Västindien

Direkthopp: Bahamas, Turks- och Caicosöarna, Kuba, Caymanöarna, Jamaica, Haiti, Dominikanska republiken, Puerto Rico, Virgin Islands, Brittiska Virgin Islands, Anguilla, Saint Christopher och Nevis, Antigua och Barbuda, Montserrat, Guadeloupe, Dominica, Martinique, Saint Lucia, Barbados, Saint Vincent och Grenadinerna, Grenada, Nederländska Antillerna, Aruba

Befolkning: Totalt 300´ (1996), Afroamerikaner & Mulatter(85%), Vita(15%, Br,USA,Can)

Förhistoria (- 1670)

Landet bebos av arawaker när det upptäcks av Columbus 1492. Arawakerna förs som slavar till Haiti. Spanjorerna koloniserar inte öarna, utan engelsmän från Bermuda flyttar in. Det första engelska bosättningsförsöket sker 1648, av företaget Elutheran Adventurers.

Brittiskt (1670 - 1717)

(47)

Engelsmännen övertar öarna 1670, och inleder den första seriösa bosättningen av öarna. Fortet Nassau byggs 1695-1697. Senare anländer franska, nederländska och spanska köpmän.

Brittisk kronkoloni (1717 - 1838)

(121)

Öarna blir brittisk kronkoloni 1717. Huvudnäringarna blir sjöröveri, smuggling och slavhandel. Under nordamerikanska frihetskriget 1776-1783 flyr många lojalister med sina slavar till kolonin. Detta leder till en viss utveckling av jordbruket.

Brittisk kronkoloni (1838 - 1973)

(135)

Slaveriet avskaffas inom det brittiska samväldet 1838, vilket leder till att tidigare slavar bosätter sig på öarna för att leva på jordbruk och fiske. Under det nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865 fungerar Nassau som en av de viktigaste försörjningsbaserna åt sydstaterna. Under andra världskriget fungera Nassau som ett militärt träningscenter för Storbritanniens och Kanadas flygvapen. Redan vid sekelskiftet börjar turister komma till Nassau i liten skala. År 1954 kommer 32 000 besökare, främst till Nassau, och 1958 är de uppe i 178 000. Inre självstyre uppnås 1964.

Nutid (1973 -)

Landet blir självständigt 1973. Turismen blir den helt dominerande näringen i landet. Samtidigt fungerar det som ett skatteparadis för banker och företag.

Turks- och Caicosöarna (Br)

Befolkning: Totalt 13´ (1990), Afroamerikaner

Brittisk koloni

Afrikanska slavar importeras. Huvudnäringarna är turism, bankväsende och fiske.

Kuba

Befolkning: Totalt 11´´ (1996), Kreoler-Sp(70%), Afroamerikaner & Mulatter & Mestiser(25%)

Förhistoria (- 1511)

Landet bebos av siboney, arawaker och taino när det upptäcks av Columbus 1492.

Spansk erövring (1511 - 1515)

(4)

Spansk koloni (- 1700t)

(185)

Spansk koloni.

Spanska plantagetiden (1700t -)

(198)

Spansk koloni med plantageekonomi.
Ön ockuperas av britterna 1762-1763.
Svart invandring 1800-1850.
Frihetskamp mot Spanien 1868-1898.

Självständigt (1898 - 1959)

(61)

Under det spansk-amerikanska kriget 1898 ockuperas ön av USA, och blir sedan självständig under USA. År 1902 uppnås full självständighet. Omfattande amerikanska intressen finns i landet. Landet styrs av en diktatur 1925-1933. Efter en revolt kommer Batista till makten 1939. Han förlorar fria val 1944, och genomför då en kupp, varefter han fungerar som diktator.

Kommunisttiden (1959 -)

Batista störtas av Fidel Castro 1959. Ett kommunistiskt styre införs. Relationen till USA försämras snabbt, och alla amerikanska företagstillgångar i landet beslagtas. USA svarar med ett handelsembargo mot landet, och ett misslyckat invasionsförsök 1961 i Grisbukten. När sovjetiska missiler installeras på ön leder det till den så kallade Kubakrisen 1962. En ny författning införs 1975, där Castro blir president.

Caymanöarna (Br)

Befolkning: Totalt 20´ (1985), Mulatter, "Européer"(25%)

Förhistoria (- 1670)

Öarna upptäcks av Columbus 1503. De första bosättarna blir skeppsbrutna sjömän och buccanerer. Britterna får kontroll över öarna 1655.

Jamaicatiden (1670 - 1863)

(193)

Öarna får engelsk överhöghet 1670 vid Madridfördraget, men först på 1700t tas dom i besittning. De administreras från Jamaica, och blir en del av Jamaica 1863.

Jamaicatiden (1863 - 1962)

(99)

År 1959 blir öarna liksom Jamaica en del av Västindiska Federationen.

