 |
Västindien
|
 |
Snabblänkar: Historiska
länder / Västindien
Direkthopp: Bahamas, Turks-
och Caicosöarna, Kuba, Caymanöarna,
Jamaica, Haiti, Dominikanska
republiken, Puerto Rico, Virgin
Islands, Brittiska Virgin Islands,
Anguilla, Saint
Christopher och Nevis, Antigua och Barbuda,
Montserrat, Guadeloupe,
Dominica, Martinique,
Saint Lucia, Barbados,
Saint Vincent och Grenadinerna,
Grenada, Nederländska
Antillerna, Aruba
Bahamas
Befolkning: Totalt 300´ (1996),
Afroamerikaner & Mulatter(85%), Vita(15%, Br,USA,Can)
Landet bebos av arawaker när det upptäcks av Columbus 1492. Arawakerna
förs som slavar till Haiti. Spanjorerna koloniserar inte öarna,
utan engelsmän från Bermuda flyttar in. Det första engelska
bosättningsförsöket sker 1648, av företaget Elutheran
Adventurers.
| Brittiskt (1670 - 1717) |
(47) |
Engelsmännen övertar öarna 1670, och inleder den första
seriösa bosättningen av öarna. Fortet Nassau byggs 1695-1697.
Senare anländer franska, nederländska och spanska köpmän.
| Brittisk kronkoloni (1717 - 1838) |
(121) |
Öarna blir brittisk kronkoloni 1717. Huvudnäringarna blir sjöröveri,
smuggling och slavhandel. Under nordamerikanska frihetskriget 1776-1783
flyr många lojalister med sina slavar till kolonin. Detta leder till
en viss utveckling av jordbruket.
| Brittisk kronkoloni (1838 - 1973) |
(135) |
Slaveriet avskaffas inom det brittiska samväldet 1838, vilket leder
till att tidigare slavar bosätter sig på öarna för
att leva på jordbruk och fiske. Under det nordamerikanska inbördeskriget
1861-1865 fungerar Nassau som en av de viktigaste försörjningsbaserna
åt sydstaterna. Under andra världskriget fungera Nassau som
ett militärt träningscenter för Storbritanniens och Kanadas
flygvapen. Redan vid sekelskiftet börjar turister komma till Nassau
i liten skala. År 1954 kommer 32 000 besökare, främst till
Nassau, och 1958 är de uppe i 178 000. Inre självstyre uppnås
1964.
Landet blir självständigt 1973. Turismen blir den helt dominerande
näringen i landet. Samtidigt fungerar det som ett skatteparadis för
banker och företag.
Turks-
och Caicosöarna (Br)
Befolkning: Totalt 13´ (1990),
Afroamerikaner
Afrikanska slavar importeras. Huvudnäringarna är turism, bankväsende
och fiske.
Kuba
Befolkning: Totalt 11´´
(1996), Kreoler-Sp(70%), Afroamerikaner & Mulatter & Mestiser(25%)
Landet bebos av siboney, arawaker och taino när det upptäcks av
Columbus 1492.
| Spansk erövring (1511 - 1515) |
(4) |
| Spansk koloni (- 1700t) |
(185) |
Spansk koloni.
| Spanska plantagetiden (1700t -) |
(198) |
Spansk koloni med plantageekonomi.
Ön ockuperas av britterna 1762-1763.
Svart invandring 1800-1850.
Frihetskamp mot Spanien 1868-1898.
| Självständigt (1898 - 1959) |
(61) |
Under det spansk-amerikanska kriget 1898 ockuperas ön av USA, och blir
sedan självständig under USA. År 1902 uppnås full
självständighet. Omfattande amerikanska intressen finns i landet.
Landet styrs av en diktatur 1925-1933. Efter en revolt kommer Batista till
makten 1939. Han förlorar fria val 1944, och genomför då
en kupp, varefter han fungerar som diktator.
Batista störtas av Fidel Castro 1959. Ett kommunistiskt styre införs.
Relationen till USA försämras snabbt, och alla amerikanska företagstillgångar
i landet beslagtas. USA svarar med ett handelsembargo mot landet, och ett
misslyckat invasionsförsök 1961 i Grisbukten. När sovjetiska
missiler installeras på ön leder det till den så kallade
Kubakrisen 1962. En ny författning införs 1975, där Castro
blir president.
