ÖRTER

Sammanställt av Mikael jansson 991218

Här nedan presenteras tio olika växter, det är upp till SL att modifiera eventuella slag vid sjukdom mot Läkekonst, samt hur växterna skall beredas för önskad effekt (Färdigheten Tillreda droger). Jag avråder bestämt från att pröva nedanstående växter i syfte att lindra/bota sjukdomar i verkliga livet. Sök upp din läkare isället! Denna lista är endast avsedd för rollspelet Viking. Ändrade namnet på Johannesört till Vinterfröjd (effekt mot depressioner som på våra breddgrader inträffar mest under vinterhalvåret) för att inte förstöra stämningen. För den örtintresserade rekommenderas boken Örtmedicin och växtmagi. Mycket nöje!

Allmänt: de färska, skalade rötterna kan lindra vid lätta brännsår; om man lägger dem p såren påskyndar de läkningen och verkar inflammations hämmande.

Förekomst: Vildväxande enbart på ängar på södra och mellersta Gotland. Finns även på sydnorska kusten, i Estland och Kolahalvön.

Kännetecken: 30-150 cm hög. Kal, flerårig ört med långa parblad. Blommar i juni-augusti med mörkt rödbruna blommor.

Använda växtdelar: Blommande växt, rot, färsk saft.

Användning: Invärtes vid diarré. Utvärtes vid brännsår.

Allmänt: Av de späda skotten kan man tillreda en soppa, rik på bl a järn.Brännässlan har tillskrivits många goda egenskaper, Bl a att nässelfrö med honung och vin är bra för hosta. Förr praktiserades piskning med nässlor mot bl a gikt och reumatism (Troligtvis en avledande effekt). Nässlor har även använts i hårvatten mot skallighet, givitvis med tvivelaktiga resultat!

Förekomst: Allmän över hela landet på fet, kväverik jord, ofta vid bebyggelse.

Kännetecken: Flerårig ört, kan bli 50-150 cm hög. Ogrenade stjälkar. Hårklädda blad med brännhår. Blommor gröna (juli-augusti).

Använda växtdelar: Hela ovanjordsdelen av växten. Jordstam och rot.

Användning: Invärtes vid lågt blodvärde och vätskeansamling i kroppen. Utvärtes vid reumatiska åkommor.

Allmänt: Namnet Daggkåpa kommer ifrån de stora vattendroppar som samlas i bladen under natten. Nämn första gången i en örtbok på slutet av 1500-talet (dock inte uteslutet av kloka gummor och gubbar hade kunskap om växten tidigare). Länge trodde man att daggkåpans sammandragande verkan var så stor att den rentav kunde återställa jungfrudom och ge ny fasthet åt slappa bröst.

Förekomst: Allmän över hela landet. Växer på ängar och på backar, vissa former finns också i skogen.

Kännetecken: Höjd 10-30 cm. ljusgrön stjälk. Stora runda blad. Blommor i juni-augusti med små ljusgröna blommor i täta samlingar. Jordstammen är mörk och kraftig. Saknar doft. Syrlig smak.

Använda växtdelar: Ovanjordsdelen av växten. Blad.

Användning: Invärtes vid diarré. Utvärtes som sårmedel.

Allmänt: Vinterfröjd (Johannesört) spelade länge en betydande roll inom folktro och folkmedicin. Som läkört har den använts som sårmedel, utvärtes och invärtes, mot diverse åkommor som astma och bronkit, blåskatarr och tarmparasiter.

Förekomst: Allmän upp till mellersta Sverige; i bergig terräng, torr backar och ängar.

Kännetecken: Upp till 60cm hög. Blad, motsatta ovala, skaftlösa. Blommor guldgula (juli). Förgrenad jordstam.

Använda växtdelar: Färska och torkade blommande grenspetsar. Färska blommor.

Användning: Mild-svår depression, spänningshuvudvärk.

Allmänt: Kvickroten är ett flerårigt gräs. Det är den obändiga livskraften som har givit växten dess namn – ordet kvick betyder ursprungligen levande, livskraftig.

Förekomst: Allmän över hela landet utom längst i norr, där den är tillfällig. Ursprunglig på havstränder.