Nutid (1962 -)

När Västindiska Federationen upplöses och Jamaica blir självständigt 1962, blir Caymanöarna direktstyrda från Storbritannien. En egen författning införs 1972. De viktigaste inkomstkällorna är turism och finansverksamhet. Industrivaror baserade på sköldpaddor och rep är de viktigaste exportprodukterna.

Jamaica

Befolkning: Totalt 2,4´´ (1996), Afroamerikaner(77%), Mulatter(19%), Kineser & Indier(3%), Vita(1%)

Förhistoria (- 1509)

Landet bebos av arawakindianer när det besöks av Columbus 1494.

Spanska tiden (1509 - 1655)

(146)

En spansk kolonisering inleds 1509, vilket får till följd att indianbefolkningen reduceras kraftigt. Spanjorerna anlägger sockerrörsodlingar på ön.

Slavtiden (1655 – 1838)

(183)

Ön erövras av britterna 1655 under William Penns ledning. Under andra delen av 1600t blir Port Royal på sydöstra Jamaica en viktig bas för buckanjärerna, som plundrar spanska kolonier och fartyg. Under det brittiska styret tar sockerrörsodlingen fart, samtidigt som en massiv import av västafrikanska slavar sker. Ön blir därmed en viktig engelsk besittning på 1700t, med en arbetskraft på 200 000 svarta. Ständiga upprorsförsök från de svarta slavarna och gerillakrig utbryter under 1600t och 1700t.

Brittiskt (1838 - 1962)

(124)

Slaveriet avskaffas 1838. Istället sker en viss import av indisk och kinesisk arbetskraft. Slaveriets avskaffande får negativa följder på sockerindustrin, och ön får ekonomiska problem. Våldsamheter mellan plantageägare och arbetslösa lönearbetare uppstår, vilket kulminerar i ett omfattande uppror 1865. Den ekonomiska situationen förvärras av den internationella depressionen på 1930t. Fackföreningsrörelsen utvecklas nu snabbt under ledning av Alexander Bustamante, och 1938 respektive 1944 grundas de partier som kommer att dominera landets politik. De ekonomiska förutsättningarna förändras på 1940t då bauxitfyndigheter upptäcks. Dessa kommer dock snabbt under kontroll av nordamerikanska bolag. Landet får inre självstyre 1959.

Nutid (1962 -)

Landet blir självständigt 1962, med Bustamante som premiärminister. Under 1970t görs försök att inleda en socialistisk samhällsomvandling, men ekonomiska problem stoppar försöket.

Haiti

Alternativa namn: Saint Domingue (-1804)

Befolkning: Totalt 7,2´´ (1996), Afroamerikaner, Mulatter

Förhistoria (- 1697)

Landet bebos av indianer, när det upptäcks av Columbus 1492. Franska buckanjärer slår sig ner i området på 1600t.

Franska tiden (1697 - 1804)

(107)

Från 1679 blir landet en fransk koloni. Fransmännen anlägger stora slavplantager för odling av kaffe och socker. Afrikanska slavar används som arbetskraft. Dessa ger Frankrike stora inkomster. Efterhand uppstår en grupp av fria mulatter som börjar konkurera med de vita. På 1780t finns ca 500' svarta slavar, 50' mulatter och 30' vita på ön. Inspirerat av franska revolutionen utbryter ett stort slavuppror 1791, lett av Toussaint L'Ouverture. Plantager bränns ner och vita massakeras eller tvingas fly. Engelsmännen försöker dra nytta av situationen och landsätter trupper i kolonin. Slaveriet förklaras dock avskaffat 1794, varmed upproret avstannar. Fred sluts mellan Frankrike och Spanien 1795, vilket medför att även den östra delen av ön (Dominikanska Republiken) blir fransk. De sista engelska trupperna kastas ut 1798 av Toussaint, som nu blivit befälhavare över kolonins trupper. Fransmännen försöker åter stärka greppet över kolonin men Toussaint utnämner sig till generalguvernör på livstid 1801, och en ny författning utfärdas, där kolonin i praktiken blir självständig. Landet börjar så sakteliga byggas upp igen efter inbördeskriget. När Napoleon Bonaparte kommer till makten i Frankrike skickar han trupper till ön som med mulatternas stöd tar makten 1802. Ett gerillakrig startar och fransmännen tvingas kapitulera på den västra delen av ön. Den östra behåller fransmännen.

Självständigt (1804 - 1843)

(39)

Full självständighet deklareras 1804, och det indianska namnet på landet, Haiti, antas. Därmed skapas världens första moderna svarta stat. Den vita minoriteten utplånas. En maktkamp mellan svarta och mulatter leder till inbördeskrig, och landet delas 1806 i en svart stat i norr och en mulattstat i söder. I norr utnämner sig Henri Christophe till kung. Samtidigt bygger han ett palats och skapar ett hov med prinsar, hertigar, grevar och baroner. I söder genomförs jordreformer där plantager styckas upp och delas ut till befolkningen, vilket leder till att exportinkomsterna försvinner. Den norra delen av landet erövras 1820, och under 1820t erövras även den östra delen av ön som precis förklarat sig självständigt från spanjorerna. Därmed kommer hela ön under haitiskt styre. Haiti har dock svårt att få erkännande i omvärlden, utsätts för en fransk handelsblockad och tvingas dessutom acceptera skadeståndskrav från Frankrike.

