|
2006-11-30
GRATTIS A-"valparna" på 9-årsdagen!
Helt otroligt vad tiden går fort...kommer fortfarande ihåg som att det
nästan kunde vara i går den natten när ni föddes!
Vore jättekul med lita nytagna bilder på dom, så maila/skicka mig
gärna kort!
Härifrån blir det en riktig snabbuppdatering i dag då jag är mer trött
än vanligt.
Får väl erkänna att det kan ha att göra med att jag inte är 25 år
längre - julfest i går kväll med ett par av mina kunder och deras
anställda. Det blev sent och en hel del i flytande form...fattar inte
att jag känner av det fortfarande (kväll i skrivande stund). I vilket
fall som helst så hade vi en riktigt trevlig kväll och trots att det
känns som det gör i dag, så önskar jag att vi hade så här kul lite
oftare...;-)
Apropå 25 år så måste jag berätta något annat skoj. Jo, jag skulle ju
ta mig in till stan i går med bussen (husse och Hemlis var på hundkurs
så chauffören var alltså inte hemma). Tanten har varit hemma och
"piffat upp" sig lite och stressar iväg till bussen för att hinna.
Kliver på bussen, då frågar busschauffören när jag räcker fram mina
pengar "ungdom eller vuxen?". Mitt svar blev: TACK!
En bra start på en lyckad kväll alltså...:-)
Det kommer garanterat mera vid tillfälle. Men inte i kväll - nu väntar
TV-soffan och tidigt sänggående!
------------------------------
2006-11-26
Nu har vi varit på utställning igen. Om ni läser det jag skrev nedan,
alltså utställningen innan, så kan jag kort säga att i dag så gick
allt som på räls :-)
Den
här gången så deltog Hedvig och Hemlis och båda skötte sig galant.
Jättekul att träffa Hedvig (och såklart matte och "mormor" också) som
verkligen är sååå söt! Nästan synd att vi var tvungen att möta
varandra i samma klass. Det blir ju lite av att jämföra äpplen med
päron när man ställer en valpig 5,5 månadersvalp mot en bra mycket mer
färdig 8,5 månaders"valp". Hedvig placerade sig efter Hemlis med ett
välförtjänt hp! Jättekul!!!
Flikar in med lite annat om vad som händer i Hemlis liv, innan jag
skriver mer om dagens utställning:
Det är helt otroligt vad hon mognat och så mycket som börjar falla på
plats hos den hunden. Kan berätta att onsdagarnas nybörjarkurs ihop
med husse fungerar kanon. Sist när dom kom hem så var husse jätteglad
över en fantastiskt duktig hund! I går var jag och Hemlis ute i
spårskogen tillsammans med Louise och Smilla. Regnet vräkte ned,
vilket inte precis gör det lätt att spåra, men OJ vad duktig hon är.
En hund med mängder av potential :-) Synd bara att man inte har lite
mer tid för henne och hennes träning...jaja, vi får jobba på i vår
takt...
Nu till dagens utställning. Jag bestämde mig för att stanna till
finalerna, just för utställningsträning. Från början var det utlovat
gruppfinaler, men när vi väl skulle in i ringen så hade arrangören
ändrat sig och slog ihop alla valpar i ålderklassen 4-9 månader till
en BIS-final. Det var väl ca 50 valpar med. Hemlis blev utplockad, nu
var det ungefär 20 valpar kvar, utplockning en gång till - ca 10
valpar kvar. Då tackade domaren oss. Så vi var ju med in i det sista
:-) SKIT, det hade verkligen varit så kul med en placering...MEN trots
allt, det absolut viktigaste var att hon skötte sig så otroligt bra.
Lätt att visa och travade som om hon aldrig gjort annat...OCH då ska
jag tillägga att jag förra helgen lovade mig själv att här skulle det
tränas på att trava inför den här helgens utställning, vilket jag INTE
har gjort...
Kan väl rapportera att både Hemlis och matte är rejält trötta, en
sådan här heldag är jobbig.
Passar på att skicka ett stort grattis till Tekla Ekström som vann
"Barn med Hund" i åldersgruppen 5-10 år. Hon visade mamma Susannes
Lagotto Romagnolo på ett fullfjädrat vis. Vad månde bliva av en sådan
talang...