Caymanöarna
(Br)
Befolkning: Totalt 20´ (1985),
Mulatter, "Européer"(25%)
Öarna upptäcks av Columbus 1503. De första bosättarna
blir skeppsbrutna sjömän och buccanerer. Britterna får
kontroll över öarna 1655.
| Jamaicatiden (1670 - 1863) |
(193) |
Öarna får engelsk överhöghet 1670 vid Madridfördraget,
men först på 1700t tas dom i besittning. De administreras från
Jamaica, och blir en del av Jamaica 1863.
| Jamaicatiden (1863 - 1962) |
(99) |
År 1959 blir öarna liksom Jamaica en del av Västindiska
Federationen.
När Västindiska Federationen upplöses och Jamaica blir självständigt
1962, blir Caymanöarna direktstyrda från Storbritannien. En
egen författning införs 1972. De viktigaste inkomstkällorna
är turism och finansverksamhet. Industrivaror baserade på sköldpaddor
och rep är de viktigaste exportprodukterna.
Jamaica
Befolkning: Totalt 2,4´´
(1996), Afroamerikaner(77%), Mulatter(19%), Kineser & Indier(3%), Vita(1%)
Landet bebos av arawakindianer när det besöks av Columbus 1494.
| Spanska tiden (1509 - 1655) |
(146) |
En spansk kolonisering inleds 1509, vilket får till följd att
indianbefolkningen reduceras kraftigt. Spanjorerna anlägger sockerrörsodlingar
på ön.
| Slavtiden (1655 1838) |
(183) |
Ön erövras av britterna 1655 under William Penns ledning. Under
andra delen av 1600t blir Port Royal på sydöstra Jamaica en
viktig bas för buckanjärerna, som plundrar spanska kolonier och
fartyg. Under det brittiska styret tar sockerrörsodlingen fart, samtidigt
som en massiv import av västafrikanska slavar sker. Ön blir därmed
en viktig engelsk besittning på 1700t, med en arbetskraft på
200 000 svarta. Ständiga upprorsförsök från de svarta
slavarna och gerillakrig utbryter under 1600t och 1700t.
| Brittiskt (1838 - 1962) |
(124) |
Slaveriet avskaffas 1838. Istället sker en viss import av indisk och
kinesisk arbetskraft. Slaveriets avskaffande får negativa följder
på sockerindustrin, och ön får ekonomiska problem. Våldsamheter
mellan plantageägare och arbetslösa lönearbetare uppstår,
vilket kulminerar i ett omfattande uppror 1865. Den ekonomiska situationen
förvärras av den internationella depressionen på 1930t.
Fackföreningsrörelsen utvecklas nu snabbt under ledning av Alexander
Bustamante, och 1938 respektive 1944 grundas de partier som kommer att
dominera landets politik. De ekonomiska förutsättningarna förändras
på 1940t då bauxitfyndigheter upptäcks. Dessa kommer dock
snabbt under kontroll av nordamerikanska bolag. Landet får inre självstyre
1959.
Landet blir självständigt 1962, med Bustamante som premiärminister.
Under 1970t görs försök att inleda en socialistisk samhällsomvandling,
men ekonomiska problem stoppar försöket.
Haiti
Alternativa namn: Saint Domingue
(-1804)
Befolkning: Totalt 7,2´´
(1996), Afroamerikaner, Mulatter
Landet bebos av indianer, när det upptäcks av Columbus 1492. Franska
buckanjärer slår sig ner i området på 1600t.
| Franska tiden (1697 - 1804) |
(107) |
Från 1679 blir landet en fransk koloni. Fransmännen anlägger
stora slavplantager för odling av kaffe och socker. Afrikanska slavar
används som arbetskraft. Dessa ger Frankrike stora inkomster. Efterhand
uppstår en grupp av fria mulatter som börjar konkurera med de
vita. På 1780t finns ca 500' svarta slavar, 50' mulatter och 30'
vita på ön. Inspirerat av franska revolutionen utbryter ett
stort slavuppror 1791, lett av Toussaint L'Ouverture. Plantager bränns
ner och vita massakeras eller tvingas fly. Engelsmännen försöker
dra nytta av situationen och landsätter trupper i kolonin. Slaveriet
förklaras dock avskaffat 1794, varmed upproret avstannar. Fred sluts
mellan Frankrike och Spanien 1795, vilket medför att även den
östra delen av ön (Dominikanska Republiken) blir fransk. De sista
engelska trupperna kastas ut 1798 av Toussaint, som nu blivit befälhavare
över kolonins trupper. Fransmännen försöker åter
stärka greppet över kolonin men Toussaint utnämner sig till
generalguvernör på livstid 1801, och en ny författning
utfärdas, där kolonin i praktiken blir självständig.