Den ekonomiska katastrofen (1843 - 1915)

(72)

Bland annat det svåra ekonomiska läget skapar oroligheter, och 1844 passar den östra delen på att förklara sig självständig som Dominikanska Republiken. Försök att återta den östra delen misslyckas. En period av politiskt, ekonomiskt och socialt förfall inleds. Ständiga statskupper sker med tendenser till diktatoriskt styre. Landet blir allt fattigare, och 1910 går riksbanken i konkurs. Banken omorganiseras och amerikaner tar över ledningen. Bankens makt över de statliga finanserna leder till konflikter med regeringen, och 1914 beslagtar amerikanska soldater landets guldreserv.

Amerikanska tiden (1915 - 1957)

(42)

Presidentpalatset stormas av en folkmassa 1915, och den amerikanskstödda presidenten mördas. Amerikansk trupp sätts då in och ockuperar landet, med stöd av en fransktalande mulattelit. Ett uppror mot ockupationen slås ner 1920, och en viss utveckling inleds där vägar, skolor, sjukhus, el- och telenät byggs ut. Vissa sjukdomar utrotas också. Amerikanernas ockupation och nedlåtande behandling av de svarta, leder till en ökande medvetenhet. Man vänder sig till den inhemska kulturen, med kreoldialekten och voodooreligionen. De amerikanska trupperna lämnar landet 1934, efter ökat motstånd mot ockupationen på hemmaplan. En viss ekonomisk kontroll behåller man dock, och det ekonomiska beroendet av USA ökar. Mulatterna lyckas behålla stabiliteten, men en svart medelklass träder fram, och ökar sitt inflytande. 1946 sker svarta massdemonstrationer, och ett antal olika militärjuntor styr nu landet.

Duvalierdiktaturen (1957 - 1986)

(29)

François Duvaliers (Papa Doc) väljs till president 1957. Ett terrorvälde inleds där specialtrupper, Tonton Macoutes, mördar och fördriver 10'-tals haitier. En ny svart elit skapas men de fattiga lämnas åt sitt öde. Efter Papa Docs död 1971 tar sonen Jean-Claude (Baby Doc) över makten. Baby Docs playboyliv kontrasterar mot faderns asketiska liv. Sonen överlät politiken till andra, och Tonton Macoutes kunde till stor del fortsätta med sin terror. Protester under 1980t, och flyktingvågor till grannländerna orsakade av naturkatastrofer, sätter press på diktatorn som 1986 tvingas fly.

Nutid (1986 -)

Efter diktaturens fall hämnas befolkningen på Tonton Macoutes. En period av skiftande militärregeringar styr landet. Olika delar av armén kämpar om kontrollen över den under 1980t ökande kokaintrafiken från Sydamerika till USA. Påtryckningar leder till presidentval 1990, men vinnaren Jean-Bertrand Arestide får bara regera i sju månader, innan militären tar över igen 1991. Sanktioner och påtryckningar gör att amerikanska trupper kan landsättas 1994, varefter Arestide kan återta makten. Militärens makt kan nu avskaffas med hjälp från den amerikanska trupperna. Den allt intensivare utnyttjandet av jorden, till följd av uppstyckning av allt mindre jordbruk vid arvsskiften, har lett till omfattande jordförstörelse. Detta är ett allvarligt problem för landet.

Referenser: Magnus Eklund's Great Home Page

Dominikanska Republiken

Alternativa namn: Santa Domingo (-1795)

Befolkning: Totalt 7,8´´ (1996), Kreoler?, Mulatter(73%), Afroamerikaner?

Förhistoria (- 1490t)

Landet befolkas mellan 5000 f.Kr. och 4000 f.Kr. Det bebos av indianer, när det upptäcks av Columbus 1492.

Spansk koloni (1490t - 1697)

(209)

De första europeiska besittningarna i Amerika skapas på ön Hispaniola, och staden Santo Domingo grundas 1496. De första decennierna efter spanjorernas ankomst, karaktäriseras av en omfattande guldproduktion. Samtidigt elimineras en stor del av indianerna, medan andra efterhand absorberas. Kolonin blir en viktig bas för fortsatt kolonisering, och den blir banbrytande för den nya världen. Amerikas första spanska myndigheter, och dess första universitet grundas här. Sockerodlingar med afrikanska slavar introduceras i början av 1500t. Från mitten av 1500t minskar dock dess betydelse, till förmån för rikare och mer befolkade delar av det spanska kolonialväldet.

