Det var en gång ett troll som hette Knocke Knastroll. Han bodde i en grotta vid vägen mellan Eskilstuna och Nyköping. På den tiden då Knocke levde reste människor inte med bilar. Nej de fick gå och någon enstaka red. Det fanns inte många som bodde efter vägen och Knocke bodde i en särskilt enslig skog. Han tyckte också att det var ganska ensamt. Han funderade och kom på att om han skaffade sig en extra säng så skulle han kunna få människor in i sin grotta, då de slapp sova under bar himmel. Han snickrade den vackraste säng och väntade på att någon skulle komma. Första kvällen kom en lång och stilig karl. "Kom in i min grotta och sov i min fina säng", sa Knocke. "Ja det var ju ett bra erbjudande eftersom jag inte kan gå så mycket längre innan mörkret faller", sa mannen. "Det var en mycket fin säng, men jag får inte riktigt plats. Benen sticker ut där nere", skrattade mannen. "Det ordnar jag", sa Knocke Knastroll och högg raskt av mannens ben med en yxa. Mannen började sprattla och skrika. "Uppför dig", sa Knocke och band fast mannen vid sängen. " Har du sagt att du ska ligga i sängen så ska du väl göra det också. Jag har ju till och med ordnat så att du passar min fina säng." På morgonen gick Knocke för att väcka mannen, men han var död. "Det var en otacksam sate", sa Knocke och kastade kroppen bland köksavfallet. På kvällen kom en liten tjock gubbe till trollets grotta. "Ho, ho är det nå´n hemma. Kan man få sova här i natt", gastade den tjocke gubben. "Javisst", sa Knocke. "Jag har en fin trollsäng". "Men titta, du är ju för kort för sängen", sa Knocke. "Det får jag ordna." Och innan den tjocke gubben hunnit säga bu hade Knocke dragit ut honom så han passade sängen precis. På morgonen gick Knocke för att väcka gubben, men han var död. "Denne gubben var lika otacksam han", sa Knocke Knastroll och kastade också denna kropp bland köksavfallet.
Sagan om Knocke handlar också om skattningar, skalor och andra metoder.