|
1
|
- Emma Amalia Enroth Ehnroth / Enrot / Sjöholm
- En bit släktforskning; kvinnohistoria, barnhistoria,
sekelskifteshistoria, om fältjägare och sista kriget.
- Sannsagan om en ung, fattig, outbildad, föräldralös soldatdotter
- som på 1890-talet blir med barn med en rik student i småborgerlighetens
Umeå
- och därför måste fly till misären
och eländets Stockholm.
|
|
2
|
|
|
3
|
|
|
4
|
|
|
5
|
|
|
6
|
|
|
7
|
- Morfarsmor
- Emma från Umeå
|
|
8
|
|
|
9
|
|
|
10
|
|
|
11
|
- Morfarsmor Emmas
- Första barn Ernst
|
|
12
|
- Födelsebok:
- ”oäkta” (anteckning i marginalen ”far: Thorsen”)
- Fick ett fotografi på sin far av mamma, utan namn
- Husförhör:
- bor med Emma i Umeå
- Som 1-åring såld för 100 riksdaler som dräng till sin moster Lydia
Stridfeldt, som fick en 3:e dotter
- Molly Teresia, född samma månad som Ernst.
|
|
13
|
|
|
14
|
- Från Ernst
- Anna-Lisa (död TBC)
- Gösta (död Krupp)
- Sven, lektor historia
- Britt-Marie, läkarsekr.
- Från Fritz
- En flicka (vi låter
- henne vara anonym)
|
|
15
|
|
|
16
|
- Sverige har 5 miljoner invånare, Stockholm drygt 300.000 invånare.
- Tre fjärdedelar av befolkningen livnär sig på jordbruk.
- Ekonomiskt är Sverige en fattig nation, ett u-land.
- Fram till 1930 har 1,2 miljoner svenskar emigrerat till Amerika.
- Cirka 200.000 flyttar hem igen.
- Många flyttar till Amerika, av ekonomiska skäl men också av religiösa
skäl och söker en tolerantare och friare tillvaro, bort från stränghet
och förmyndarmentalitet.
- Storstrejken i augusti 1909, världens då största, 300.000 arbetare
strejkar i en månad.
- Stora hungerkravaller bröt ut på Söder 1916.
- Barnarbete är vanligt förekommande, som sotarlärlingar, i stenbrott, i
skogen och på fabriker.
- Pappan i familjen jobbar ofta hårt och länge, när han är ledig, vistas
han sällan i hemmet, utan med vänner. Sprit dricks ofta och fylleriet är
allmänt.
- I städerna är det vanligt att 8-9 personer bor i ett rum och kök.
- Trots en sträng och moralisk era, den Viktorianska och den Oscarianska,
föds 15 procent av barnen utanför äktenskapen.
- Endast 8 procent av befolkningen har rösträtt. Den nya
rösträttslagen som träder i kraft 1909 ger svenska män rösträtt.
Kvinnors rösträtt låter vänta på sig till för 84 år sedan.
|
|
17
|
|
|
18
|
|
|
19
|
|
|
20
|
|
|
21
|
|
|
22
|
- Emma Amalia Enroths
- Alla 10 söner
|
|
23
|
|
|
24
|
- Födelsebok 1892-11-12 Umeå landsförsamling Nr 412 Ernst ,1:a oäkta,
Moder Arbeterskan Emma Amalia Enroth Stöcksjön, sid 946 husförhörsboken.
- Födelsebok 1895-09-06 Sthlm 1895 sid 94 nr 87 Georg Mauritz Moder Emma
Amalia Enroth Hornsg.63 ogift.
Nöddöpt 10/9(?) särsk ant: att.afs Umeå (p 3/954)
- Husförhör 88-93 från Umeå sfs (till Hornsg 63?) Sömmerskor,Arb och övr:
Strykerskan Emma Amalia Enroth hs oäkta son Georg Maritz född Södra
Barnbördshuset Sthlm 6/9-95 från Umeå sfs 14/12-95 utf nr 254.
- Dödsboken Maria Magdalena fs
Georg Mauritz f 6/9-95 oä son 1år 6 mån. t.og Emma Amalia Ehnrot
Hornsg 63 (eller Lundag.13) Dödsort Grefmagnigat 17 ? Modren utskrif. Till
Hedv.Eleon 31/10-96 fr Maria.