Spansk koloni (1697 - 1795)

(98)

År 1697 får Frankrike överhöghet över öns västra del (Haiti), medan den östra delen förblir spansk (Dominikanska Republiken).

Fransk-haitiska tiden (1795 – 1844)

(49)

När Frankrike även får kontroll över den östra delen av ön Hispaniola 1795, börjar en våldsam period med slavuppror, inbördeskrig och invasioner. Landet styrs via Haiti fram till 1804, då Haiti blir självständigt. Spanien kan 1809 återta kontrollen, men kontakten med Spanien bryts 1821, då landet förklarar sig självständigt. Året efter ockuperas det av Haiti, som behåller kontrollen fram till 1844.

Caudillismen (1844 – 1899)

(55)

Landet blir en självständig republik 1844, som kommer att domineras av kampen mellan olika caudillos. Invasionsförsök från Haiti gör att landet 1861 begär att åter få bli spansk koloni. Följden av spanjorernas återkomst är att ett krig bryter ut, och de tvingas lämna landet 1865. Total politisk splittring inträder. Fram till 1879 görs 50 resningar, och 21 olika regeringar försöker styra landet. År 1879 införs diktatur, och viss stabilitet uppnås under Ulises Heureaux diktatur 1882-1899.

Amerikanska tiden och diktaturen (1899 – 1961)

(62)

Diktaturen faller 1899, men landets ekonomin som baseras på socker- och tobaksexport är utarmad. Amerikansk tullkontroll införs därför 1905, och för att förhindra europeisk intervenering ockuperar amerikanerna dessutom landet 1916. Caudilloväldet kväses och ett nationalgarde som kan garantera stabiliteten inrättas. Fria vals hålls 1924, men regeringen störtas av general Rafael Trujillo Molina 1930, och diktatur införs. Med hjälp av nationalgardet kan han behålla makten fram till 1961. Under tiden plundrar han landet, och familjen Trujillos förmögenhet växer till att omfatta 65% av landets ekonomiska resurser.

Nutid (1961 -)

Trujillo mördas 1961, och det första fria demokratiska valet hålls 1962. Detta vinns av vänsterns Juan Bosch, men en militärkupp 1963 leder till en civil junta. En folklig och militär resning 1965, försöker återföra Bosch till makten. Det inbördeskrig som bryter ut kvävs dock med hjälp av amerikanska styrkor. Valet 1966 vinns av högern, men vänstern kommer tillbaka 1978. På 1980t skapas en katastrofal ekonomisk situation. En växande social oro, med ständiga strejker och massdemonstrationer, urartar till våldsamma kravaller 1984.

Puerto Rico (USA)

Befolkning: Totalt 3,5´´ (1990), spanska

Förhistoria (- 1508)

Ön bebos av indianer när Columbus besöker ön 1493.

Spanska tiden (1508 - 1898)

(390)

Spanien börjar kolonisera ön 1508. Indianfolken dör snart ut. Kolonin är fattigt under 1500t och 1600t, men under 1700t tredubblas folkmängden. Långtgående handelsfriheter erhålls 1815. En lönsam export av kaffe, socker och tobak inleds med hjälp av ett plantagesystem. Detta är fram till 1873 baserat på slavarbete.

Amerikansk koloni (1898 - 1952)

(54)

Vid det spansk-amerikanska kriget 1898 invaderar USA ön, som blir en amerikansk koloni. Ön får begränsat självstyre 1917, och dess invånare blir amerikanska medborgare. Från 1940t sker en stor utvandring till USA.

Nutid (1952 - )

Landet får en egen författning 1952, och blir en fri stat associerad med USA.

Virgin Islands (USA)

Alternativa namn: Danska Västindien (?-1917).

Befolkning: Totalt 100´ (1990), Afroamerikaner & Mulatter(80%), Puertoricaner

Förhistoria (- 1666)

Danska tiden (1666 - 1754)

(88)

Danmark tar ön Saint Thomas i besittning 1666. Först när danska västindiska kompaniet bildas 1672 koloniseras ön. Afrikanska slavar börjas importeras 1673, för att arbeta på sockerrörsplantager. Plantagerna utvecklas dock långsamt. Grannön Saint John annekteras 1684, men besätts inte förrän 1717. Tyskar, holländare och fransmän uppmuntras att bosätta sig på öarna. Danmark köper ön Saint Croix av Frankrike 1733. Samma år utbryter ett stort slavuppror som skakar om öarna men det slås brutalt ner 1734.

Dansk kronkoloni (1754 - 1917)

(163)

Öarna blir dansk kronkoloni 1754. Saint Thomas blir efterhand en viktig knutpunkt för handeln mellan Amerika och Europa. Påverkade av utvecklingen i övriga Västindien, och efter en del oroligheter bland slavbefolkningen, avskaffas slaveriet 1847. På 1800t försämras marknaden för socker, vilket leder till en nedgång i ekonomin. Under det Nordamerikanska inbördeskriget (1861-1865) får kolonien dock ett rejält uppsving. Men i slutet av 1800t förlorar Saint Thomas sin ställning som transithamn.

