsklasserna behövde en bred allmänbildning för att bäst möta de olika uppdragen.

När språk och historia var viktiga för nationens och statens framgångar ansågs de också vara viktiga ämnen. Sedan när matematik och naturvetenskap fick en allt större betydelse för den ekonomiska utvecklingen blev de högstatusämnen i stället. Detta är ingen slump. De som bestämmer över universiteten premierar ämnen som är viktiga för deras egen maktutövning. Detsamma gäller utifrån ett könsperspektiv. Humaniora och samhällsvetenskap trängs mer och mer ut av naturvetenskapen samtidigt som kvinnor är mest representerade inom just dessa områden. Detta kan ses som en strukturell könsdiskriminering.

Idag är nästan alla högskolelinjer och utbildningar inriktade på förvärvsarbete. Man blir ingenjör, lärare, läkare, jurist osv. Näringslivets krav på utbildade människor i speciella ämnen ökar och utbildningarna utformas därefter. Sveriges ekonomi anses vara det viktiga. Att öka Sveriges konkurrenskapacitet på världsmarknaden prioriteras därför. Att tillgodose människors kunskapstörst blir sekundärt.

Vi vill att studenter ska kunna studera för kunskaps skull. För att förbättra världen och sin förståelse för det som händer runt omkring oss. Så länge företag och stat efter sina egna behov (att öka sina vinster och skatteintäkter) bestämmer utformningen av utbildningar och forskning kommer vi aldrig kunna lära oss det vi verkligen vill!

De som vill studera vidare, och uppfyller behörighetskraven för den kurs de vill gå, borde kunna göra det. Dagens högskolesystem, med begränsat antal platser, utesluter många genuint intresserade människor från att kunna utvecklas, och detta faktum är till nackdel både för individerna och för hela samhället.

Det är ingen hemlighet att individer ur övre medel- och överklasser har bättre förutsättningar och möjligheter än andra. Därför är de överrepresenterade och detta upplever FAS som orättvist och elitiskt. Att många linjer är utformade för statens och företagens särskilda behov gör inte saken lättare. Man kan fråga sig om samhället blir bättre genom att vi utbildar fler jurister.

Inga privata sponsorer på universitet!

• Minskat statligt inflytande!

 

Ett annat universitet

Till direkt aktion! Ett sätt att direkt åstadkomma någon sorts förändring av kursutbud och strukturer på universitetet kan vara att ha egen kursverksamhet ute på Frescati. Vi kommer började ett försök med sådan verksamhet hösten 1998: FAS-universitetet.

Riv hierarkierna!

Som ny student på universitetet är det svårt att få överblick över hur saker och ting egentligen fungerar. Efter några år ute i Frescati börjar det hela förhoppningsvis klarna - vilket i stort sett innebär att man kommer ur askan i elden: man möts av hårda hierarkier.

Universitetet styrs till största del av institutionsstyrelser. Där fattas alla de viktigaste besluten som rör varje institution. De som har störst inflytande i institutionsstyrelserna är naturligtvis de som redan besitter den verkställande makten på institutionen - prefekten och studierektorn.

Som systemet fungerar nu överlåtes ansvaret för utformningen av studierna nästan helt och hållet på institutionernas styrelser. Först på högre nivåer tillåts man välja inriktning, men fortfarande inom ganska snäva ramar.

Problemet med bristen på inflytande och information är att studenterna förvandlas till utbildningskonsumenter. Det är inte lätt att vara kreativ när man bara har att traska runt till olika föreläsningar för att matas med de kunskaper som institutionerna har bestämt är viktiga och läsa de böcker som institutionerna har bestämt ska läsas.

För att kunna utvecklas bör studenterna ha mer inflytande över sin egen utbildning. Man ska kunna göra individuella arbeten istället för tentor, arbeten som kan vara tvärvetenskapliga eller strikt institutionsbundna. Som student ska man också kunna välja att utforma sin utbildning själv och då få en huvudlärare som stöttar och ser till en under terminen, rekommenderar eventuella kurser och drar upp riktlinjer för hur omfattande litteraturstudier och arbeten bör vara.

Ännu en anledning till att studenter kan känna sig undanskuffade på universitetet är bristen på utrymme, särskilt bristen på läsplatser i universitetets bibliotek. Bibliotek är för övrigt ett bra, billigt och resursbevarande sätt att sprida litteratur. Kursbiblioteket borde därför ha avsevärt fler exemplar av kursböckerna för utlåning.

• Demokratisera institutionerna - håll stormöten på institutionerna en gång per termin för alla som är verksamma vid institutionen och välj där institutionsstyrelse och behandla frågor av större karaktär.

• Möjliggör friare studier och bestäm innehållet i de kurser som ges vid öppna institutionsmöten!

• Bygg fler läsplatser!

• Köp in mer kurslitteratur till biblioteket!

 

Jorden är inte en engångsmugg som man får i en kaffeautomat för 5 kr.

Miljötänkandet måste öka överallt. I hemmet, på jobbet och på universitetet. Som den stora arbetsplats universitet är finns det en mängd möjligheter att förbättra miljövården.

I dag kryllar det av engångsartiklar på Frescati. Dessa artiklar är ett rejält slöseri på våra naturtillgångar och det är ohållbart för jordens överlevnad på sikt.

Ett exempel är den enorma pappersförbrukningen på universitet. Allt papper på universitetet borde vara returpapper och pappersinsamlingar borde finnas tillgängliga överallt. Stockholms Universitet bör ta ansvar genom att vara framtidstänkade i miljövård.

Dennispaketet är ett svindyrt projekt som bland annat innefattar Norra Länken som byggs precis utanför Frescati. Detta kommer inte bara att påverka den globala miljön på ett negativt sätt utan kommer även att försämra miljön för studenterna.

