Anteckningar
Bildspel
Disposition
1
Släktforskning, genealogy :
Umeå, Nordmaling, Stockholm, Horten (Norge)
  • Emma Amalia Enroth Ehnroth / Enrot / Sjöholm
  • En bit släktforskning; kvinnohistoria, barnhistoria, sekelskifteshistoria, om fältjägare och sista kriget.


  • Sannsagan om en ung, fattig, outbildad, föräldralös soldatdotter
  • som på 1890-talet blir med barn med en rik student i småborgerlighetens Umeå
  • och därför måste fly till  misären och eländets Stockholm.
2
 
3
 
4
 
5
 
6
 
7
Del 1
  • Morfarsmor
  • Emma från Umeå
8
 
9
 
10
Mor och Far
11
Del 2
  • Morfarsmor Emmas
  • Första barn Ernst
12
Född:
Ernst Enroth, 1892
  • Födelsebok:
  • ”oäkta” (anteckning i marginalen ”far: Thorsen”)


  • Fick ett fotografi på sin far av mamma, utan namn


  • Husförhör:
  • bor med Emma i Umeå


  • Som 1-åring såld för 100 riksdaler som dräng till sin moster Lydia Stridfeldt, som fick en 3:e dotter
  • Molly Teresia, född samma månad som Ernst.


13
 
14
2 av Emmas 5 kända barnbarn
  • Från Ernst
  • Anna-Lisa (död TBC)
  • Gösta (död Krupp)
  • Sven, lektor historia
  • Britt-Marie, läkarsekr.
  • Från Fritz
  • En flicka (vi låter
  • henne vara anonym)
15
Del 3
  • Morfarsmor Emmas liv (?)
16
1900-talets början
  • Sverige har 5 miljoner invånare, Stockholm drygt 300.000 invånare.
  • Tre fjärdedelar av befolkningen livnär sig på jordbruk.
  • Ekonomiskt är Sverige en fattig nation, ett u-land.


  • Fram till 1930 har 1,2 miljoner svenskar emigrerat till Amerika.
  • Cirka 200.000 flyttar hem igen.
  • Många flyttar till Amerika, av ekonomiska skäl men också av religiösa skäl och söker en tolerantare och friare tillvaro, bort från stränghet och förmyndarmentalitet.


  • Storstrejken i augusti 1909, världens då största, 300.000 arbetare strejkar i en månad.
  • Stora hungerkravaller bröt ut på Söder 1916.



  • Barnarbete är vanligt förekommande, som sotarlärlingar, i stenbrott, i skogen och på fabriker.
  • Pappan i familjen jobbar ofta hårt och länge, när han är ledig, vistas han sällan i hemmet, utan med vänner. Sprit dricks ofta och fylleriet är allmänt.
  • I städerna är det vanligt att 8-9 personer bor i ett rum och kök.


  • Trots en sträng och moralisk era, den Viktorianska och den Oscarianska, föds 15 procent av barnen utanför äktenskapen.


  • Endast 8 procent av befolkningen har rösträtt. Den nya rösträttslagen som träder i kraft 1909 ger svenska män rösträtt. Kvinnors rösträtt låter vänta på sig till för 84 år sedan.
17
Emma
Amalia
Enroth
18
Stockholm
1895
19
 
20
Hans Otto Guldbrand Thorsen, f 1871
21
 
22
Del 4
  • Emma Amalia Enroths
  • Alla 10 söner
23
 
24
"Födelsebok 1892-11-12 Umeå landsförsamling Nr..."
  • Födelsebok 1892-11-12 Umeå landsförsamling Nr 412 Ernst ,1:a oäkta, Moder Arbeterskan Emma Amalia Enroth Stöcksjön, sid 946 husförhörsboken.
  • Födelsebok 1895-09-06 Sthlm 1895 sid 94 nr 87 Georg Mauritz Moder Emma Amalia Enroth Hornsg.63 ogift.  Nöddöpt 10/9(?) särsk ant: att.afs Umeå (p 3/954)
    • Husförhör 88-93 från Umeå sfs (till Hornsg 63?) Sömmerskor,Arb och övr: Strykerskan Emma Amalia Enroth hs oäkta son Georg Maritz född Södra Barnbördshuset Sthlm 6/9-95 från Umeå sfs 14/12-95 utf nr 254.
    • Dödsboken Maria Magdalena fs  Georg Mauritz f 6/9-95 oä son 1år 6 mån. t.og Emma Amalia Ehnrot Hornsg 63 (eller Lundag.13) Dödsort Grefmagnigat 17 ? Modren utskrif. Till Hedv.Eleon 31/10-96 fr Maria.
    • Dödsregistret Emma Amalia Ehnroth f.28/9 1874, Hornsg.63 kv Mullvaden Andra 22, Linnestrykerska, Hushållsföreståndare, ensamstående med barn, Född Umeå Vb-län,in från Ume, Ut t rote 11. Soc ant: Doktor 1896-04-29
  • Födelsebok 1897-11-15 Hedvig Eleonora fs Fritz Johan oäkta Og Emma Amalia Enroth f 28/9-74 Bost.Tyskbag.gat 7 Hänv.t.annan kyrkbok 4/11-96  Engdun?? Fr Södra barnb.hus.