Landet börjar så sakteliga byggas upp igen efter inbördeskriget.
När Napoleon Bonaparte kommer till makten i Frankrike skickar han
trupper till ön som med mulatternas stöd tar makten 1802. Ett
gerillakrig startar och fransmännen tvingas kapitulera på den
västra delen av ön. Den östra behåller fransmännen.
| Självständigt (1804 - 1843) |
(39) |
Full självständighet deklareras 1804, och det indianska namnet
på landet, Haiti, antas. Därmed skapas världens första
moderna svarta stat. Den vita minoriteten utplånas. En maktkamp mellan
svarta och mulatter leder till inbördeskrig, och landet delas 1806
i en svart stat i norr och en mulattstat i söder. I norr utnämner
sig Henri Christophe till kung. Samtidigt bygger han ett palats och skapar
ett hov med prinsar, hertigar, grevar och baroner. I söder genomförs
jordreformer där plantager styckas upp och delas ut till befolkningen,
vilket leder till att exportinkomsterna försvinner. Den norra delen
av landet erövras 1820, och under 1820t erövras även den
östra delen av ön som precis förklarat sig självständigt
från spanjorerna. Därmed kommer hela ön under haitiskt
styre. Haiti har dock svårt att få erkännande i omvärlden,
utsätts för en fransk handelsblockad och tvingas dessutom acceptera
skadeståndskrav från Frankrike.
| Den ekonomiska katastrofen (1843 - 1915) |
(72) |
Bland annat det svåra ekonomiska läget skapar oroligheter, och
1844 passar den östra delen på att förklara sig självständig
som Dominikanska Republiken. Försök att återta den östra
delen misslyckas. En period av politiskt, ekonomiskt och socialt förfall
inleds. Ständiga statskupper sker med tendenser till diktatoriskt
styre. Landet blir allt fattigare, och 1910 går riksbanken i konkurs.
Banken omorganiseras och amerikaner tar över ledningen. Bankens makt
över de statliga finanserna leder till konflikter med regeringen,
och 1914 beslagtar amerikanska soldater landets guldreserv.
| Amerikanska tiden (1915 - 1957) |
(42) |
Presidentpalatset stormas av en folkmassa 1915, och den amerikanskstödda
presidenten mördas. Amerikansk trupp sätts då in och ockuperar
landet, med stöd av en fransktalande mulattelit. Ett uppror mot ockupationen
slås ner 1920, och en viss utveckling inleds där vägar,
skolor, sjukhus, el- och telenät byggs ut. Vissa sjukdomar utrotas
också. Amerikanernas ockupation och nedlåtande behandling av
de svarta, leder till en ökande medvetenhet. Man vänder sig till
den inhemska kulturen, med kreoldialekten och voodooreligionen. De amerikanska
trupperna lämnar landet 1934, efter ökat motstånd mot ockupationen
på hemmaplan. En viss ekonomisk kontroll behåller man dock,
och det ekonomiska beroendet av USA ökar. Mulatterna lyckas behålla
stabiliteten, men en svart medelklass träder fram, och ökar sitt
inflytande. 1946 sker svarta massdemonstrationer, och ett antal olika militärjuntor
styr nu landet.
| Duvalierdiktaturen (1957 - 1986) |
(29) |
François Duvaliers (Papa Doc) väljs till president 1957. Ett
terrorvälde inleds där specialtrupper, Tonton Macoutes, mördar
och fördriver 10'-tals haitier. En ny svart elit skapas men de fattiga
lämnas åt sitt öde. Efter Papa Docs död 1971 tar sonen
Jean-Claude (Baby Doc) över makten. Baby Docs playboyliv kontrasterar
mot faderns asketiska liv. Sonen överlät politiken till andra,
och Tonton Macoutes kunde till stor del fortsätta med sin terror.
Protester under 1980t, och flyktingvågor till grannländerna
orsakade av naturkatastrofer, sätter press på diktatorn som
1986 tvingas fly.
Efter diktaturens fall hämnas befolkningen på Tonton Macoutes.
