Detta är andra delen av en djupdykning in i växternas värld för att se vad de har att erbjuda rollspelet Viking. Bär som i allmänhet ses fjärran från vikingar kan ge lite extra realism över äventyr och har faktiskt många egenskaper som RP kan dra nytta av. Dessutom gör det lättare att använda färdigheten Örtkunskap och Tillreda droger när man vet vad man talar om dvs användningsområden, användbara växtdelar, blomningstid och förekomst. Här nedan presenteras sju bär, det är upp till SL att modifiera eventuella slag vid sjukdom mot Läkekonst. Dock bör understrykas att denna lista är på inget sätt komplett, samt att jag avråder från att pröva nedanstående växter i syfte att lindra/bota sjukdomar i verkliga livet. Sök upp din läkare isället! Denna lista är endast avsedd för rollspel.

Allmänt: Sedan förhistorisk tid har människan uppskattat björnbärsbuskens frukter. En blandning av hallon och björnbärsblad ger ett välsmakande te som verkar stoppande på diarréer. Även gurgelvatten kan göras på björnbärsblad.

Förekomst: Växer på torra backar, i snår och ovanför stränder.

Kännetecken: Höjd 0,2-3m, Sträva blad, både bladskaft och nerver kan ha taggar. Blommor vita eller rosa (juni-september). Bären nästan klotformiga, svarta och köttiga. Smak söt, aromatisk något adstringerande.

Använda växtdelar: Blad.

Användning: Invärtes vid diarré. Gurgelvatten vid mun- och svalginfektioner. Till bad vid svårläkta sår.

Allmänt: Blåbär kan plockas på tämligen fuktig och ganska näringsfattig mark i barr- och lövskog och på hedar, ofta i vidsträckta bestånd. En blåbärsbuske kan bli upp till 30 år gammal.

Förekomst: Allmänt i hela Sverige, förutom i delar av Skåne.

Kännetecken: Sommargrön. 30-50cm hög buske (eller ris) med gröna förgrenade kvistar. Blommor ljusröda eller sällan grönaktiga (maj-juni). Bär runda och blåsvarta. Smak, syrlig till söt.

Använda växtdelar: Mogna bär, blad.

Användning: Vid synstörningar (nattblindhet och kapillärblödningar etc) och blåskatarr. Torkade bär kan användas för att lindra diarré.

Allmänt: Från hallonets jordstam utvecklas varje år upprätta stammar. Dessa bär blommor och frukt först under andra året och dör sedan. Det innebär att man i regel kan plocka bär från samma hollonbuske år efter år.

Förekomst: Allmän över hela landet, utom längst i norr och på Gotland. Växer ofta i täta bestånd där marken är kväverik.

Kännetecken: Halvbuske, 1-2 m hög. Viktaktiga blommor (juni-augusti). Frukt röd och hängformig. Angenäm lukt. Smak sötsur.

Använda växtdelar: Blad, insamlade under blomningen.

Användning: Invärtes vid diarré, en blandning av björnbärs- och hallonblad som te. Utvärtes som gurgelvatten vid mun- och svalginflammationer. Till bad vid svårläkta sår.

Allmänt: Råa lingon har en något sur och mjölig, men ändå mycket uppfriskande smak. Vid höga doser föreligger en viss förgiftningsrisk.

Förekomst: Lingon förekommer allmänt över hela landet, utom i södra Skåne. Växre på hedar och i öppna skogar.

Kännetecken: Ett 10-30 cm högt ris med krypande stam och korta uppåtriktade grenar. Blommor vita eller rosa (maj-juni). Lingonen mognar i augusti-september.

Använda växtdelar: Blad.

Användning: Vid blåskatarr.

Allmänt: Röda vinbär är inte bara en art utan flera arter och underarter.

Förekomst: Mindre allmäna över nästan hela landet, främst i kusttrakter.

Kännetecken: Vanligen 1-1,5m höga buskar med upprätta grenar och grå bark. Bär små, röda, saftiga, med flera frön. Svarta vinbär har större, svarta bär.

Använda växtdelar: Bär. Av svarta vinbär även blad.

Användning: Blad av svarta vinbär vid reumatiska besvär och gikt. Som urindrivande medel.

Allmänt: Av våra inhemska buskar är slån den som blommar tidigast. Redan i maj blommar slånbusken (vita blommor). Frukterna är ätliga men har en mycket frän smak.

Förekomst: Tämligen allmän, mest längs kusterna upp till Uppland, samt på Öland och Gotland. Växer i snår i anslutning till öppna marker och i skogsbryn.

Kännetecken: En 1-3m hög spretig buske. Blad små på korta skaft. Blommor vita (maj) i små grupper på bar kvist. Angenäm doft. Smak skarp och sammandragande (sic!).

Använda växtdelar: Blad, blomknoppar, frukt.

Användning: Vid förkylning och hosta. Reumatiska besvär och förstoppning.

Allmänt: Skenfrukterna, smultronen, har alltsedan antiken betraktats som en läckerhet, men kan ge allergiska besvär.

Förekomst: Allmän på torra backar i hela landet. Längst i norr växer smultronen bara i så kallade sydberg.

Kännetecken: En 5-25 cm hög flerårig ört med kort, hårig stjälk och långa rotgående utlöpare. Blommor vita (maj-juni). Fruktdoften är aromatisk och mycket angenäm.

Använda växtdelar: Jordstam med rot insamlad före bladens utveckling och torkad i friska luften. Skenfrukter. Blad som insamlats på våren.

Användning: Jordstam och rot vid diarré, bladen som uppfriskande te, enbart eller i blandning.