Historisk bakgrund




Bakgrunden här i Sverige finns i psykiatriutredningen "Välfärd och valfrihet - service, stöd och vård för psykiskt störda." SOU 1992:73. Författarna ansåg att det fanns behov av ett kompletterande personligt stöd till psykiskt störda. "Detta behov är särskilt uttalat för psykiskt störda med långvariga och allvarliga psykiska störningar." Detta är vår målgrupp.

Sen utredningen skrevs har en utveckling skett när det gäller vilka ord som används. Störning har ersatts av funktionshinder.

Psykiatriutredningen ansåg att det myndigheterna gjorde för gruppen psykiskt funktionshindrade ofta kom i fel ordning och med för små eller för stora tidsmellanrum. Utredningen betonade vikten av förbättrad samverkan och samordning av de insatser som kom till för att åstadkomma en effektivare resursanvändning.

Utredningen angav fyra grundläggande faktorer för ett fortsatt förändringsarbete, som man tyckte var ett personligt ombuds arbetsområde:
1) Heltäckande behovsbedömning utifrån egna val och prioriteringar.
2) Individuell planering som klargör behoven och vem som ansvarar för de åtgärder man beslutar om.
3) Ett organ ska ha huvudansvar för att initiera behovsbedömning, individuell plan och att samordna insatser.
4) Detta organ ska utse ett personligt ombud med uppgift att stödja och hjälpa den enskilde.
Dessutom förekom i utredningen andra tankar på vad ett personligt ombud skulle syssla med:
A) Uppsökande verksamhet.
B) Hävda psykiskt funktionshindrades rätt.
C) Krisintervention.
D) Stå för kontinuitet.

Jag citerar psykiatriutredningen: "Människor med psykiska störningar berättar att de när på en förhoppning att bli sedda och förstådda vid mötet med psykiatrin. De vill få hjälp med att lösa problem som de för tillfället saknar förmåga att lösa på egen hand. De vill möta någon som ser människan bakom all splittring och förvirring och som kan ingjuta hopp om att en förändring är möjlig. Mötet med psykiatrin präglas emellertid ofta av stor ojämlikhet. Det sker en uppdelning som bl.a. innebär att patienten passiviseras."

År 1995 startade 3-åriga projekt med personliga ombud i 10 olika kommuner. Försöken bekostades och utvärderades av Socialstyrelsen. Resultatet presenterades i "Personligt ombud för psykiskt funktionshindrade personer." Följande slutsatser presenterades:
En första slutsats är att funktionen personligt ombud organisatoriskt sett med framgång kunnat implementeras på ett flertal olika sätt inom ramen för det svenska stödsystemet och kunnat nå ut till en grupp långvarigt psykiskt funktionshindrade.
En andra slutsats är även att klienterna har en bättre social, psykologisk och psykiatrisk situation efter 18 månader av deltagande i ombudsverksamhet. Utvärderingen medger inte bedömningar av om det finns skillnader i effekter mellan de 10 olika verksamheterna.
En tredje slutsats är att klienterna själva i stor utsträckning gör den värderingen att de fått en bättre vård- och stödsituation under uppföljningsperioden jämfört med tidigare.
Resultaten vad gäller klienternas resursutnyttjande visar att klienternas utnyttjande av framförallt psykiatrisk sjukhusvård och psykiatrisk dagvård minskat under uppföljningsperioden.
En slutsats utifrån detta är att ombudens arbete tycks ha minskat behovet av framförallt inläggningar på sjukhus men även vad gäller psykiatrisk dagvård.
Resultaten visar avslutningsvis att ombuden varit framgångsrika i att hjälpa sina klienter till insatser enligt Lag om stöd och service LSS. I 80 procent av de fall där ansökan gjorts har någon typ av insats bifallits. Detta är en andel som är oerhört mycket större än de som tidigare redovisats för målgruppen i utvärderingar av LSS.
I november 2000 publicerade Socialstyrelsen meddelandeblad nr 14. Följande text är ett sammandrag.
Regeringen beslutade om statsbidrag för nationell uppbyggnad av verksamheter med personliga ombud den 18 maj 2000. Från år 2002 och tillsvidare uppgår beloppet till 90 Mkr. Socialstyrelsen leder och samordnar uppbyggnaden. De personliga ombudens arbetsuppgifter är:
att tillsammans med den enskilde identifiera och formulera dennes behov av vård, stöd och service
att tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs
att bistå och - om fullmakt finns - företräda den enskilde i kontakterna med olika myndigheter etc
se till att den enskilde får vård, stöd och service utifrån egna önskemål, behov och lagliga rättigheter.
I Socialstyrelsens lägesrapport 1 november 2002 finns följande fakta för landet:
I 80 verksamheter finns 203 personliga ombud. De flesta ombud är mellan 36-55 år, och är vårdutbildade med lång erfarenhet av arbete med personer med psykiska funktionshinder. Cirka 1200 klienter är aktuella i verksamheterna.
I september 2003 finns personliga ombud i 235 kommuner. Det är mest små kommuner som inte har personliga ombud.
I mitten av mars 2004 finns det 268 personliga ombud. Någon verksamhet har lagts ner och någon ombildats för att ombuden tagit strid mot sin egen arbetsgivare kommunen. Kommunerna är de enda som kan söka statliga medel för att driva personligt ombud.
Första juni 2005 kommer ett pressmeddelande från Socialstyrelsen. "Reformen med Personligt ombud (PO) har varit av mycket stort värde för personer med psykiska funktionshinder. Ombudens stöd har påtagligt förbättrat både hälsan och den sociala situationen. Även samverkan kring klienten har underlättats och bemötandet förbättrats."

"Drygt 80 procent av landets kommuner har infört Personligt Ombud i december 2004 och totalt 286 ombud var anställda i 101 verksamheter. Cirka 7000 personer med psykiska funktionshinder har varit i kontakt med ombudsverksamheterna. Under 2005 kommer ytterligare några verksamheter att starta. Samtidigt finns en oro för att verksamheter kan läggas ner när kommunernas ekonomi kräver prioriteringar."

"På grund av de tydliga positiva effekterna föreslår Socialstyrelsen regeringen att överväga om lagstiftning är en möjlig åtgärd för att säkra verksamheterna med personligt ombud i kommunerna." Socialstyrelsen föreslår också att reformen bör följas, stödjas och utvecklas som tidigare under ytterligare en tid.

STARTSIDA