- Dödsregistret Emma Amalia Ehnroth f.28/9 1874, Hornsg.63 kv Mullvaden
Andra 22, Linnestrykerska, Hushållsföreståndare, ensamstående med barn,
Född Umeå Vb-län,in från Ume, Ut t rote 11. Soc ant: Doktor 1896-04-29
- Födelsebok 1897-11-15 Hedvig Eleonora fs Fritz Johan oäkta Og Emma
Amalia Enroth f 28/9-74 Bost.Tyskbag.gat 7 Hänv.t.annan kyrkbok
4/11-96 Engdun?? Fr Södra
barnb.hus.
- 7 år utan barn i åldern 23- 30? Ett försök att få fotfäste?
Änglamakerskor?
- För hårt arbete, missfall? Sjukdom?
- Födelsebok 1904-01-29 Föddes Karl
Gunnar Vilhelm Sjöholm av E.A.
I Katarina fs.
- Födelsebok 1905-08-08 Föddes Gustav
Sigfrid Sjöholm av E.A. I Maria fs.
- Födelsebok 1908-01-30 Föddes Eskil Ivan Ferdinand Sjöholm av E.A. I
Katarina fs
- Födelsebok 1910-04-23 Maria Magdalena fs nr 353 Nils Erik Georg Fader
C.G. Sjöh (Json) 4/12-71
kolbärare. H.h Enroth E.A. 28/9.74 St Paulsg.20 Gifta hänv.t annan
kyrkb. 31/12-08 Döpt 22/4 av O Molin Särsk ant: t. Skånella 21/1 -13. (utfl.längd
lika.)
- Födelsebok 1912-12-06 Maria Magdalena fs nr 883 Sven Folke Fader C.G. Sjöh (Json) 4/12-71 kolbärare. H.h Enroth
E.A. 28/9-74 Sofiag. 18/8 12 V.Yxkg.3 hänv.t annan kyrkb. 31/12-08 Särsk ant: t. Bolstad, Älvsb.län 12/9 1914
(utfl.längd inget mer)
- Födelsebok 1914-11-10 Johan Helge Sjöholm (Nilsson) Emmy sambo med herr
Nilsson
- Födelsebok 1916-03-21 Nils Oscar Sjöholm (Nilsson)
- Dör 1917.
|
|
25
|
- Flickor fick det sämre som fosterbarn, eftersom ersättningen var lägre –
om någon var intresserad att ta en flicka av samma skäl.
- Risken för sexuellt utnyttjande var säkert stor vi trångboddhet,
prostitution en risk för ett redan utsatt barn. Döden vid späd ålder var
sannolikt mindre outhärdlig.
- Änglamakerskor användes vid denna tid i Stockholm.
- Under slutet av 1800-talet utfördes aborterna med ett gift som skulle
framkalla missfall. Det vanligaste giftet var arsenik tills det förbjöds
1876.
- Da började kvinnorna istället använda fosfor som skrapades från
fosfortändstickor. Vad man vet lyckades drygt hälften framkalla missfall
på detta sätt, men en stor del kvinnor dog också efter abortförsöket.
Fosfortändstickorna förbjöds därför 1901.
- Abortmetoderna förändrades på 1900-talet sa att det blev vanligt med
mekaniska hjälpmedel för att framkalla missfall, men riskerna för
kvinnans hälsa var lika stor. De professionella abortörerna som fanns i
städerna använde sinder (=stavformigt instrument) och livmodersprutor.
Detta skedde utan några som helst hygieniska förhållanden kring
ingreppet.
- Frätande vätskor sprutades in i kvinnornas livmoder med risker för
söndersprängning av livmodern och våldsamma blödningar ifall aborten
orsakade skador på större blodkärl. Dessa abortmetoder framgick senare
vara de skadligaste.
- De kvinnor som inte hade rad eller möjlighet att söka upp en illegal
abortör gjorde abortförsöket själva, vilket ofta resulterade till döden
eller svara underlivsskador och infektioner. Kvinnorna prövade allt från
en vispkvist eller strumpsticka till medel som kirrin, sprit, ricinolja
i stora doser, saffran och blodrenande droppar.
- Hos en del kvinnor och under vissa omständigheter kunde dessa medel i
kombinationen med tillexempel heta bad eller kroppsrörelser starta en
abort.