Kännetecken: 40-120cm högt upprätt strå. Långt utdraget ax. Blommor (juni-september), små ax. Jordstam smal, men mycket lång.

Använda växtdelar: Jordstam.

Användning: Vid urinvägsinfektioner, milt laxerande vid förstoppning. Näringsmedel (fruktsocker), kan beredas till sirap.

Allmänt: Om man ville skydda sig mot blixten, enligt folktron, skulle man plantera kärleksört på taket; om den plötsligt vissnande togs det som ett tecken på att en människa skulle dö en förtidig död. Namnet lär komma av att örten användes till att utröna om två älskande skulle få varandra: man hängde upp två växter i taket och såg om de växte ifrån eller mot varandra.

Förekomst: Allmän från Skåne till Värmland, Västmanland och Uppland samt längs kusten till Norrbotten. Växer på berg och steniga ställen.

Kännetecken: En 20-50cm hög, köttig, flerårig ört med kraftig jordstam och spindellikt utstickande rötter. Blommorna kan både vara vita, gulgröna och ljusröda (juli-augusti). Bladen smakar milt medan roten har en skarp smak.

Använda växtdelar: Det färska bladet.

Användning: Invärtes vid mag-, tarmkatarr. Utvärtes till omslag vid svårläkta sår.

Allmänt: Misteln lever som parasit på träd. Mistel spelar en viktig roll inom läkekonst och magi. De keltiska druiderna använde mistel mot bl a epilepsi.

Förekomst: Sällsynt runt Mälaren samt Småland och Östergötland.

Kännetecken: En 20-50cm hög halvbuske. Parasit på lövträd. Bildar ständigt gröna grenknippen på lövträdens grenar. Gulaktigt gröna, läderartade, blommor (juni) i grenspetsarna. Den torkade växtens lukt är oangenäm. Bitter smak.

Använda växtdelar: Färsk och torkad växt.

Användning: Blodtrycksänkande och cancer hämmande effekt tveksam.

Allmänt: Växten ingick i beredningar mot lungblödningar och magsmärtor. Krossade, färska blad av sårläka har lagts på krosskador och blodutgjutningar för att underlätta kroppens egna läkandeförmåga.

Förekomst: Mindre allmän på bättre mark i skuggiga skogar upp till Dalsland, dalarna och Hälsingland.

Kännetecken: En 20-40 cm hög flerårig ört. Eventuellt några få oskaftade blad. Blommor vita eller rosa anstrykning (juni-juli). Jordstam kort, brun och trådig. Stark doft. Bitter smak och sammandragande.

Använda växtdelar: Jordstam, insamlad på hösten. Hela växten, insamlad i maj-juni och torkad på luftig och skuggig plats.

Användning: Utvärtes till bad, till indränkning av kompresser för behandling av svårläkta sår. Till sköljning av mun och svalg och till gurgling.

Allmänt: Har länge haft ett gott anseende och använts som ett slag universalmedel.

Förekomst: Allmän över hela landet på fuktig, luckert underlag och sandiga jordar. Växer i skogsbryn, samt som ogräs på åkrar.

Kännetecken: Sommarskotten är 10-50cm höga och har snett uppåtriktade huvudgrenar. I april-maj utvecklas de ljusbruna fertila skotten och i toppen har de ett sporbärande ax. Sommarskotten visar sig i maj- juni. Jordstam lång och förgrenad.

Använda växtdelar: Ovanjordiska delen av gröna, sterila årsskottet.

Användning: Vid vätskeansamling, rikliga menstruationer, magblödningar, reumatiska besvär. Understödjande behandling vid lungtuberkulos. Sårbehandling.

Allmänt: ögontröst är en halvparasit – framförallt på olika gräsarter.

Förekomst: Allmän över hela landet.

Kännetecken: En 5-30cm hög, ettårig, halvparasiterande ört. Blad blågröna. Blommor växlande i storlek vita eller violetta (juni-september). Frukt en luden kapsel med flera frön. Rötter försedda med sugorgan. Bitter och skarp smak.

Använda växtdelar: Hela växten, insamlad under blomning.

Användning: Har använts till baddning och sköljning av ögon vid hornhinne- och ögonlocksinflammation. Till nässpolning vid snuva och spolning vid munslemhinneinflammationer.