En period av skiftande militärregeringar styr landet. Olika delar
av armén kämpar om kontrollen över den under 1980t ökande
kokaintrafiken från Sydamerika till USA. Påtryckningar leder
till presidentval 1990, men vinnaren Jean-Bertrand Arestide får bara
regera i sju månader, innan militären tar över igen 1991.
Sanktioner och påtryckningar gör att amerikanska trupper kan
landsättas 1994, varefter Arestide kan återta makten. Militärens
makt kan nu avskaffas med hjälp från den amerikanska trupperna.
Den allt intensivare utnyttjandet av jorden, till följd av uppstyckning
av allt mindre jordbruk vid arvsskiften, har lett till omfattande jordförstörelse.
Detta är ett allvarligt problem för landet.
Referenser: Magnus
Eklund's Great Home Page
Dominikanska
Republiken
Alternativa namn: Santa Domingo
(-1795)
Befolkning: Totalt 7,8´´
(1996), Kreoler?, Mulatter(73%), Afroamerikaner?
Landet befolkas mellan 5000 f.Kr. och 4000 f.Kr. Det bebos av indianer,
när det upptäcks av Columbus 1492.
| Spansk koloni (1490t - 1697) |
(209) |
De första europeiska besittningarna i Amerika skapas på ön
Hispaniola, och staden Santo Domingo grundas 1496. De första decennierna
efter spanjorernas ankomst, karaktäriseras av en omfattande guldproduktion.
Samtidigt elimineras en stor del av indianerna, medan andra efterhand absorberas.
Kolonin blir en viktig bas för fortsatt kolonisering, och den blir
banbrytande för den nya världen. Amerikas första spanska
myndigheter, och dess första universitet grundas här. Sockerodlingar
med afrikanska slavar introduceras i början av 1500t. Från mitten
av 1500t minskar dock dess betydelse, till förmån för rikare
och mer befolkade delar av det spanska kolonialväldet.
| Spansk koloni (1697 - 1795) |
(98) |
År 1697 får Frankrike överhöghet över öns
västra del (Haiti), medan den östra delen förblir spansk
(Dominikanska Republiken).
| Fransk-haitiska tiden (1795 1844) |
(49) |
När Frankrike även får kontroll över den östra
delen av ön Hispaniola 1795, börjar en våldsam period med
slavuppror, inbördeskrig och invasioner. Landet styrs via Haiti fram
till 1804, då Haiti blir självständigt. Spanien kan 1809
återta kontrollen, men kontakten med Spanien bryts 1821, då
landet förklarar sig självständigt. Året efter ockuperas
det av Haiti, som behåller kontrollen fram till 1844.
| Caudillismen (1844 1899) |
(55) |
Landet blir en självständig republik 1844, som kommer att domineras
av kampen mellan olika caudillos. Invasionsförsök från
Haiti gör att landet 1861 begär att åter få bli spansk
koloni. Följden av spanjorernas återkomst är att ett krig
bryter ut, och de tvingas lämna landet 1865. Total politisk splittring
inträder. Fram till 1879 görs 50 resningar, och 21 olika regeringar
försöker styra landet. År 1879 införs diktatur, och
viss stabilitet uppnås under Ulises Heureaux diktatur 1882-1899.
| Amerikanska tiden och diktaturen (1899 1961) |
(62) |
Diktaturen faller 1899, men landets ekonomin som baseras på socker-
och tobaksexport är utarmad. Amerikansk tullkontroll införs därför
1905, och för att förhindra europeisk intervenering ockuperar
amerikanerna dessutom landet 1916. Caudilloväldet kväses och
ett nationalgarde som kan garantera stabiliteten inrättas. Fria vals
hålls 1924, men regeringen störtas av general Rafael Trujillo
Molina 1930, och diktatur införs. Med hjälp av nationalgardet
kan han behålla makten fram till 1961. Under tiden plundrar han landet,
och familjen Trujillos förmögenhet växer till att omfatta
65% av landets ekonomiska resurser.
Trujillo mördas 1961, och det första fria demokratiska valet hålls
1962. Detta vinns av vänsterns Juan Bosch, men en militärkupp
1963 leder till en civil junta. En folklig och militär resning 1965,
försöker återföra Bosch till makten. Det inbördeskrig
som bryter ut kvävs dock med hjälp av amerikanska styrkor. Valet
1966 vinns av högern, men vänstern kommer tillbaka 1978. På
1980t skapas en katastrofal ekonomisk situation. En växande social
oro, med ständiga strejker och massdemonstrationer, urartar till våldsamma
kravaller 1984.