Amerikansk koloni (1917 -)

Öarna köps av USA 1917. Under första världskriget och efteråt, styrs kolonin av amerikanska flottan. År 1932 blir befolkningen på öarna amerikanska medborgare. Turismen blir så småningom landets huvudnäring.

Brittiska Virgin Islands (Br)

Alternativa namn: Brittiska Jungfruöarna

Befolkning: Totalt 17´ (1991), Afroamerikaner

Förhistoria (- 1666)

Columbus besöker öarna 1493. De första kolonisatörerna är Nederländare.

Brittisk koloni (1666 - 1872)

(206)

Engelsmännen koloniserar och tar kontroll över öarna 1666. Plantager anläggs och slavar importeras från Afrika under 1600t. Kolonin förenas med Saint Christopher och Nevis samt Anguilla 1816.

Federationstiden (1872 - 1956)

(84)

Landet blir en del av kolonin Leeward Islands 1872.

Nutid (1956 -)

Landet blir egen koloni 1956 då Leeward Islands splittras, och går inte med i Västindiska federationen på grund av de starka ekonomiska banden med den amerikanska kolonin Virgin Islands. Landet får visst självstyre 1967.

Anguilla (Br)

Befolkning: Totalt 7´ (1985)

Förhistoria (- 1650)

Ön befolkas av arawaker ca 2000 f.kr. På 300t bosätter sig "saladoid" indianer på ön. Dessa tar med sig kunskaper om jordbruk och keramik, och fram till mitten av 500t har stora byar växt upp. På 900t anländer "post saladoid" indianer från Stora Antillerna. Dessa skapar hövdingadömen med en religös hierarki. Columbus besöker ön 1493. På 1600t försvinner de sista indianerna med anledning av slaveri och europeiska sjukdomar.

Brittiskt (1650 - 1816)

(166)

Britter kommer till ön 1650, och bildar en koloni. De utplånas dock av en karibisk invasion 1656. Britterna lyckas dock behålla ön. Franska soldater gör misslyckade erövringsförsök 1745 och 1796. På grund av dåliga förutsättningar för jordbruk, når aldrig importen av slavar aldrig samma nivå som på andra öar i karibien.

Brittiskt (1816 - 1971)

(155)

Ön förenas med Saint Christopher och Nevis till en brittisk kronkoloni 1816. Slaveriet upphör 1838, varmed de flesta vita plantageägare säljer sin jord till tidigare slavar, och återvänder till England. Anguilla utvecklas till ett fredligt samhälle som sprider sig över hela ön. De hårda levnadsförhållandena gör dock att många flyttar till arbeten på omkringliggande öar där det finns sockerrörsodlingar. De som stannar kvar lever på fiske och båtbyggnad. Öns befolkning begär flera gånger från och med 1872 att få bli direkt underställda brittiska kronan utan resultat. På 1950t och 1960t växer spänningen mellan Anguilla och Saint Kitts större. Infrastrukturen är 1967 fortfarande starkt outvecklad på Anguilla, utan belagda vägar, industrier, elektricitet, rinnande vatten, telefoner och utan en riktig hamn. Kolonin får tillsammans med Saint Christopher och Nevis inre självstyre 1967. Med en revolt 1969 bryter sig Anguilla sig loss från Saint Christopher och Nevis, och en fredsbevarande brittisk styrka skickas till ön.

Brittisk koloni (1971 -)

År 1971 blir ön den en kronkoloni med rätt att avsluta kolonialförhållandet. Landet blir 1980 ett "British Dependent Territory". Satsningar görs nu på turism.

Saint Christopher och Nevis

Alternativa namn: Saint Kitts och Nevis.

Befolkning: Totalt 48´ (1991), Afroamerikaner(97%), Vita(2%), Indier(1%)

Förhistoria (- 1623)

Landet bebos av arawaker, som dock fördrivs av kariber. Columbus besöker öarna 1493. Kariberna stod emot engelsmänen och fransmännen under många år, men de tillintetgörs till slut.

Brittiskt (1623 - 1783)

(160)

Engelska kolonisatörer anländer till Saint Kitts (Saint Christopher) 1623, och 1628 börjar Nevis att koloniseras. Sockerplantager anläggs, och som arbetskraft importeras slavar från Afrika. Öarna drabbas av en allvarlig jordbävning 1690, med stor förödelse. Kolonin används som utgångspunkt för fortsatt engelsk kolonisering i Västindien. Kolonin delas av England och Frankrike fram till freden i Utreecht 1713, då den blir brittisk.

Brittisk koloni (1783 - 1871)

(88)

Vid fördraget i Varsailles 1783 erkänner Frankrike den brittiska kolonin. Kolonin förenas med Anguilla och Brittiska Virgin Islands 1816.