Tyvärr kunde jag inte stanna för att se hur det gick för er i "Vuxen-finalerna"
där samma lagotto skulle deltaga men kanske/antagligen med mamma
"Surra" som handler. Kan tro att det borde gått bra! En supersnygg
hund!!!
------------------------------
2006-11-19
Som ni ser på resultatsidan så har Hemlis och Harriet varit på
utställning. Valputställningar är ju till för att träna inför
"allvaret" som kommer när man blir lite större...båda fröknarna hade
nog anammat det här ordentligt. I bådas kritiker står det att de
behöver mer ringträning... Tydligen så tycker inte domarna att
boxervalpar ska "trava" genom att hoppa, bita i koppel, springa på
bakbenen osv...
Jag om någon borde väl ha tränat ordentligt, det är ju inte precis min
första utställning jag varit på...jaja, det är bara att inse att vi
får nog träna lite mer...
Nästa utställning för Hemlis är nästa helg - här ska det tränas i att
trava snyggt tills dess!
Både Harriets matte Malin med familj och vi med Hemlis bestämde oss
för att hoppa över finalerna. Lågt räknat var det en väntetid på 3
timmar och solen skiner ute. Finns ju skojigare saker att göra då än
att vänta i en utställningshall. Fast det är klart, ringträning hade
det ju blivit om vi varit med...;-)
------------------------------
2006-11-12
Jag
vill rikta ett stort TACK till alla er som hört av er! Ni är många och
jag ligger tyvärr efter i mitt svarande...svar kommer för er som
väntar...
Hade väl aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig det
gensvar som blev på det jag skrev här senast...
Gästboken är mer än välbesökt, många inlägg och många som kikar in.
Mailen har fullständigt svämmat över, med både kända och okända
människor som skriver.
Och telefonen har gått varm.
TACK alla kära vänner som hört av er, både nya och gamla!
Det är väl "bara" att spotta i nävarna och komma igen... Med tanke på
all peppning jag fått från många "därute" så börjar det kännas lite
enklare!
Stort TACK! Ingen nämnd och ingen glömd!
------------------------------
2006-11-07
Ja! Det var verkligen ett tag sedan det hände något på den här sidan.
Många av er "därute" vet också varför - tidigare har jag skrivit att
det "hänt lite för mycket"...jag ska väl inte hålla er på halster
länge till.
Den här gången blir det en annorlunda ”aktuellt-text”:
En uppfödares mardröm!
Det är många frågor som
hopar sig i min hjärna och har gjort länge. Just nu känns det mest
orättvist trots att jag vet att jag inte ska känna det så - de godaste
avelsplaner kan slås i spillror, genetikens lagar kan spela oss
spratt. Oavsett hur noga man än är i sin avel så kan SKIT hända.
Två valpar ur senaste
kullen finns inte längre med oss! Jag lider oerhört med ägarna till
Sparring's Hedda och Sparring's Hillevi "Humla"- båda två avlivades
vid ca 4 månaders ålder p.g.a. njurproblem. Diagnoserna har nu kommit
och båda är diagnostiserade ”renal dysplasi” (PNP).
Båda två
insjuknade vid väldigt ung ålder med upprepade urinvägsinfektioner,
redan då började nackhåren på mig att resa sig…jag har ju tidigare i
min uppfödning en PNP-drabbad hund. Våra värsta farhågor visade sig
vara sanna… Det här får självklart bli lite av en kortversion av
sjukdomshistorian, jag vill absolut inte skrämma upp någon ”därute”.
Det är inte, eller behöver ivarjefall inte, vara farligt med upprepade
UVI:er.
När första valpen
avlivades så kände jag: NEJ!!! Ska det vara så här att vara uppfödare
då lägger jag ned. Att utsätta sina stackars valpköpare, valparna,
tikägaren, hanhundsägaren och sig själv för detta – det kan inte vara
värt det!
Nu tackar jag många av mina uppfödarkollegor som fått mig på andra
tankar. Det är bara att inse att ibland har man rejält med otur!
Som en klok person sa: ”du vinner ingenting på att sluta som uppfödare
– de enda som kan vinna på det är dom som inte är lika seriösa. Vill
du att sådana människor ska föda upp boxer?”.