Puerto
Rico (USA)
Befolkning: Totalt 3,5´´
(1990), spanska
Ön bebos av indianer när Columbus besöker ön 1493.
| Spanska tiden (1508 - 1898) |
(390) |
Spanien börjar kolonisera ön 1508. Indianfolken dör snart
ut. Kolonin är fattigt under 1500t och 1600t, men under 1700t tredubblas
folkmängden. Långtgående handelsfriheter erhålls
1815. En lönsam export av kaffe, socker och tobak inleds med hjälp
av ett plantagesystem. Detta är fram till 1873 baserat på slavarbete.
| Amerikansk koloni (1898 - 1952) |
(54) |
Vid det spansk-amerikanska kriget 1898 invaderar USA ön, som blir en
amerikansk koloni. Ön får begränsat självstyre 1917,
och dess invånare blir amerikanska medborgare. Från 1940t sker
en stor utvandring till USA.
Landet får en egen författning 1952, och blir en fri stat associerad
med USA.
Virgin
Islands (USA)
Alternativa namn: Danska Västindien
(?-1917).
Befolkning: Totalt 100´ (1990),
Afroamerikaner & Mulatter(80%), Puertoricaner
| Danska tiden (1666 - 1754) |
(88) |
Danmark tar ön Saint Thomas i besittning 1666. Först när
danska västindiska kompaniet bildas 1672 koloniseras ön. Afrikanska
slavar börjas importeras 1673, för att arbeta på sockerrörsplantager.
Plantagerna utvecklas dock långsamt. Grannön Saint John annekteras
1684, men besätts inte förrän 1717. Tyskar, holländare
och fransmän uppmuntras att bosätta sig på öarna.
Danmark köper ön Saint Croix av Frankrike 1733. Samma år
utbryter ett stort slavuppror som skakar om öarna men det slås
brutalt ner 1734.
| Dansk kronkoloni (1754 - 1917) |
(163) |
Öarna blir dansk kronkoloni 1754. Saint Thomas blir efterhand en viktig
knutpunkt för handeln mellan Amerika och Europa. Påverkade av
utvecklingen i övriga Västindien, och efter en del oroligheter
bland slavbefolkningen, avskaffas slaveriet 1847. På 1800t försämras
marknaden för socker, vilket leder till en nedgång i ekonomin.
Under det Nordamerikanska inbördeskriget (1861-1865) får kolonien
dock ett rejält uppsving. Men i slutet av 1800t förlorar Saint
Thomas sin ställning som transithamn.
| Amerikansk koloni (1917 -) |
|
Öarna köps av USA 1917. Under första världskriget och
efteråt, styrs kolonin av amerikanska flottan. År 1932 blir
befolkningen på öarna amerikanska medborgare. Turismen blir
så småningom landets huvudnäring.
Brittiska
Virgin Islands (Br)
Alternativa namn: Brittiska Jungfruöarna
Befolkning: Totalt 17´ (1991),
Afroamerikaner
Columbus besöker öarna 1493. De första kolonisatörerna
är Nederländare.
| Brittisk koloni (1666 - 1872) |
(206) |
Engelsmännen koloniserar och tar kontroll över öarna 1666.
Plantager anläggs och slavar importeras från Afrika under 1600t.
Kolonin förenas med Saint Christopher och Nevis samt Anguilla 1816.
| Federationstiden (1872 - 1956) |
(84) |
Landet blir en del av kolonin Leeward Islands 1872.
Landet blir egen koloni 1956 då Leeward Islands splittras, och går
inte med i Västindiska federationen på grund av de starka ekonomiska
banden med den amerikanska kolonin Virgin Islands. Landet får visst
självstyre 1967.
Anguilla
(Br)
Saint
Christopher och Nevis
Alternativa namn: Saint Kitts och
Nevis.