Federationstiden (1871 - 1983)

(112)

Kolonin är en del av federationen Leeward Islands från 1871. När federationen splittras 1956, blir Brittiska Virgin Islands en egen koloni, medan Saint Christopher och Nevis tillsammans med Anguilla från 1958 till 1962 är en del av Västindiska federationen. Kolonin får inre självstyre 1967, samtidigt som lokala råd skapas på Anguilla och Nevis för att ge mer lokal makt. Anguilla bryter sig dock loss efter en revolt 1969, och blir en egen koloni 1971. Nevis lokala råd försöker följa Anguillas linje, i stället för att bli självständiga tillsammans med Saint Kitts. Men britterna motsätter sig att Nevis blir en britisk koloni. Sockerplantagerna slås samman och nationaliseras 1973.

Nutid (1983 -)

Landet blir självständigt 1983. Saint Christopher domineras av sockerodlingar, medan Nevis domineras mer av turistindustrin. Orkanen Georges drabbar landet 1999.

Antigua och Barbuda

Befolkning: Totalt 67´ (1996), Afroamerikaner, Vita(4%)

Förhistoria (- 1632)

Öarna bebos av arawaker från första århundrandet e.Kr. till 1000t. Arawakerna trängs dock undan av kariber, vilka bebor öarna när Antigua upptäcks av Columbus1493.

Brittiskt (1632 - 1871)

(239)

Öarna börjar koloniseras av britter från Saint Kitts 1632. Bosättare från Antigua coloniserar Barbuda 1661. Från 1666 kontrolleras öarna av fransmän, men traktatat i Breda 1667 avslutar de franska anspråken. Sockerrörsodlaren Christopher Codrington från Barbados etablerar sockerrörsodlingar 1674, och hyr Barbuda från den brittiska kronan 1685. Öarnas inkomster fås främst från bomull och socker, som används för framställning av kläder och rom. Från 1784 byggs marina installationer på Antigua, som därmed blir den mest betydelsefulla brittisk flottbasen i västindien. Slavarna på Antigua blir fria 1834. Barbuda förenas med den brittiska kronkolonin Antigua 1860.

Federationstiden (1871 - 1981)

(110)

Öarna är en del av kolonin Leeward Islands från 1871 till 1956, varefter de blir brittiska kronkolonier. De är sedan en del av Västindiska Federationen mellan 1958 och 1962. De blir därefter en egen kronkoloni. Internt självstyre införs på 1967.

Nutid (1981 -)

Landet blir självständigt 1981. År 1983 deltar landet i USAs invation av Grenada. Turismen blir den mest betydelsefulla verksamheten för ekonomin, tillsammans med USAs hyra för sina två militärbaser. Odling av bomull, frukt och grönsaker är betydande, liksom fiske och skogsbruk på Barbuda. En liberal bankpolitik leder dessutom till att landet från 1981 används för omfattande penningtvätt. En av de värsta av de återkommande ovädrena, orkanen Luis, drabbar landet 1995.

Montserrat (Br)

Befolkning: Totalt 12´ (1985), Britter, Afroamerikaner

Förhistoria (-1650)

Ön upptäcks 1493 av Columbus.

Koloniseringstiden (1650 -)

(133)

På 1600t koloniseras ön av engelsmän och irländare. Slavar från Afrika förs in.

Brittisk koloni (1783 -)

Montserrat blir brittisk kronkoloni 1783. Den viktigaste inkomstkällan är turism.

Guadeloupe (Fr)

Befolkning: Totalt 335´ (1987), Mulatter, Asiater, Européer

Förhistoria (-1635)

Öarna bebos av arawaker, men på 1400t trängs dessa undan av kariber. Spanska erövringsförsök förhindras av kariberna.

Fransk koloni (1635 -)

En fransk koloni grundas 1635, och 1647 blir öarna franska. Under kortare perioder är de brittiska, och 1813 blir de svenska. Vid Parisfreden 1814 blir de dock åter franska. Öarna blir ett franskt departement 1946. Trots en hög levnadsstandard, med välutbyggd social service, är ekonomin underutvecklad. Huvudnäringarna är boskapsskötsel, fiske, jordbruk och turism.

Dominica

Befolkning: Totalt 72´ (1996), Afroamerikaner, Mestiser

Förhistoria (-1783)

Arawaker och kariber lever på ön. Ön bebos av kariber när det upptäcks av Columbus 1493. År 1660 kommer Frankrike och England överens om att ön ska lämnas i fred åt de karibiska invånarna. Under 1600t använder dock franska sjörövare ön som bas, och franska plantager etableras. Under 1700t tvistar Frankrike och Storbritannien om ön, med aktivt deltagande från kariberna. Ön behåller sin självständiga ställning fram till 1763, då den blir brittisk.

Brittiska tiden (1783 - 1978)

(195)

År 1783 blir ön brittisk koloni. Kariberna utrotas nu nästan helt, och istället importeras afrikanska slavar. Dominica är en del av Leeward Islands från 1833/1939 (?), för att 1940 bli en del av Windward Islands. År 1958 blir den liksom övriga Windward Islands en del av Västindiska federationen, och 1967 får ön inre självstyre.

