Sydeuropa

Direkthopp: Portugal, Gibraltar, Spanien, Andorra, Frankrike, Monaco, Italien, San Marino, Vatikanstaten, Malta

Befolkning: Totalt 9,8´´ (1996), Portugiser

(800t -)

Självständigt (1143 -)

Expansion (- 1249)

Kolonisering (1415 - 1580)

(165)

Spansk personalunion (1580 - 1640)

(60)

Krig mm (1640 - 1703)

(63)

Brittiskt beroende (1703 - 1910)

(207)

Reformationen (1750-1777)
Fransk ockupation/1811/Kungen kvar i Brasilien (1807-1820)

Republik (1910 - 1926)

(16)

Diktatur (1926 - 1974)

(48)

Nutid (1974 -)

Gibraltar (Br)

Befolkning: Totalt 30´ (1990), Spanjorer, Britter, Marockaner

Förhistoria (- 1713)

Området är muslimskt när det 1462 blir en del av det kristna Kastilien.

Brittisk överhöghet (1713 - 1830)

(117)

Området ockuperas 1704 av Storbritannien under spanska tronföljdskriget, och blir brittiskt 1713. Flera spanska resultatlösa belägringar genomförs under 1700t, den sista 1779-1783.

Brittisk kronkoloni (1830 - 1969)

(139)

Området blir brittisk kronkoloni 1830. När Suezkanalen öppnas 1869, blir kolonin en viktig anhalt för den brittiska sjöfarten till Indien. På 1940t förnyas de spanska anspråken på kolonin, men en folkomröstning 1967 resulterar i en stor majoritet emot en anslutning till Spanien.

Inre självstyre (1969 -)

Kolonin får självstyre 1969. Spanien gör alltjämt anspråk på kolonin.

Spanien

Befolkning: Totalt 40´´ (1996), Spanjorer, Basker(3%), Katalaner(24%, inkl Valencare, Balearer), Galician(6%)

Medeltiden (500 - 1479)

(979)

Västgotiskt 511-711.
Muslimskt 711-.
Kalifatets tid 711-1031.
Taifasriken 1031-1110.
Almoravider 1093-1148.
Almohader 1148-1269.
Kristen återerövring.

Stormaktstiden (1479 - 1714)

(235)

Bourbon och Bonaparte (1714 - 1814)

(100)

Från restauration till republik (1814 - 1874)

(60)

Restaurationstiden (1874 - 1931)

(57)

Huset Bourbon.

Andra republiken och inbördeskrig (1931 - 1939)

(8)

Francodiktaturen (1939 - 1975)

(36)

Demokrati (1975 -)

Huset Bourbon.

Andorra

Befolkning: Totalt 63´ (1996), Andorraner(25%), Spanjorer-medb.(49%), Fransmän-medb.(6%)

Förhistoria (- 819)

Området är bebott 3000 f.Kr av grottfolk. Kelter, iberier och den mindre stammen andosinos finns i området. Landet blir en del av Romerska riket. När riket faller samman blir Andorra en port för nordliga stammar, som alanerna, visigoterna och vandalerna, att ta sig till iberiska halvön. När morerna kommer till området söderifrån är området kristet. Karl den Store erövrar området 803 från morerna. Efter Karl den Stores död 814, kommer området under sonens styre.

Under greven av Urgel (819 - 1113)

(294)

Karl den Stores son lämnar över landet till greven av Urgel i Katalonien 819.

Under biskopen av Urgel (1113 - 1278)

(165)

Greven av Urgel överlämnar i sin tur området till biskopen av Urgel 1113 (1133?). Efter fientligheter mot kyrkan i Urgel, söker biskopen stöd från Caboet-familjen, och 1159 skrivs en överenskommelse om biskopens rättigheter över Andorra. Därefter tvistar biskopen och greven av Foix om landet, och fram till 1278 utkämpas flera slag.

Under biskopen av Urgel och greven av Foix (1278 - 1419)

(141)

Landet kommer under gemensam överhöghet av biskopen av Urgel och greven av Foix 1278.

