RINGBORGEN TRELLEBORG

Av Mikael Jansson 0002021

Trelleborg (ungefärlig översättning träfästning) ligger vid den skånska sydkusten. Troligtvis uppfördes Trelleborg av Kung Harald Blåtand på 980-talet. Anledningen skall ha varit att han med de militära befästningarna skulle få kontroll över det nyligen enade danska riket. Ytterligare fyra runda befästningar har hittats på Nonebakken på Fyn, Slagelse på Själland, Fyrkat på nordöstra Jutland och Aggersborg vid Limfjorden. Den största av de danska ringborgarna, Aggersborg, mätte hela 240m i diameter och kunde rymma upp till 2000 personer!

Ringborgen Trelleborg bestod av en stor cirkelrund vall (ca 125m i diameter) sannolikt förstärkt med palissader och vakttorn. I varje väderstreck fanns en port. Innanför den befästa vallen låg bostäder, förrådsbyggnader och verkstäder. De sexton husen innanför vallen var över trettio meter långa (fyra i varje tårtbit på bilden) och stod i kvadrater. De skapade därmed en vind skyddad öppen gårdsplan i mitten. Även utanför ringborgen låg långhus på rad Vallar, hus och gator har byggts i noggrann symmetri på basis av matematiska beräkningar där byggarna valde att använda sig av måttenheten en romersk fot (29,33 cm). De ingenjörer som konstruerade befästningen bestämde först mittpunkten i konstruktionen och detta blev borgens centra. Troligtvis har ringborgarna inspirerats av Bysantinsk eller karolingisk byggnadskonst. I sanningen en imponerande syn.

Borgarna hade framförallt en militärisk funktion och fungerade sannolikt som träningsläger för vikingar eller samlingspunkt innan stora härnadståg, men kungen kan ha haft stor del av sin administration där. Det fanns inte bara krigare utan även hantverkare, kvinnor och barn bodde där. Trots arbetet med att uppföra dessa byggnader användes de bara under en kort period och förföll sedan snabbt, en vikingatida kapitalförstöring av stora mått.

Det finns en sägen knuten till ringborgen vid Slagelse i danmark. En gång i tiden skulle det legat en kungason på platsen. Drottningen hade tröttnat på sin make som hela tiden vistades från hemmet och tog sig en älskare. När maken återvände öppnade hon inte slottsporten. Kungen tillverkade då en stumt i trä och placerade tre av sina mannar i djuret. Sedan drog han och hans mannar sig tillbaka. När människorna i borgen blivit tillräckligt hungriga, vågade de sig ut och drog in djuret i borgen. Mannarna i sutten överrumplade försvararna och intog borgen. Hur det gick för älskaren och drottningen vet ingen. Denna berättelse levde kvar i folkmun fram till våra dagar. Ett äventyrs uppslag månne?

 

Spelledarpersoner

Yngve Rask, 36 år. Översyningsman.

Utseende: Grova anletsdrag, ljusblå ögon, kort brunt skägg. Han är välbyggd, men haltar kraftigt efter ett illa läkt benbrott i barndomen.

Utmärkande personlighetsdrag: Han är lugn och beräknande, analyserar, men tvekar inte när tiden är rätt. Han har en god administrativ förmåga. Men anses allmänt vara en god krigare trots lytet med benet. Anser att det finns inga genvägar och disciplin är vägen. Han förlitar sig på Tor.

Övrigt: Nyttjar öl med försiktighet.

Bakgrund: Född och uppväxt på Fyn under fattiga förhållanden, tidigt begav han sig i viking i Haralds tjänst. Han har sakta men säkert avancerat och har allt att tacka Harald för.

STY 16, SMI 11, KRO 16, VIS 14, VIL 16, UTS 11, UPP 14

Förmågor: Naturlig ledare.

Skadebonus +2, Initiativ bonus: Totalt +1 (inkluderat -2 pga benets skull)

Färdigheter: Lagkunskap S14, Allmänkunskap S14, Spana S15, Berättarkonst S12, Yxa S18, Sköld S18, Stridsvana S12, Strategi S16, Ledarskap S17.

Vapen: Ett gott svärd, sköld.

Härkläder: Ringbrynja, Spangenhjälm.

Rykte: 53.