Nutid (1978 -)

Landet blir självständigt 1978. Förödande orkaner ödelägger ön 1979 och 1980, varmed bebyggelsen och bananodlingarna förstörs. Utrikespolitiskt har landet starka band till både Frankrike och USA. År 1983 deltar landet i USAs invation av Grenada. På 1980t har moderniseringar gjorts, med satsningar på turism. Men jordbruket är dock alltjämt den dominerande näringen.

Martinique (Fr)

Befolkning: Totalt 360´ (1990), Afroamerikaner

Förhistoria (-1635)

Vid Columbus besök på ön 1502 bebos den av kariber.

Fransk koloni (1635 - s1700t)

(165)

Ön koloniseras av fransmän 1635. Sockerrörsodling blir snabbt den dominerande näringen. Efterhand som ursprungsbefolkningen dör ut sker afrikansk slavimport. Vid franska revolutionen misslyckas en framväxande vit överklass, kreoler, med att uppnå oberoende från Frankrike.

Brittisk ockupation (s1700t - 1814)

(14)

I slutet av 1700t och början av 1800t ockuperas Martinique tidvis av Storbritannien. Slaveriet avskaffas 1794.

Fransk koloni (1814 -)

(34)

Vid Parisfreden 1814 återgår landet till fransk ägo. Slaveriet återuppstår 1822 men avskaffas definitivt 1848.

Slavfritt (1848 - 1946)

(98)

Indier importeras för att ersätta den afrikanska arbetskraften. Ett stort vulkanutbrott inträffar 1902.

Nutid (1946 -)

Landet blir ett franskt departement 1946. Vid sidan om det traditionella jordbruket, växer turismen fram som en av de viktigaste näringarna.

Saint Lucia

Befolkning: Totalt 158´ (1996), Afroamerikaner(96%), Indier(3%)

Förhistoria (- 1600t)

Landet bebos av kariber, när de första européerna anländer ca 1500.

Brittisk och fransk kolonisering (1600t - 1814)

(214)

På 1600t gör både Frankrike och England anspråk på ön. Den franska kungen ger det till Franska Västindiska Kompanit 1642. En engelsk koloni etableras redan 1638, men utplånas av kariberna 1640. Efter hand uppförs dock både franska och engelska bosättningar. Fram till 1814 byter ön överhöghet fjorton gånger. Slavar importeras från Afrika för att användas som arbetskraft på sockerplantager.

Brittisk koloni (1814 - 1979)

(165)

Genom Parisfreden 1814 blir ön brittisk kronkoloni. Landet är en del av Windward Islands fram till 1959, och en del av Västindiska federationen 1958-1962. Inre självstyre erhålls 1967.

Nutid (1979 -)

Landet blir självständigt 1979.

Barbados

Befolkning: Totalt 300´ (1996), Afroamerikaner(90%), Vita(5%, Br,USA?,Can?), Mulatter(5%)

Förhistoria (- 1627)

Landet bebos av arawaker vid portugisernas ankomst i början av 1500t. Dessa användes sedan som slavar av spanjorerna i Haiti.

Brittisk kolonisering (1627 - 1652)

(25)

Engelsk kolonisering av ön inleds 1627, och sockerplantager anläggs. Afrikanska slavar används som arbetskraft.

Brittisk kronkoloni (1652 - 1834)

(182)

Ön blir brittisk kronkoloni 1652.

Brittisk kronkoloni (1834 - 1966)

(132)

Slaveriet avskaffas 1834. Ekonomiska problem och överbefolkning leder till uppror 1937-1938, varmed ökat självstyre utlovas. Internt självstyre fås 1962.

Nutid (1966 -)

Landet blir självständigt 1966.

Saint Vincent och Grenadinerna

Befolkning: Totalt 110´ (1996), Afroamerikaner & Mulatter(88%), Indier(6%), Vita(4%), Indianer(2%)

Förhistoria (- 1783)

Landet bebos av kariber när Columbus besöker öarna 1498. Under 1600t och en bit in på 1700t förhindras europeisk bosättning av kariberna. Ett nederländskt fartyg med bosättare och slavar förliser dock utanför kusten 1675. Endast slavarna överlever. De bosätter sig på ön och integreras med öbefolkningen. Britter gör ett koloniseringsförsök på ön 1722. Men då finns redan fransmän på ön, vilka lever i fred med kariberna. Öarna blir brittiska 1763, men åter franska 1778.

Brittisk kolonisering (1783 - 1979)

(196)

Vid versaillesfreden 1783 blir öarna brittiska. Kariberna gör med fransk hjälp uppror 1795. Efter omfattande härjningar slås upproret ner 1796, och de flesta kariberna deporteras till öar utanför Honduras. Afrikanska slavar används på sockerplantager. När slaveriet avskaffas importeras även indisk arbetskraft. Öarna ingår i Windward Islands fram till 1959, och tillhör Västindiska federationen 1958-1962. Inre självstyre erhålls 1969. Landet drabbas hårt av förödande vulkanutbrott 1812, 1902 och 1979.