Under biskopen av Urgel och greven av Foix (1419 - 1607)

(188)

Folket i Andorra får 1419 tillåtelse att inrätta ett lokalt parlament, vilket leder till att en nationell känsla skapas.

Under biskopen av Urgel och Frankrike (1607 - 1866)

(259)

Greven av Foix blir kung i Frankrike och överlåter 1607 förmyndarskapet av Andorra på den franska kronan. Vid franska revolutionen 1793 blir landet utan franskt beskydd. Detta varar till 1806, då Napoleon blir kejsare. När Frankrike blir republik överförs förmyndarskapet till presidenten.

Reformeringen (1866 - 1993)

(127)

En reform som ombildar det gamla parlamentet, och startar en demokratiseringsprocess, inleds 1866. Sociala och politiska spänningar förekommer 1933. Ryssen Boris de Skossyreff utropar sig till kung av Andorra med stöd från missnöjda andorraner. Han omhändertas dock snart av biskopens män. Det följande kaoset leder till att domstolen upplöser parlamentet. Franska regeringen skickar in trupper för att uprätthålla ordningen, och efter allmänna val för alla vuxna män skapas ett nytt parlament. Först 1970 får kvinnorna rösträtt. En första verkställande regering skapas 1981. Landet står dock fortfarande under beskydd av biskopen av Urgel samt Frankrikes president, och de spanska och franska regeringarna anvsvarar för offentlig service.

Nutid (1993 -)

En ny konstitution 1993 defineras landet som ett demokratiskt och parlamentariskt furstendöme.

Referenser: Home page of David Medinnus

Frankrike

Alternativa namn: Västfrankiska riket (843-900t-?).

Befolkning: Totalt 58´´ (1996), Fransmän, Basker, Semiter(3%), Portugiser(1,4%)

Förhistoria (- 843)

Frankerriket (Morovingerna) 486-751.
Frankerriket (Karolingerna) 751-987

Västfrankiska riket (843 - 987)

(144)

Västfrankiska riket uppstår genom fördraget i Verdun 843, och tillfaller Ludvig den frommes son Karl den skallige. Han, liksom senare kungar, får kämpa mot återkommande attacker från vikingar, och när det gäller herraväldet över Lotharingia mot östfrankiska kungar. För att möta det akuta försvarsbehovet överförs makt till särskilda stormän så som Robert den starke, anfader till den capetingiska ätten. Karl den skallige dör 877, och tidvis förlorar karolingerna makten till Robert den starkes ättlingar. På 900t urholkas kungamakten till förmån för högadeln. I lokalsamhället ökar istället borgherrar sitt inflytande på adelns bekostnad.

Capetingerna (987 - 1328)

(341)

År 987 förlorar karolingerna slutgiltigt makten över landet, och capetingerna övertar kronan.

Huset Valois (1328 - 1589)

(261)

Hundraåriga kriget 1337-1453.

Huset Bourbon (1589 - 1789)

(200)

Många krig 1667-1763.
Upplysningstiden 1715-1789.

Den revolutionära tiden (1789 - 1870)

(81)

Franska revolutionen 1789-1799.
Napoleontiden 1799-1815. Kejsardöme
Kungadöme (metternichsepoken) 1815-1848.
Andra republiken 1848-1852. Revolutioner, nationellt uppvaknande
Andra kejsardömet 1852-1870. Nationella krig

Tredje republiken (1870 - 1944)

(78)

Tyska ockupationen (1940-1944)

Efterkrigstiden (1944 -)

Fjärde republiken 1944-1958.
Femte republiken från 1958.
De Gaulle 1958-1969.

Monaco

Befolkning: Totalt 28´ (1996), Fransmän(50%), Italienare(16%), Monegasker(20%)

Förhistoria (- 1215)

Liguriafolk Folk från Massalia (Marseille) grundar kolonin Monoikos på 500t f.Kr.

Bosättning från Genua (1215 - 1297)

(82)

Ätten Grimaldi (1297 -)

(122)

Landet styrs av ätten Grimaldi, med undantag för 1301-1331.