Befolkning: Totalt 48´ (1991),
Afroamerikaner(97%), Vita(2%), Indier(1%)
Landet bebos av arawaker, som dock fördrivs av kariber. Columbus besöker
öarna 1493. Kariberna stod emot engelsmänen och fransmännen
under många år, men de tillintetgörs till slut.
| Brittiskt (1623 - 1783) |
(160) |
Engelska kolonisatörer anländer till Saint Kitts (Saint Christopher)
1623, och 1628 börjar Nevis att koloniseras. Sockerplantager anläggs,
och som arbetskraft importeras slavar från Afrika. Öarna drabbas
av en allvarlig jordbävning 1690, med stor förödelse. Kolonin
används som utgångspunkt för fortsatt engelsk kolonisering
i Västindien. Kolonin delas av England och Frankrike fram till freden
i Utreecht 1713, då den blir brittisk.
| Brittisk koloni (1783 - 1871) |
(88) |
Vid fördraget i Varsailles 1783 erkänner Frankrike den brittiska
kolonin. Kolonin förenas med Anguilla och Brittiska Virgin Islands
1816.
| Federationstiden (1871 - 1983) |
(112) |
Kolonin är en del av federationen Leeward Islands från 1871.
När federationen splittras 1956, blir Brittiska Virgin Islands en
egen koloni, medan Saint Christopher
och Nevis tillsammans med Anguilla från 1958 till 1962 är
en del av Västindiska federationen. Kolonin får inre självstyre
1967, samtidigt som lokala råd skapas på Anguilla och Nevis
för att ge mer lokal makt. Anguilla bryter sig dock loss efter en
revolt 1969, och blir en egen koloni 1971. Nevis lokala råd försöker
följa Anguillas linje, i stället för att bli självständiga
tillsammans med Saint Kitts. Men britterna motsätter sig att Nevis
blir en britisk koloni. Sockerplantagerna slås samman och nationaliseras
1973.
Landet blir självständigt 1983. Saint
Christopher domineras av sockerodlingar, medan Nevis domineras mer av turistindustrin.
Orkanen Georges drabbar landet 1999.
Antigua
och Barbuda
Befolkning: Totalt 67´ (1996),
Afroamerikaner, Vita(4%)
Öarna bebos av arawaker från första århundrandet e.Kr.
till 1000t. Arawakerna trängs dock undan av kariber, vilka bebor öarna
när Antigua upptäcks av Columbus1493.
| Brittiskt (1632 - 1871) |
(239) |
Öarna börjar koloniseras av britter från Saint Kitts 1632.
Bosättare från Antigua coloniserar Barbuda 1661. Från
1666 kontrolleras öarna av fransmän, men traktatat i Breda 1667
avslutar de franska anspråken. Sockerrörsodlaren Christopher
Codrington från Barbados etablerar sockerrörsodlingar 1674,
och hyr Barbuda från den brittiska kronan 1685. Öarnas inkomster
fås främst från bomull och socker, som används för
framställning av kläder och rom. Från 1784 byggs marina
installationer på Antigua, som därmed blir den mest betydelsefulla
brittisk flottbasen i västindien. Slavarna på Antigua blir fria
1834. Barbuda förenas med den brittiska kronkolonin Antigua 1860.
| Federationstiden (1871 - 1981) |
(110) |
Öarna är en del av kolonin Leeward Islands från 1871 till
1956, varefter de blir brittiska kronkolonier. De är sedan en del
av Västindiska Federationen mellan 1958 och 1962. De blir därefter
en egen kronkoloni. Internt självstyre införs på 1967.
Landet blir självständigt 1981. År 1983 deltar landet i
USAs invation av Grenada. Turismen blir den mest betydelsefulla verksamheten
för ekonomin, tillsammans med USAs hyra för sina två militärbaser.
Odling av bomull, frukt och grönsaker är betydande, liksom fiske
och skogsbruk på Barbuda. En liberal bankpolitik leder dessutom till
att landet från 1981 används för omfattande penningtvätt.
En av de värsta av de återkommande ovädrena, orkanen Luis,
drabbar landet 1995.
Montserrat
(Br)
Befolkning: Totalt 12´ (1985),
Britter, Afroamerikaner
Ön upptäcks 1493 av Columbus.
| Koloniseringstiden (1650 -) |
(133) |
På 1600t koloniseras ön av engelsmän och irländare.
Slavar från Afrika förs in.
Montserrat blir brittisk kronkoloni 1783. Den viktigaste inkomstkällan
är turism.
Guadeloupe
(Fr)
Befolkning: Totalt 335´ (1987),
Mulatter, Asiater, Européer
Öarna bebos av arawaker, men på 1400t trängs dessa undan
av kariber. Spanska erövringsförsök förhindras av kariberna.
En fransk koloni grundas 1635, och 1647 blir öarna franska. Under kortare
perioder är de brittiska, och 1813 blir de svenska. Vid Parisfreden
1814 blir de dock åter franska. Öarna blir ett franskt departement
1946. Trots en hög levnadsstandard, med välutbyggd social service,
är ekonomin underutvecklad. Huvudnäringarna är boskapsskötsel,
fiske, jordbruk och turism.
