SPI:s Sjukvårdsplan

SPI:s sjukvårdsplan baseras på en ny fördelning av dels huvudmannaskapet och dels styrformerna samt
införlivande av tandvård i sjukförsäkringen.

Ändrat huvudmannaskap

Ansvaret och därmed huvudmannaskapet för all sjukhusvård utom den som hör till närsjukvården överlåtes till staten.
Ansvaret och därmed huvudmannaskapet för närsjukvården överlåtes till kommunerna.
Detta innebär att staten skall svara för högspecialiserad vård samt akut och planerad specialistvård.

Närsjukvården, som enligt förslaget till Skånsk Livskraft skall ha en betydligt mer diversifierad
verksamhet än nuvarande distriktsläkarvård skall drivas av kommunerna för att skapa förutsättningar
för en god integration med äldreomsorgen och den öppna psykiatriska vården.

Sedan decennier har det allt överskuggande problemet inom sjukvården och äldreomsorgen varit den
kulturkrock som föreligger mellan Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) å ena sidan och Socialtjänstlagen (SoL)
å den andra. I den nuvarande organisationen förläggs gränssnittet mellan landstingen och kommunerna där all
verksamhet enligt HSL drivs av landstingen och i stort sett all verksamhet enligt SoL drivs av kommunerna.
Alla vet att detta fungerar bristfälligt. Försök att utöka den kommunala verksamheten att åtminstone delvis drivas enligt HSL har genomgående stött på patrull både från politiskt håll och från Socialstyrelsen. Förutsättningarna att integrera verksamheterna bättre måste ganska självklart öka genom ett gemensamt huvudmannaskap för närsjukvården. Farhågorna att det nya gränssnittet mellan sjukhusspecialisterna och närsjukvårdspersonalen skulle reducera intresset för vidareutbildning är i grunden obefintliga då sjukvårdspersonal i alla tider varit måna om att delta i och implementera framsteg.

Ändrade styrformer

Den statliga verksamheten skall enligt SPI:s förslag ledas av ett sjukvårdsverk som anger mål och riktlinjer och ger direktiv för den högspecialiserade vården och den akuta såväl som den planerade specialistvården. De enskilda sjukhusen däremot skall till skillnad från nuläget ledas av professionella och inte politiska styrelser. Enlig SPI ger en sådan organisation optimala möjligheter att genomföra nödvändiga prioriteringar.

Den kommunalt drivna närsjukvården kommer åtminstone tills vidare att kräva politisk styrning, icke minst då SoL förutsätter viss myndighetsutövning. Att utveckla samarbetet mellan närsjukvården och socialtjänstens personal kräver också en fast politisk hand. De ändrade styrformerna påverkar på intet sätt möjligheterna att lägga ut verksamhet på entreprenad. Vad gäller den sjukhusanknutna  specialistvården underlättas detta av att sjukhusen leds av professionella styrelser. Inom närsjukvården kan delar av verksamheten drivas i privat regi på samma sätt som tidigare. Syftet vad gäller både sjukhusanknuten specialistvård och närsjukvård är givetvis att tillgodogöra sig de fördelar som följer med konkurrensutsätt­ning.

Tandvård

Liksom tidigare hävdar SPI att munhålan är en del av kroppen och att sjukdomar i munhålan inte skiljer sig försäkringsmässigt  från sjukdomar i andra organ. Tandvården skall således införlivas med sjukförsäkringen till 100 %.

Övrigt

SPI:s förslag till ny sjukvårdsorganisation innebär att landsting/regioner blir av med den största delen av sin verksamhet. För Region Skåne svarar sjukvården för drygt 80% av verk­samheten. I andra landsting kan sjukvården uppgå till 97% av verksamheten. Detta innebär att landstingen, denna byråkratiska koloss baserad på 1600-talets tänkande men införd först 1862, kan läggas ner. De resterande verksamheterna, vare sig de uppgår till 3 eller 20% kan övertas av enstaka, större kommuner eller kommunförbund.

.