Bruket
i Hälleforsnäs
grundades
1659 för gjutning av kanoner. Starten var blygsam med anställda som bodde i
torp och stugor i brukets omgivningar. Det dröjde in på
1800-talet, när familjen Celsing tagit över, innan gjuteriet växte till en modern
industri och samhället danades. Det var också under Celsings
tid som samhället fick järnväg. Stationen lades i närheten av gården Näs och
samhället fick sitt nuvarande namn efter Helle-fors-Näs.
Många av byggnaderna runt bruket tillkom under epoken Celsing, bl.a. med hjälp
av den framstående arkitekten Johan Fredrik Åbom. Denne ritade senare Berns
Salonger i Stockholm och bruket fick uppdraget att gjuta kaféborden dit. Bruket
växte och övergick från kanoner till jordbruksmaskiner, vedspisar, kaminer,
grytor, stekpannor och mycket annat. 
Milstolparna
runt Hälleforsnäs är gjutna på bruket. I början av 1900-talet var radiatorer
den största produkten, från 1920-talet till 1980-talet rördelar, därefter komponenter
till industri och järnvägar. 1934 drabbades gjuteriet av en förödande brand.
Gjutningen återupptogs omedelbart i provisoriska lokaler på brand-platsen medan
bruket byggdes upp igen. De flesta industri-fastigheterna är från denna tid.
Det pampiga Kolhuset, byggt av slaggsten i början av 1800-talet och med fribärande
takkon-struktion av trä, klarade sig från branden och används nu som teaterlokal
under somrarna. Under brukets storhetstid på 1960-talet arbetade här ca 1 000
anställda. Efter neddragningar under senare år finns gjuteriet kvar i liten
skala som Bruksprodukter i Hälleforsnäs AB. Inom området finns ett växande antal
mindre företag av olika slag. Nu har ett 30-tal personer sina arbetsplatser
inom området. 