- Läs mer: http://members.fortunecity.com/kj73/abo.htm
|
|
26
|
- Änglamakerskorna
- De så kallade änglamakerskorna tog emot barnen mot en ersättning plus en
summa "alla för ett", som termen lydde. Det var uppenbart att
pengarna inte skulle räcka för någon långvarig vård och omsättningen på
fosterbarn i dessa hem var stor. Änglamakerskorna var dåtidens
postnatala abort. Drivkraften var fattigdom och social skam.
I slutet av 1800-talet var det så vanligt att försörja sig på
fosterbarn att man talade om
fosterhemsindustrin. Richard Wawrinsky, läkare och
sundhetsinspektör i Stockholm på 1880-talet, utgav skriften "Om
fosterbarnsväsendet och dess ordnande". Där redovisade han
statistiska uppgifter som visade att dödligheten bland fosterbarn i
många länder var kolossal.
Änglamakerskornas verksamhet upprörde allmänheten och ledde till
1924 års barnavårdslagar, de som gav barnen opium och matade dem med
gips för att fylla deras hungriga magar. Den ogifta modern fick här en
barnavårdsman som skulle tillvarata det utomäktenskapliga barnets
rättigheter och stödja modern. Nu kunde Allmänna barnhuset inte längre
köpa in barn anonymt och inga barn behövde längre undra var de kom ifrån
eller varför de lämnats bort.
- Skammen
- De ogifta mödrarna var inte accepterade i samhället och barnen var inte
välkomna till livet. Skammen var stor för modern, men barnet kunde även
vara ett ekonomiskt problem för henne. Dödligheten bland dessa barn var
stor då barnamord var ett sätt att bli av med "problemet".
- Stigmat i ett utomäktenskapligt barn var så stort att inte ens den
tidens rebeller stod ut. August Strindberg fick i sin ungdom ett barn
med en flicka som han inte gifte sig med. Barnet dog snart av vanvård.
Efter bara några månader som gifta fick han och första hustrun Siri von
Essen ett barn som omedelbart lämnades till fostervård. Det dog efter
några dagar.
Senare skrev Strindberg om sina samvetskval. Varför hade de inte
behållit det tidiga barnet? De hade varit rädda för skandal. Sveriges
störste författare, som angrep hyckleri och dubbelmoral, kunde inte
heller stå emot tidens uppfattning. Väldigt få vanliga människor kunde
trotsa regler och konventioner. Man lämnade, ofta med tungt hjärta, bort
sina barn.
- Först 1905 fick utomäktenskapliga barn rätt att ärva sin mor och så sent
som 1970-talet fick de rätten att ärva sin far. Avsaknaden av dessa
rättigheter påverkade att barnet inte erkändes i familjen och släkten.
- Läs mer: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=7846&a=124701
- Hur klarar sig Fosterbarnen?
- Forskning om Fosterbarnens föräldrarelationer (avhandling Leg psykolog
Anita Cederström 1990) htttp://nkmr.org/psykologisk_avhandling_ger_mork_bild_av_fosterhemsvarden.htm
- Av 25 undersökta barn kategoriserar Anita Cederström dem i följande
huvudgrupper:
- Grupp 1. Föräldrarna kan se barnet som en separat individ och har
förmåga att uppfatta barnets behov.
- I denna grupp ingår sju barn: 5 barn till försummande föräldrar, 2 barn
till nyanserade föräldrar
- Grupp 2. Föräldrarna kan inte se sina barns behov som något skiljt
ifrån sina egna. De egna behoven står i förgrunden.
- I denna grupp ingår 18 barn: 5
barn till rejekterande föräldrar , 5 barn till symbiotiska föräldrar, 8
barn till ambivalenta föräldrar
- Samtliga barn i grupp två utvecklades negativt av fosterhemsplaceringen.
- Endast en kategori, de försummade barnen i grupp 1, visade en positiv
utveckling, främst i socialt avseende.
|
|
27
|
|
|
28
|
|
|
29
|
|
|
30
|
|
|
31
|
- Emma Amalia Enroths
- mer än 20 adresser
|
|
32
|
|
|
33
|
|
|
34
|
|
|
35
|
|
|
36
|
|
|
37
|
|
|
38
|
|
|
39
|
|
|
40
|
|
|
41
|
|
|
42
|
|
|
43
|
|