I mina mörkaste
stunder försöker jag även se de ljusa och humoristiska i det hela:
Kanske jag skulle, på förstasidan här med röd blinkande text lägga ut
dessa rader...;-)
Varning – köp inte valp här! Den här
uppfödaren är nog otursförföljd!
Eller, hemska
tanke, är det som så, att fallen är betydligt fler, att vi i
uppfödarkåren inte är så ärliga mot vare sig varandra eller mot
rasen?!
För er som är
intresserade så har jag här nedan skrivit ner hundarnas
obduktionsutlåtande, båda hundarna är obducerade på SVA (Statens
Veterinärmedicinska Anstalt).
Nästa gång jag
skriver här, hoppas jag det blir lite gladare rader!
Ta hand om varandra - ibland blir livet inte alls som man trott...
------------------------------
Ankomstdatum 061005 besvarat den 061031
Insänt material
Djurslag: hund, boxer
Material: hel djurkropp
Märkning: Hedda Kön: honkön Ålder: 4 månader Vikt: 14,6 kg
Utlåtande:
Vid obduktionen påvisades omfattande kroniska förändringar i njurarna.
Båda njurarna, särskilt den vänstra, var något mindre än normalt med
ojämn yta och insänkningar i barken. Histologiskt iakttogs en
segmentell förekomst av områden innehållande omogna/fetala glomeruli
och dysplastiska tubuli i en mesenkymal bindväv. Den tubulära
dysplasin var särskilt uttalad i märgen där merparten av tubuli var
vindlande och/eller dilaterade och vars epitel ofta bildade papillära
proliferationer. I båda njurarna iakttogs även en samtidig diskret
kronisk inflammation med interstitiell fibros och ansamlingar med
mononukelära inflammatoriska celler.
Sektionen var i övrigt negativ.
PAD: Renal dysplasi.
Kommentar:
Renal dysplasi är vanligen en medfödd utvecklingsrubbning av
njurparenkymet. Inom vissa raser finns en ärftlig predisposition för
att utveckla renal dysplasi. I litteraturen anges även infektioner
under neontalperioden (t ex herpesvirus) kunna resultera i renal
dysplasi. En samtidig kronisk inflammation i njurarna, ibland även
inkluderande uretärer och urinblåsa, är inte ovanligt förekommande i
samband med fall av renal dysplasi.
------------------------------
Ankomstdatum 061011 besvarat 061102
Insänt material
Djurslag: hund, boxer
Material: hel djurkropp
Märkning: Humla Kön: honkön Ålder: 4 månader Vikt: 15,4 kg
Utlåtande:
Vid obduktionen påvisades bilaterala
njurförändringar.
Makroskopiskt var njurarna säte för omfattande konturstörningar med
oregelbunden lobulering av parenkymet och fibrotisering av
märgregionen.
Mikroskopisk undersökning av njurparenkymet visade förändringar
bedömda som dysplastiska i form av förekomst av fetala glomeruli i
barken samt kraftigt minskat antal och abnormt formade tubuli i märgen
(renal dysplasi). Vidare var mängden mesenkymal, interstiell vävnad i
märgen påtagligt ökad, och parenkymet som helhet säte för segmentellt
utbredd fibros.
I urinblåsan iakttogs ett flertal echymosa blödningar och lindrig
väggförtjockning.
Resterande delar av urogenitalia var,
liksom övriga undersökta organ/vävnader, ej säte för några uppenbara
patologiska förändringar.
PAD: Renal dysplasi
Kommentar: De histologiskt påvisade
förändringarna i njurparenkymet tyder på en dysplastisk process i
vävnaden, det vill säga en utvecklingsrubbning. Orsaken till dysplasin
har inte kunnat fastställas på morfologisk grund. En ärftlig bakgrund
kan inte uteslutas, framförallt inte i beaktande av att ett kullsyskon
till aktuell valp enligt uppgift avlivats med liknande symtombild.
Njurskadan torde kunna förklara den kraftiga polydipsi som uppges ha
förelegat.
Morfologiska tecken på uremi har inte kunnat påvisas vid obduktionen.
------------------------------
|