Dominica
Befolkning: Totalt 72´ (1996),
Afroamerikaner, Mestiser
Arawaker och kariber lever på ön. Ön bebos av kariber när
det upptäcks av Columbus 1493. År 1660 kommer Frankrike och
England överens om att ön ska lämnas i fred åt de
karibiska invånarna. Under 1600t använder dock franska sjörövare
ön som bas, och franska plantager etableras. Under 1700t tvistar Frankrike
och Storbritannien om ön, med aktivt deltagande från kariberna.
Ön behåller sin självständiga ställning fram
till 1763, då den blir brittisk.
| Brittiska tiden (1783 - 1978) |
(195) |
År 1783 blir ön brittisk koloni. Kariberna utrotas nu nästan
helt, och istället importeras afrikanska slavar. Dominica är
en del av Leeward Islands från 1833/1939 (?), för att 1940 bli
en del av Windward Islands. År 1958 blir den liksom övriga Windward
Islands en del av Västindiska federationen, och 1967 får ön
inre självstyre.
Landet blir självständigt 1978. Förödande orkaner ödelägger
ön 1979 och 1980, varmed bebyggelsen och bananodlingarna förstörs.
Utrikespolitiskt har landet starka band till både Frankrike och USA.
År 1983 deltar landet i USAs invation av Grenada. På 1980t
har moderniseringar gjorts, med satsningar på turism. Men jordbruket
är dock alltjämt den dominerande näringen.
Martinique
(Fr)
Befolkning: Totalt 360´ (1990),
Afroamerikaner
Vid Columbus besök på ön 1502 bebos den av kariber.
| Fransk koloni (1635 - s1700t) |
(165) |
Ön koloniseras av fransmän 1635. Sockerrörsodling blir snabbt
den dominerande näringen. Efterhand som ursprungsbefolkningen dör
ut sker afrikansk slavimport. Vid franska revolutionen misslyckas en framväxande
vit överklass, kreoler, med att uppnå oberoende från Frankrike.
| Brittisk ockupation (s1700t - 1814) |
(14) |
I slutet av 1700t och början av 1800t ockuperas Martinique tidvis av
Storbritannien. Slaveriet avskaffas 1794.
| Fransk koloni (1814 -) |
(34) |
Vid Parisfreden 1814 återgår landet till fransk ägo. Slaveriet
återuppstår 1822 men avskaffas definitivt 1848.
| Slavfritt (1848 - 1946) |
(98) |
Indier importeras för att ersätta den afrikanska arbetskraften.
Ett stort vulkanutbrott inträffar 1902.
Landet blir ett franskt departement 1946. Vid sidan om det traditionella
jordbruket, växer turismen fram som en av de viktigaste näringarna.
Saint
Lucia
Befolkning: Totalt 158´ (1996),
Afroamerikaner(96%), Indier(3%)
Landet bebos av kariber, när de första européerna anländer
ca 1500.
| Brittisk och fransk kolonisering (1600t - 1814) |
(214) |
På 1600t gör både Frankrike och England anspråk på
ön. Den franska kungen ger det till Franska Västindiska Kompanit
1642. En engelsk koloni etableras redan 1638, men utplånas av kariberna
1640. Efter hand uppförs dock både franska och engelska bosättningar.
Fram till 1814 byter ön överhöghet fjorton gånger.
Slavar importeras från Afrika för att användas som arbetskraft
på sockerplantager.
| Brittisk koloni (1814 - 1979) |
(165) |
Genom Parisfreden 1814 blir ön brittisk kronkoloni. Landet är
en del av Windward Islands fram till 1959, och en del av Västindiska
federationen 1958-1962. Inre självstyre erhålls 1967.
Landet blir självständigt 1979.
Barbados
Befolkning: Totalt 300´ (1996),
Afroamerikaner(90%), Vita(5%, Br,USA?,Can?), Mulatter(5%)
Landet bebos av arawaker vid portugisernas ankomst i början av 1500t.
Dessa användes sedan som slavar av spanjorerna i Haiti.
| Brittisk kolonisering (1627 - 1652) |
(25) |
Engelsk kolonisering av ön inleds 1627, och sockerplantager anläggs.