  • 7 år utan barn i åldern 23- 30? Ett försök att få fotfäste? Änglamakerskor?
  • För hårt arbete, missfall? Sjukdom?


  • Födelsebok 1904-01-29 Föddes  Karl Gunnar Vilhelm Sjöholm av E.A.  I  Katarina fs.
  • Födelsebok 1905-08-08 Föddes  Gustav Sigfrid Sjöholm av E.A.  I  Maria fs.
  • Födelsebok 1908-01-30 Föddes Eskil Ivan Ferdinand Sjöholm av E.A. I Katarina fs
  • Födelsebok 1910-04-23 Maria Magdalena fs nr 353 Nils Erik Georg Fader C.G. Sjöh  (Json) 4/12-71 kolbärare. H.h Enroth E.A. 28/9.74 St Paulsg.20 Gifta hänv.t annan kyrkb. 31/12-08 Döpt 22/4 av O Molin Särsk ant:  t. Skånella 21/1 -13. (utfl.längd lika.)
  • Födelsebok 1912-12-06 Maria Magdalena fs nr 883 Sven Folke  Fader C.G. Sjöh  (Json) 4/12-71 kolbärare. H.h Enroth E.A. 28/9-74 Sofiag. 18/8 12 V.Yxkg.3 hänv.t annan kyrkb. 31/12-08  Särsk ant:  t. Bolstad, Älvsb.län 12/9 1914 (utfl.längd inget mer)
  • Födelsebok 1914-11-10 Johan Helge Sjöholm (Nilsson) Emmy sambo med herr Nilsson
  • Födelsebok 1916-03-21 Nils Oscar Sjöholm (Nilsson)


  • Dör 1917.
25
7 Barnlösa år - eller en abort?
  • Flickor fick det sämre som fosterbarn, eftersom ersättningen var lägre – om någon var intresserad att ta en flicka av samma skäl.
  • Risken för sexuellt utnyttjande var säkert stor vi trångboddhet, prostitution en risk för ett redan utsatt barn. Döden vid späd ålder var sannolikt mindre outhärdlig.
  • Änglamakerskor användes vid denna tid i Stockholm.


  • Under slutet av 1800-talet utfördes aborterna med ett gift som skulle framkalla missfall. Det vanligaste giftet var arsenik tills det förbjöds 1876.
  • Da började kvinnorna istället använda fosfor som skrapades från fosfortändstickor. Vad man vet lyckades drygt hälften framkalla missfall på detta sätt, men en stor del kvinnor dog också efter abortförsöket. Fosfortändstickorna förbjöds därför 1901.
  • Abortmetoderna förändrades på 1900-talet sa att det blev vanligt med mekaniska hjälpmedel för att framkalla missfall, men riskerna för kvinnans hälsa var lika stor. De professionella abortörerna som fanns i städerna använde sinder (=stavformigt instrument) och livmodersprutor. Detta skedde utan några som helst hygieniska förhållanden kring ingreppet.
  • Frätande vätskor sprutades in i kvinnornas livmoder med risker för söndersprängning av livmodern och våldsamma blödningar ifall aborten orsakade skador på större blodkärl. Dessa abortmetoder framgick senare vara de skadligaste.
  • De kvinnor som inte hade rad eller möjlighet att söka upp en illegal abortör gjorde abortförsöket själva, vilket ofta resulterade till döden eller svara underlivsskador och infektioner. Kvinnorna prövade allt från en vispkvist eller strumpsticka till medel som kirrin, sprit, ricinolja i stora doser, saffran och blodrenande droppar.
  • Hos en del kvinnor och under vissa omständigheter kunde dessa medel i kombinationen med tillexempel heta bad eller kroppsrörelser starta en abort.
  • Läs mer: http://members.fortunecity.com/kj73/abo.htm
26
Änglar och Fosterbarn
  • Änglamakerskorna


