Tjockö naturbeskrivning

Tjockö är beläget cirka 25 km öster om Norrtälje. Västra och norra delarna av ön domineras av berg i dagen och granskog, medan centrala och södra delarna mest består av lövskog med stort inslag av hassel, al, asp och ask. Denna skog är på många håll igenvuxna beteshagar, åkrar och ängsmarker och har på senare år blivit skyddad mot avverkning på grund av ett stort antal äldre aspar samt lövsalar med äldre hassel. Mitt på ön finns en liten insjö, Stora östersundet, som en gång var ett sund som delade Tjockö i två delar.
Här har Svarhakedopping häckat  och Brun kärrhök setts sporadiskt.  Gärdsmyg och Grönsångare brukar sjunga i maj. Bivråk och N ötkråka häckar troligen och brunglada har setts ett antal gånger. Kattuggla och Hornuggla har häckat samt sparvuggla* har hörts. 
Några hundra meter öster om sjön finns ett stort klippblock som kallas Runkarflisan. Får man detta block i gungning uppstår ett ljud och det sägs att man vid lugnt väder kan höra ljudet av klippblocket ända till Sundskär. 

Under april-maj ligger alfågel i Söderviken i väntan på vidare flytt mot norr. Under försommaren sjunger trädgårdssångare, ärtsångare, törnsångare och härmsångare. Den sistnämnda brukar höras på 6-7 platser. Även kärrsångare, lundsångare*, busksångare*, sommargylling* och mindre flugsnappare*  har hörts. Tyvärr har jag själv inte hört de fyra sistnämnda.  På grannöarna i söder , Vidinge  och Sundskär häckar höksångare  i de soltorra en- och törnrossnåren vissa år eller kanske mer regelbundet. Den har också setts på grannön i öster, Fejan.

Ett fågelskyddsområde finns avsatt på Furholmen väster om Tjockö. Här observerades stora mängder ejder (80-100) i april-maj 2001under kustfågelinventeringen. Ejderkullarna står dock inte i paritet mot antalet gudingar som kan ses.
Storskarv ses regelbundet men häckning har inte konstaterats.

Vintertid ligger stora flockar vigg och knipa i de långa vikarna i söder och norr beroende på vindriktning. Vintern -04  fanns 3500 vigg, 220 knipa, 21 salskrake och en bergand vid Östre i februari, mellan Tjockö och Fejan. Enligt skepparen på passbåten har viggflockarna ökat markant i storlek de senaste åren. Havsörn spanar regelbundet av iskanterna och vikarna. 
Under våren kan man se en del sträckande fågel, som verkar ha följt södra rådmansölandet, för att fortsätta österut över Tjockö via skärgården mot Åland?  Svarhakedopping och årta har rastat vid Ennäset.

Den kalkrika marken gynnar växter som Adam och Eva, S:t Pers nycklar, Jungfru Marie nycklar  och  Tvåblad. Ramslök är vanlig i fuktigare områden och flera bestånd av Idegran finns.

På ön fanns ända till 60-talet betande kor som höll markerna öppna. Då såg man ofta tornfalk. Idag håller ett 30-tal får några ängar öppna.

Under försommaren har silvertärnorna svårt att freda sig mot mink och de korpar som häckar på ön. Det var åtskilliga år sedan de och fiskmåsarna lyckades dra fram sina ungar på Klubben i Söderviken. Trots det, återkommer de och försöker häcka varje år. Det verkar som om vitfågel måste häcka i stora kolonier numera för att kunna freda sig mot mink och korp. Det är min egen slutsats efter att ha deltagit i kustfågelinventeringen i denna del av skärgården 2001-2003.

Tomten är en del av ett gammalt hemman och  ligger vid Söderviken. Alla arter i tomtlistan utom en (orre), är sedda i husets närhet. 

*(Lars Tydén muntl)

Tillbaka