Nutid (1979 -)

Landet blir självständigt 1979. Medlemmar i rastafarisekten revolterar samma år och skapar en självständig stat på Union Island, men upproret slås ner.

Grenada

Befolkning: Totalt 91´ (1996), Afroamerikaner

Förhistoria (- 1650)

Landet bebos av kariber, då det upptäcks av Columbus 1498.

Franska tiden (1650 -)

(113)

På 1650 tar Frankrike landet i besittning. Franska och brittiska kolonisatörer tillintetgör kariberna.

Brittiska tiden (1763 - 1974)

(211)

Landet blir brittisk koloni vid Parisfreden 1763. Landet blir åter franskt 1779, men vid fördraget i Varsailles 1783 erkänner Frankrike den som brittisk koloni. Ön blir en del av Västindiska federationen 1958-1962. Landet får inre självstyre 1967.

Nutid (1974 -)

Landet blir självständigt 1974. Statskupper görs 1979 och 1983. En amerikansk-karibisk invasion med styrkor från USA, Jamaica och Barbados genomförs 1983 för att stabilisera läget, och nyval hålls 1984.

Nederländska Antillerna (Ned)

Alternativa namn: Nederländska Västindien (?-?).

Befolkning: Totalt 191´ (1990)

Förhistoria (- 1527)

Ön Curaçao upptäcks av spanjoren Alonso de Ojeda 1499. Den bebos då av indianer.

Spanska tiden (1527 - 1634)

(107)

Curaçao och angränsande öar kommer under spansk överhöghet 1527. Arawakerna används som slavarbetare i Venezuelas guld- och silvergruvor.

Nederländsk koloni (1634 - 1816)

(182)

Öarna övertas av Nederländerna 1634, och det Nederlänska Västindiska Kompaniets administrativa centrum förläggs till Curaçao. Nederländerna hade då redan etablerat sig på vissa andra öar. Under 1600t och 1700t kämpar britter och fransmän om öarna. I samband med Napoleonkrigen, hålls öarna av engelsmän mellan 1805 och 1816, varefter de i Paristraktatet erkänns som nederländska.

Nederländsk koloni (1816 - 1954)

(138)

Från 1845 får öarna namnet Nederländska Antillerna. Curaçao är ett centrum för slavhandel. Då slavhandeln upphör 1863 drabbas landets ekonomi hårt. Etableringen av petrokemisk industri under 1900t förbättrar ekonomin.

Nutid (1954 -)

Landet får inre självstyre 1954. De olika öarna i landet har omfattande självstyre.

Aruba (Ned)

Befolkning: Totalt 60´ (1985)

Förhistoria (- 1986)

Indianer tros komma till ön 2000 f.Kr. Runt år 0 invandrar arawaker från Orinocoområdet. Ön upptäcks av spanjoren Alonso de Ojeda 1499, men spanjorerna koloniserar aldrig ön. Istället kan arawakerna, som kallas Caiquetios, leva kvar på ön, i motsats till den utrotning som sker på andra ställen i karibien. Snart blir ön också ett tillhåll för pirater och buccanerer. Utan något egentligt motstånd från Spanien koloniseras ön av nederländare 1636, liksom de angränsande öarna. Det administrativa centrumet förläggs till ön Curacao. I samband med Napoleonkrigen, hålls ön av engelsmän mellan 1805 och 1816. Efter krigen blir ön oomstritt nederländsk, och från 1845 som en del av Nederländska Antillerna. Guld upptäcks 1824, och öns första industri skapas. Denna bryts fram till 1916 då gruvorna stängs på grund av olönsamhet. Den primära grödan på ön blir liljan aloe, som används i kosmetika och medicin, och Aruba blir den världsledande producenten. År 1924 ersätts dock guldet av olja. Två oljeraffinaderi byggs (LAGO byggs 1929), vilket leder till en ekonomisk boom. Det ena oljeraffinaderi (Eagle) stängs på 1950t. Men samtidigt växer turismen. Fram till 1959, då det första lyxhotellet byggs, domineras den dock av kryssningsfartyg. Oljeindustrin dominerar öns ekonomi fram till 1985 då det andra oljeraffinaderiet (LAGO) stängs. Detta leder tillökad arbetslöshet, men motgången blir temporär.

Nutid (1986 -)

Ön skiljs från Nederländska Antillerna 1986, med avsikt att senare bli självständigt. En stor satsning görs på turismen, och mellan 1985 och 1996 ökar turismen från 207´ till 641´ besökare. Oljeraffinaderiet (LAGO) öppnas åter 1991. Utveckling av jordbruket hindras av vattenbrist.

© Stefan Kulldorff 2003. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.