  • De så kallade änglamakerskorna tog emot barnen mot en ersättning plus en summa "alla för ett", som termen lydde. Det var uppenbart att pengarna inte skulle räcka för någon långvarig vård och omsättningen på fosterbarn i dessa hem var stor. Änglamakerskorna var dåtidens postnatala abort. Drivkraften var fattigdom och social skam.
     
    I slutet av 1800-talet var det så vanligt att försörja sig på fosterbarn att man talade om  fosterhemsindustrin. Richard Wawrinsky, läkare och sundhetsinspektör i Stockholm på 1880-talet, utgav skriften "Om fosterbarnsväsendet och dess ordnande". Där redovisade han statistiska uppgifter som visade att dödligheten bland fosterbarn i många länder var kolossal.
     
    Änglamakerskornas verksamhet upprörde allmänheten och ledde till 1924 års barnavårdslagar, de som gav barnen opium och matade dem med gips för att fylla deras hungriga magar. Den ogifta modern fick här en barnavårdsman som skulle tillvarata det utomäktenskapliga barnets rättigheter och stödja modern. Nu kunde Allmänna barnhuset inte längre köpa in barn anonymt och inga barn behövde längre undra var de kom ifrån eller varför de lämnats bort.
  • Skammen
  • De ogifta mödrarna var inte accepterade i samhället och barnen var inte välkomna till livet. Skammen var stor för modern, men barnet kunde även vara ett ekonomiskt problem för henne. Dödligheten bland dessa barn var stor då barnamord var ett sätt att bli av med "problemet".
  • Stigmat i ett utomäktenskapligt barn var så stort att inte ens den tidens rebeller stod ut. August Strindberg fick i sin ungdom ett barn med en flicka som han inte gifte sig med. Barnet dog snart av vanvård. Efter bara några månader som gifta fick han och första hustrun Siri von Essen ett barn som omedelbart lämnades till fostervård. Det dog efter några dagar.
     
    Senare skrev Strindberg om sina samvetskval. Varför hade de inte behållit det tidiga barnet? De hade varit rädda för skandal. Sveriges störste författare, som angrep hyckleri och dubbelmoral, kunde inte heller stå emot tidens uppfattning. Väldigt få vanliga människor kunde trotsa regler och konventioner. Man lämnade, ofta med tungt hjärta, bort sina barn.


  • Först 1905 fick utomäktenskapliga barn rätt att ärva sin mor och så sent som 1970-talet fick de rätten att ärva sin far. Avsaknaden av dessa rättigheter påverkade att barnet inte erkändes i familjen och släkten.
  • Läs mer: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=7846&a=124701



  • Hur klarar sig Fosterbarnen?


  • Forskning om Fosterbarnens föräldrarelationer (avhandling Leg psykolog Anita Cederström 1990) htttp://nkmr.org/psykologisk_avhandling_ger_mork_bild_av_fosterhemsvarden.htm
  • Av 25 undersökta barn kategoriserar Anita Cederström dem i följande huvudgrupper:
    • Grupp 1. Föräldrarna kan se barnet som en separat individ och har förmåga att uppfatta barnets behov.
    • I denna grupp ingår sju barn: 5 barn till försummande föräldrar, 2 barn till nyanserade föräldrar
    • Grupp 2. Föräldrarna kan inte se sina barns behov som något skiljt ifrån sina egna. De egna behoven står i förgrunden.
    • I denna grupp ingår 18 barn:  5 barn till rejekterande föräldrar , 5 barn till symbiotiska föräldrar, 8 barn till ambivalenta föräldrar
  • Samtliga barn i grupp två utvecklades negativt av fosterhemsplaceringen.
  • Endast en kategori, de försummade barnen i grupp 1, visade en positiv utveckling, främst i socialt avseende.
27
 
28
 
29
 
30
 
31
Del 5
  • Emma Amalia Enroths
  • mer än 20 adresser
32
 
33
 
34
 
35
 
36
 
37
 
38
 
39
 
40
 
41
 
42
Del 6
  • Emma Amalia Enroths
  • brev
43