• Byt ut engångsartiklar mot återanvändbara artiklar

• I den mån engångsartiklar används bör de vara så miljövänliga som möjligt (till exempel av majsstärkelse)

• Universitet bör endast köpa in och använda miljömärkt städmaterial

• Stoppa Dennispaketet

 

Ät drick och bli glad!

För att kunna orka studera måste vi studenter äta ordentligt. Dessutom mår vi allmänt bättre eller sämre beronde på vad vi äter.

Universitet och matleverantören Hörs köper in stora mängder mat varje dag. Med denna köpkraft borde de kunna kräva en viss kvalitets- och prisnivå av sina leverantörer. FAS kräver att alla råvaror som tillagas på universitetsområdet är ekologiskt riktiga och KRAV-märkta.

Alla matserveringar borde ha källsortering. Kompostering samt återvinning av material borde ingå i miljötänkandet på universitet. Serveringarna bör inte använda engångsartiklar och kaffeautomaterna ska gå att användas med porslinskoppar. Förutom läskautomater borde det finnas dricksfontäner utplacerade i korridorerna.

Ett sätt att öka studenternas inflytande skulle vara att starta ett studentdrivet café, där man kan jobba frivilligt. Med det studentunderlag som finns skulle studenterna bara behöva jobba någon gång per termin. Utöver de självklart låga priserna och den ekologiska profilen skulle man ha mikrovågsugnar för uppvärmning av medhavd mat.

• Bara ekologisk mat på universitetet!

 

Individens frihet är kollektivets styrka

Individens frihet är kollektivets styrka sammanfattar på ett enkelt sätt vad anarkismen går ut på. Att prata om individualanarkister ( mutualister, anhängare till Proudhon ) eller anarkokommunister (anhängare till Krapotkin) är egentligen inte intressant eftersom anarkismen bygger på två grundbultar, den fria individen och den frivilliga sammanslutningen i samhällen-kollektiv. En individ ska ha friheten att ansluta sig till ett samhälle eller ej. Samhället skall reglera individen så lite som möjligt. Observera att anarkisten inom samhällets ramar kan-bör vara sammansluten i ett antal olika organisationer allt från produktionskollektiv till idrottsföreningar.

En individ som väljer att inte gå med i samhället men som dock lever inom dess geografiska område bör få ta del av av de av samhället producerade livsförnödenheterna om samhället därav ett överflöd. Samhället har rätt att utesluta individer som hotar dess existens, dvs individer som anser att egendomsbegreppet och inte bruksbegreppet gäller. Enligt bruksbegreppet äger du rätten att bruka din andel av samhällets resurser, dvs om samhället förfogar över hundra A och samhället består av 50 individer äger du rätt att bruka två A. Egendomsbegreppet är dock utsugarnas begrepp som går ut på att kräva in privata avgifter från allmän egendom. Att konkurrensen försvinner i ett anarkistiskt samhälle betyder inte att uppfinningsrikedomen försvinner. Då allt är gemensamt, utom personliga förnödenheter, kommer förbättringar alla tillgodo, och alla kommer gemensamt att sträva efter detta.

Anarkismen är en socialism, men socialism behöver inte vara anarkism. I det anarkistiska samhället är individen fri och samhället- kollektivet starkt. Inom statssocialismen är kollektivet svagt då det är uppbyggt av ofria individer uppifrån och ner, dvs besluten i ett statssocialistiskt samhälle har ingen förankring hos folket. Inom statskapitalismen är såväl staten som individen svaga . Kapitalismen är svag då den i viss mån kontrolleras av staten, staten svag då den i stor utsträckning kontrolleras av kapitalet. Individen svag och ofri då endast en del kontrollerar staten som i sin tur endast kontrollerar en del av kapitalet. Ett liberalt samhälle kan inte existera då det innehåller sin egen negation. Individerna försöker inbördes utsuga varandra. Det enda alternativet för en fri individ och ett starkt samhälle är anarkismen.

 

Riv universitetet!

Stockholms Universitet är en av stadens största arbetsplatser, det sysselsätter lite drygt 35 500 studenter och personal. Enligt läroplanen ska universitet vara en plats för demokratisk fostran och kritiskt tänkande.

Man skulle kunna tro att en sådan plats skulle vara utformad till en mötesplats som gynnar samtalet och studierna. Men så är inte fallet och ett av de många hindren är universitetsområdets arkitektur.

Universitetet saknar naturliga mötesplatser. Café 3:an och korridorerna är genomfartsleder där tusentals människor sorlar förbi i en strid ström och där möjligheterna till konversation är obefintliga.

Den arkitektoniska idén är orsaken till detta faktum. Strax efter det att man trätt in genom huvudingången till skolan utbreder sig ett överbyggt torg med vilket parallellen till det postmoderna köpcentrat inte är särskilt långsökt. Filosofin bakom sådana arkitektoniska monster som universitetets ingång och allhuset är, sammanfattat, idén om uppbrottet. Idén stöds ytterligare av bryggorna i biblioteket och mellan skrivningsalarna över den torgliknande genomfartsplatsen, vilka är illusoriskt provisoriska. Det man vill signalera är: Stanna inte, prata inte, skynda iväg till nästa föreläsning!

• För en frihetlig arkitektur på universitetet!


FAS är en förkortning för Frescati Anarkistiska Sammanslutning, universitetets anarkistgrupp. Information om verksamhet, möten, pubar med mera sätter vi upp på vår anslagstavla mitt emot informationsdisken vid ingången till Biblioteket. Du kan också nå oss genom studentkåren. FAS har som syfte att på Stockholms Universitet verka för den frihetliga socialismen.