Afrikanska slavar används som arbetskraft.
| Brittisk kronkoloni (1652 - 1834) |
(182) |
Ön blir brittisk kronkoloni 1652.
| Brittisk kronkoloni (1834 - 1966) |
(132) |
Slaveriet avskaffas 1834. Ekonomiska problem och överbefolkning leder
till uppror 1937-1938, varmed ökat självstyre utlovas. Internt
självstyre fås 1962.
Landet blir självständigt 1966.
Saint
Vincent och Grenadinerna
Befolkning: Totalt 110´ (1996),
Afroamerikaner & Mulatter(88%), Indier(6%), Vita(4%), Indianer(2%)
Landet bebos av kariber när Columbus besöker öarna 1498.
Under 1600t och en bit in på 1700t förhindras europeisk bosättning
av kariberna. Ett nederländskt fartyg med bosättare och slavar
förliser dock utanför kusten 1675. Endast slavarna överlever.
De bosätter sig på ön och integreras med öbefolkningen.
Britter gör ett koloniseringsförsök på ön 1722.
Men då finns redan fransmän på ön, vilka lever i
fred med kariberna. Öarna blir brittiska 1763, men åter franska
1778.
| Brittisk kolonisering (1783 - 1979) |
(196) |
Vid versaillesfreden 1783 blir öarna brittiska. Kariberna gör
med fransk hjälp uppror 1795. Efter omfattande härjningar slås
upproret ner 1796, och de flesta kariberna deporteras till öar utanför
Honduras. Afrikanska slavar används på sockerplantager. När
slaveriet avskaffas importeras även indisk arbetskraft. Öarna
ingår i Windward Islands fram till 1959, och tillhör Västindiska
federationen 1958-1962. Inre självstyre erhålls 1969. Landet
drabbas hårt av förödande vulkanutbrott 1812, 1902 och
1979.
Landet blir självständigt 1979. Medlemmar i rastafarisekten revolterar
samma år och skapar en självständig stat på Union
Island, men upproret slås ner.
Grenada
Befolkning: Totalt 91´ (1996),
Afroamerikaner
Landet bebos av kariber, då det upptäcks av Columbus 1498.
| Franska tiden (1650 -) |
(113) |
På 1650 tar Frankrike landet i besittning. Franska och brittiska kolonisatörer
tillintetgör kariberna.
| Brittiska tiden (1763 - 1974) |
(211) |
Landet blir brittisk koloni vid Parisfreden 1763. Landet blir åter
franskt 1779, men vid fördraget i Varsailles 1783 erkänner Frankrike
den som brittisk koloni. Ön blir en del av Västindiska federationen
1958-1962. Landet får inre självstyre 1967.
Landet blir självständigt 1974. Statskupper görs 1979 och
1983. En amerikansk-karibisk invasion med styrkor från USA, Jamaica
och Barbados genomförs 1983 för att stabilisera läget, och
nyval hålls 1984.
Nederländska
Antillerna (Ned)
Alternativa namn: Nederländska
Västindien (?-?).
Befolkning: Totalt 191´ (1990)
Ön Curaçao upptäcks av spanjoren Alonso de Ojeda 1499.
Den bebos då av indianer.
| Spanska tiden (1527 - 1634) |
(107) |
Curaçao och angränsande öar kommer under spansk överhöghet
1527. Arawakerna används som slavarbetare i Venezuelas guld- och silvergruvor.
| Nederländsk koloni (1634 - 1816) |
(182) |
Öarna övertas av Nederländerna 1634, och det Nederlänska
Västindiska Kompaniets administrativa centrum förläggs till
Curaçao. Nederländerna hade då redan etablerat sig på
vissa andra öar. Under 1600t och 1700t kämpar britter och fransmän
om öarna. I samband med Napoleonkrigen, hålls öarna av
engelsmän mellan 1805 och 1816, varefter de i Paristraktatet erkänns
som nederländska.
| Nederländsk koloni (1816 - 1954) |
(138) |
Från 1845 får öarna namnet Nederländska Antillerna.
Curaçao är ett centrum för slavhandel. Då slavhandeln
upphör 1863 drabbas landets ekonomi hårt. Etableringen av petrokemisk
industri under 1900t förbättrar ekonomin.
Landet får inre självstyre 1954. De olika öarna i landet
har omfattande självstyre.
Aruba
(Ned)


Ansvarig:
Stefan
Kulldorff
Senast uppdaterad: 5 februari, 2003
© Stefan Kulldorff 2003. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.