Simba kom till mig som omplacering när han var 1år och 10 månader, jag var då hans tredje hem. Simba var rädd för klinkersgolv, trappor, parkettgolv hissar mm och den första tiden bestod av diverse träning för att släppa dessa rädslor. Med tiden blev allt bättre och idag duger t.om parkettgolv till att leka på. Det är underbart att se hur han förändrats till en lugn, harmonisk kille som tar livet med ro. I början skällde han på andra hundar, han drog och slet i kopplet och han kunde absolut inte gå lös. Dessa saker är det också ändring på, nuförtiden sätter sig Simba ner och tittar lugnt och nyfiket på andra hundar, han drar inte i kopplet och han kan vara lös. Dock inte varsomhelst och hursomhelst då han har mycket jakt i sig. 

Många människor som träffar på min lugna herre ute har svårt att tro att han kan leka och busa, men där har de fel. När Simba blir på bushumör då springer han så att "mattorna flyger". Det är så härligt att se honom springa sina glädjevarv, han riktigt ler med hela ansiktet och ser helt gaaalen ut hihi. Han försöker då och då få fart på min mammas 10åriga Schäferhanne genom att nypa honom i baken, ibland lyckas han, men oftast inte och då kommer Simba och vill busa med mig istället. 

Jag älskar att pyssla med Simbas päls, det är en mysig stund då jag går igenom honom med kam och borste och Simba brukar oftast somna för att han är så avkopplad. Problemet är bara att jag inte vill väcka honom där han sover så gott, det resulterar oftast i att jag får en halvt genomborstad hund. 

Många som träffar på mig och Simba när vi är påväg hem från en promenad, de tror att han är en mycket gammal hund. Detta pga att Simba går så långsamt han bara kan, han lägger sig gärna ner och ser alldeles trött ut, detta oavsett om vi gått långt eller kort. Jag får gång på gång förklara att det handlar om att Simba inte vill gå in, han gör allt för att få stanna kvar en extra stund ute. Ibland lägger han sig t.om på rygg, han tror då att jag inte kan rubba honom, knasbollen. 

Jag har mycket att lära av denna underbara hund, med honom lär jag mig att ta det lugnt och att se på livet med nya ögon. Simba är en klok och trofast pojke, och jag är så glad att han här hos mig blommat ut till den helmysiga Chow Chow han verkligen är!