Sydöstasien

Direkthopp: Vietnam, Laos, Kambodja, Burma, Thailand, Singapore, Malaysia, Brunei, Filippinerna, Indonesien, Östtimor, Papua Nya Guinea

Alternativa namn: Au Nam, Dai Nam, Dai Viet (939-?), Viet Nam.

Befolkning: Totalt 75´´ (1996), Viet(87%), Mon-khmer folk(Khmerer(1,4%), Muong(1,4%), bahnar, Mnong), Taifolk(1,4%, Thai(1,4%), Nung, tho), Hmong-mien folk(Hmong, mien), Dao, Kineser(Hoa(0,0014%)), O du(0,0003%), O man(0,0003%), Austronesiska folk(Jarai, E de, Cham), Kadaifolk

Förhistoria (- 939)

Hövdingadömen från ca 500f.
Funan -> Ankor i söder. Champariket i centrum. Au Lac -> Nam Viet i norr.
Del av Kina.

Kungariket Dai Viet (939 -)

(70)

Ly-dynastin (1009 - 1226)

(117)

Tran-dynastin (1225 - 1413)

(188)

Kinesisk provins ca1407-1420t.

Le-dynastins första del (1428 - 1533)

(105)

Le-dynastins andra del (1533- 1788)

(255)

Delat mellan stormannafamiljer 1533-1788. Trinh i norr och Nguyen i söder.
Trinh: Släkten Mac 1533-1592.
Fred mellan nord och syd 1674-m1700t.
Ta y Son-upproret 1771-1788.

Nguyen Hue (1788 - död)

(14)

Kejsarriket Viet Nam (1802 - 1847)

(45)

(= Dai Nam, = Au Nam)
(Nguyen dynastin 1802-1945)

Fransk erövring (1847 - 1885)

(38)

Krig med Kina 1856-1860.

Franska tiden (1887 - 1945)

(59)

Del av Franska Indokina (Protektoraten Annam och Tonkin samt kolonin Cochinkina)
Japansk närvaro 1940-1945.
Fronten för Vietnams självständighet (Viet Minh) bildas 1941.

Frigörelsen (1945 – 1976)

(31)

Uppror 1945-1946 => Vietnam. Krossas i söder av britter och fransmän.
Indokina kriget (1946-1954)
Självständigt - delat (1954 -)
Vietnamkriget 1957-1975. Inbördeskrig till 1965, därefter krig mellan USA och Vietnam. Tet-offensiven 1968.

Nutid (1976 -)

Enat 1976.

Laos

Alternativa namn: Lan Xang (1353-1700)

Befolkning: Totalt 4,9´´ (1996), Taifolk(65%, Lao, Phuthai, Phuan, Tai lu, Tai khao, Tai dam), Tibetoburmanska folk(1%, Akha, Lahu, Phunoi), Monkhmerfolk(25%, Kammuer(12%), Lamet(0,2%), So, Loven, Bru(3%), Kui(2%)), Hmong(7%)

Förhistoria (- 1353)

Taiinvandring ca200t.
Laoinvandring 800t – 1100t.
Laotiska centra under Ankorrikets inflytelsesfär på 1200t: Luang Prabang, Xiangkhoang och That Pnanom.

Lan Xang (1353 - ca1700)

(347)

Enat laotiskt kungadöme.

Tre riken (ca1700 - 1770)

(70)

(Luang Prabang, Vientiane, Champassak)

Thailändska vasallstater (1770t - 1893)

(123)

Franska tiden (1893 - 1954)

(60)

Protektorat. Del av Franska Indokina.
Japansk ockupation 1941 - 1945.
Begränsad självständighet från 1949.

Kungadöme (1954 - 1973)

(30)

Strider mellan regeringen och kommunistisk gerilla (Pathet Lao) b1960t – 1973.

Nutid (1975 -)

Folkrepublik från 1975. Pathet Lao tar över.

Kambodja

Alternativa namn: Kampuchea (1975 - 1989).

Befolkning: Totalt 10´´ (1996), Khmerer(90%), Vietnameser(5%), Kineser(5%), Cham(2%), Austronesiska folk(Jarai, Rhade), Mon-khmer folk(Stieng, Pear, Kui)

Förhistoria (- 800t)

Monkhmerfolk.
Funanriket

Ankorriket (800t – 1432)

(632)

Härjningar (1432 -)

(348)

Thailändska och vietnamesiska härjningar från 1432.

Vietnamesiska tiden (1780t -)

(83)

Thailändskt och vietnamesiskt vasallstyre b1800t.

Franska tiden (1863 - 1953)

(90)

Protektorat. Del av Franska Indokina.
Japansk ockupation 1941 - 1945.
Strider mot Khmer Issarak gerillan 1945 - 1953.
Sinanouk 1941 – 1970.