Ätten Grimaldi (1419 -)

(105)

Landet styrs åter av ätten Grimaldi från 1419, som ett "lordship" under Genua.
Landet blir dock oberoende 1489, men ingår en allians med Frankrike 1512.

Spanska skyddstiden (1524 - 1641)

(117)

Ätten Grimaldi styr landet under spanskt beskydd.

Franska skyddstiden (1641 - 1793)

(152)

Ätten Grimaldi styr landet under franskt beskydd.

Franska tiden (1793 - 1814)

(21)

Monaco annekteras 1793 av Frankrike.

Sardinska tiden (1815 - 1861)

(46)

Efter Wienkongressen 1815 tillfaller området kungariket Sardinien.

Furstendöme (1861 - 1911)

(50)

Landet blir självständigt furstendöme 1861, samtidigt som Frankrike köper städerna Menton och Roquebrune. Monacos beroendet till Frankrike är starkt. Landet utvecklar snart sin turism och kasinoverksamhet, som blir landets stora inkomstkälla, och 1869 införs skattefrihet.

Enväldets avskaffande (1911 - 1962)

(51)

Det fursteliga enväldet avskaffas 1911.

Nutid (1962 -)

En mer demokratisk konstitution införs 1962. Spelverksamheten har minskat i betydelse. Istället har ett företagsklimat skapats som lockar företag till landet.

Referenser: Monaco Online

Italien

Befolkning: Totalt 57´´ (1996), Italienare, Sarder, Friuler

Romerska Italien föds (750f - 201f)

(549)

Inbördeskrig och Romerska rikets fall (200f - 31f)

(169)

Det kejsartida Italien (30f - 476)

(506)

Det romerska Italien upplöses (476 - 567)

(91)

Langobarder och Bysantiner (568 - 774)

(206)

Frankiska och tyska herrar (774 - 1268)

(494)

Kommuner och despoter (1268 - 1380)

(112)

Renässansens statssystem (1380 - 1525)

(145)

Den spanska överhögheten (1525 - 1700)

(175)

Upplysningen (1700 - 1796)

(96)

Napoleonepoken (1796 - 1815)

(19)

Revolutioner 1796-1799.

Risorgimento (1815 - 1860)

(45)

Delriken (Sardinien, Neapel mfl)

Italiens enande (1860 - 1870)

(10)

Kungarike.

Den parlamentariska eran (1870 - 1922)

(52)

Kungarike.

Den fascistiska eran (1922 - 1945)

(23)

Kungarike.

Republiken (1946 -)

San Marino

Befolkning: Totalt 24´ (1996), Italienare

Förhistoria

Enligt traditionen uppstår San Marino på 300t från en grupp kristna, som ledda av den helige Marinus flytt undan förföljelse av kejsar Diocletianus. Under medeltiden är den en av många italienska småstater.

Under Kyrkostaten (1500t - 1627)

(127)

Under 1500t styrs området från Kyrkostaten, med påven som den högste ledaren.

Självbestämmande (1627 -)

(180)

I ett avtal 1627 (1631?) erkänner San Marino påvens suveränitet över området, i utbyte mot påvens erkännande av landets självbestämmande.

Franska tiden (1807 - 1861)

(54)

Landet kommer under Frankrike 1807, i samband med Napoleons erövring av den italienska halvön. Efter Napoleons fall, vid Wienkongressen 1815 återupprättas Kyrkostaten, men San Marinos status berörs inte. Lokala ledare hävdar därigenom San Marinos självständighet, medan Kyrkostaten gör anspråk på området.

Nutid (1861 -)

Landet blir självständigt 1861, i samband med att Italien bildas. Ett vänskapsfördrag ställer landet under italienskt beskydd 1862. Under världskrigen håller sig landet neutralt, även om det vid ett par tillfällen utsätts för allierade bombningar under andra världskriget. Kvinnor får rösträtt 1960, och rätt att kandidera till parlamäntet från 1973. Landet har en rad avtal med Italien, baserade på ett vänskapsavtal från 1939. Tull, post och valuta är knutna till Italien. Ekonomin är främst baserad på industrin och en tjänstesektor, medan 5% av befolkningen fösörjer sig med jord- och skogsbruk.

