| På söndagen den 15:e kom två systrar från avdelning
93 och hämtade oss. De hade en syrgastub på vagnen som de kopplade
till Linus syrgasgrimma och sen bar det av till 93:an. Vi fick ett nytt
rum och det kändes skönt att få rå om Linus lite
mer själv nu. Linus hade lite oregelbunden hjärtrytm och fick
nya elektroder på sig som gick till en liten dosa som sände
informationen vidare till sköterskornas rum så att de kunde
ha koll på Linus hjärta hela tiden. |
 |
|
|
| Vätskan i lungorna hade lett till att den ena lungan fortfarande
var lite kollapsad och för att den skulle bli ordentligt "uppblåst"
igen fick vi inhalera "astmamedicin" och blåsa in luft med en maskin.
Linus gillade inte denna behandling och det var svårt att få
det att fungera. Så fort han hörde den luftblåsande maskinen
vände han bort huvudet och började strejka. |
 |
|
|
| Vi fick även sitta på en stor boll och studsa med honom
i famnen som även det skulle få Linus att jobba mer med lungorna
och få den kollapsade lungan att utveckla sig. Vi fick gå runt
med Linus för att göra lite undersökningar, EKG, ultraljud
och röntgen av lungorna. Allt såg bra ut men lungan släpade
fortfarande efter. |
 |
|
|
| Dagarna gick och vi fick gå iväg men honom ibland på
röntgen, ultraljud, EKG samt blodprov. På det första ultraljudet
vi gjorde efter OP såg man ett litet läckage vid "lagningen",
men det skulle med all säkerhet försvinna då hjärtat
kommer skapa egen vävnad över "lappen". Nu började Linus
bli riktigt pigg och glad och var sig själv igen. |
 |
|
|
| Nu skulle vi plocka bort bla. pacemakertrådarna som fortfarande
satt kvar som en säkerhetsåtgärd. Linus fick lite lugnande
innan men det tog inte alls och han blev jätteledsen. Jag fick gå
ut med honom lite och då såg jag på honom att han började
bli lite trött av medicinen så vi gick in i behandlingsrummet
igen och då gick det bättre. |
 |