Vatikanstaten

Befolkning: Totalt 1´ (1996), Italienare

Förhistoria (- 1929)

Området är en del av Kyrkostaten. Detta ockuperas av Napoleon 1807-1815. Vid Italiens enande 1861, vägrar kyrkan överge sin värdsliga maktutöving, och påven stänger in sig i det lilla området vid Peterskyrkan och Vatikanpalatset i Rom. Området blir liksom resten av Kyrkostaten en del av Italien 1870.

Nutid (1929 -)

I Lateranfördraget 1929 blir landet självständigt. Landet styrs av Påven som väljs på livstid av de katolska kardinaler i världen som är under 80 år, ca 120 stycken. Påven har enligt fördraget rätt att lägga sig i Italiens familje- och undervisningslagstiftning, vilket tidvis skapat spänningar mellan länderna.

Malta

Befolkning: Totalt 400´ (1996), Malteser

Förhistoria (- 1091)

Öarna koloniseras ca 5000 f.Kr. Senare flyttar fenicier till området, och det kommer under Karthagos makt på 500t f.Kr. eller 400t f.Kr. Romarna erövrar landet 218 f.Kr, i det andra puniska kriget, och det blir en del av provinsen Sicilia. Bysantinska riket övertar området 533, och det förblir bysantinskt fram till 870, då det erövras av araber. En period av ekonomisk och kulturell blomstring följer antagligen under det arabiska styret.

Normandiska tiden (1091 - b1280t)

(189)

Normandiska riddare erövrar öarna 1091. Den arabiska karaktären behålls dock fram till 1240 då den muslimska befolkningen utvisas.

Aragoniska tiden (b1280t - 1479)

(199)

Från början av 1280t tillhör landet kungariket Aragonien.

Spanska tiden (1479 - 1530)

(51)

Aragonien förenas med Kastilien 1479, vilket leder till att Malta blir en del av det spanska imperiet.

Johanniterorderns tid (1530 - 1800)

(270)

Turkarna angriper Rhodos 1522 och tvingar då iväg den kristna johanniterna. Den tysk-romerska kejsaren ger de hemlösa riddarna Malta 1530. Landet utvecklas till en stark flottbas, som används mot turkar och korsarer. Turkarna gör misslyckade erövringsförsök 1551 och 1565. Inkomster från ordens egendomar i Europa investeras under Johanniterorderns tid på Malta och leder till ekonomiskt välstånd. Då fransmännen ledda av Napoléon Bonaparte ockuperar landet 1798, lämnar ordensriddarna landet utan motstånd. Ett hårt franskt styre leder till uppror hos befolkningen, och fransmännen kapitulerar 1800 då brittiska soldater kommer till hjälp.

Brittiskt (1800 - 1921)

(121)

Vid freden i Amiens 1802 bestäms att Malta skall återlämnas till Johanniterordern, men efter protester från befolkningen behåller britterna öarna. Landet blir brittisk kronkoloni 1814. Högkvarteret för den brittiska medelhavsflottan förläggs till Malta på 1950t. Vid suezkanalens öppnande 1869 blir det en viktig hållpunkt för britterna vid resor till Indien och Sydöstasien. En stark ekonomisk utveckling leder till en betydande befolkningsökning, vilket i sin tur medför att många malteser blir tvungna att emigrera i början av 1900t..

Brittiskt (1921 - 1964)

(43)

Efter 1921 får landet periodvis visst självstyre, och från 1947 inre självstyre. För att lösa landets ekonomiska problem, växer starka krafter för en integrering med Storbritannien fram på 1950t. Dessa långtgående planer genomfördes aldrig då Storbritannien ställer för hårda krav.

Nutid (1964 -)

Landet blir istället självständigt 1964, samtidigt som ett försvarsavtal undertäcknas med Storbritannien. Avtalet sägs upp 1971 och landet blir republik 1974. Den brittiska militärbasen på Malta stängs 1979, och ett visst närmande till de afrikanska arabstaterna inleds.

© Stefan Kulldorff 2003. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.