Efterkolonial tid (1953 - 1989)

(36)

Landet blir självständigt 1953. Högerkupp (Loh Nols) följt av amerikansk invasion 1970. Inbördeskrig mellan Loh Nols och Röda Khmererna 1970 - 1975.
Pol Pot (Röda Khmererna) 1975 - 1979. Målet är att skapa ett renrasigt kommunistiskt bondesamhälle. Ca 1,7'' beräknas dö under detta terrorvälde. De flesta av svält och sjukdomar, medans över 100' avrättas.
Vietnam invaderar och tar kontroll över landet 1979, och tillsätter en kommunistisk regering ledd av Hun Sen. Kampen mot Röda Khmererna pågår fram till 1989 då vietnameserna drar sig tillbaka.

Nutid (1989 -)

Hun Sen, Röda Khmererna och kung Sihanouk sluter fred 1991, och en FN operation inleds med parlamentsval 1993. Rojalisterna med prins Ranariddh vinner valet, men kommunisterna vägrar lämna ifrån sig makten. En ohelig allians bildas där Ranariddh och Hun Sen har varsin maktstruktur. Hun Sen genomför 1997 en blodig kupp där Ranariddh tvingas i landsflykt, men efter internationella påtryckningar får han återvända.

Burma

Alternativa namn: Myanma.

Befolkning: Totalt 47´´ (1996), Burmeser(70%), Karener(7%), Shan(7%), Chin(1,2%), Kachin(0,7%), Kineser, Kayah, Indier(Bengaler), Arakan, Mon(2,4%), Palaung, Wa, Naga, Akha, Lahu, Lisu

Förhistoria

Peguriket, Pyuriket och Arakan.
Burmaner flyttar in från norr från 700t.

Paganriket (1044 - 1287)

(243)

Enat rike.
Besegrat av mongolerna 1287 => kinesisk provins till 1303.

Shan-perioden (1287 - 1531)

(244)

Splittrat i mindre stater Ara, Pegu och Toungu

Tounguriket (1531 - 1752)

(221)

Toungoo-dynastin.

Storhetstiden (1752 - 1824)

(72)

Kinesisk överhöghet (1769-1886)

Brittisk erövring (1824 - 1886)

(62)

Östra delen erövrat ca(1858-1914).

Brittisk koloni (1886 - 1948)

(62)

Provins i brittiska Indien till 1937.
Ockuperat av Japan 1942-1945.

Nutid (1948 -)

Landet blir självständigt 1948. Militärkupp med militärstyre från 1962 och militärjunta från 1988.

Thailand

Alternativa namn: Siam (1351-1939, 1945-1949).

Befolkning: Totalt 59´´ (1996), Kineser(12%), Lao isan, Malajer(4%), Hmong, Tibeto-burmanska folk(Lisu, Lahu, Akha) Yao, Karener(5%), Mon-khmer folk(Khmerer, Mon, Lawa), Mlabri, Taifolk(Shan, Thai(80%))

Förhistoria (- 1238)

Funan
Dvaravati
Taifolk från norr flyttar in ca1000.
Uppror mot khmererna m1200t.

Sukhothai-perioden (1238 - 1438)

(200)

Sukhothai vasallstat till Ayutthaya från 1378.
Sukhothai del av Ayutthaya från 1438.

Ayutthaya-perioden (1350 - 1767)

(417)

Kungarike med huvudstad Ayutthaya. Under Burma 1569 - 1584.
Ayuthia läggs i ruiner av burmeserna 1767.

Thonburi-perioden (1767 - 1782)

(15)

Thonburi huvudstad.

Bangkok-perioden (1782 -)

(69)

Kungarike med huvudstad Bangkok. Även kallad Rattanakosin-perioden.
Rama I - III 1782 - 1851.
Chakri-dynastin från s1700t.

Enväldet (- 1932)

(81)

Modernisering 1851 - 1932.

Nutid (1932 -)

Militär- och ämbetsmannakupp 1932 leder till en konstitutionell monarki.
Omväxlanda militärstyre och demokrati.

Referenser: Kent & Prang web-space

Singapore

Befolkning: Totalt 2,8´´ (1996), Kineser(78%), Malajer(14%), Indier & Lankeser(7%)

Förhistoria (- 1826)

Den regional stormakten Tumasik lär ha legat på ön 1000-1400. En brittisk handelsstation etableras på ön 1819. Genom sitt läge blir den snabbt ett centrum för handeln i Sydöstasien.

Straits Settlements (1826 - 1946)

(120)

Från 1826 ingår ön i den brittiska kolonin Straits Settlements, som blir brittisk kronkoloni 1867. Import av arbetskraft från Kina och Indien gör att befolkningen ökar snabbt, och att malajerna blir i minoritet. När Suezkanalen öppnas 1869 inleds reguljär ångbåtstrafik till Europa. Området ockuperat av Japan 1942, som använde det som bas för militära operationer i Sydöstasien under andra världskriget. Singapore blir känt för opium, hemliga sällskap och fattigdom, men också för brittiskt överklassliv.

Egen kronkoloni (1946 - 1963)

(17)

Ön blir egen kronkoloni 1946.

Nutid (1963 -)

Kolonin blir en del av Malaysia 1963. Befolkningen bestående av 75% kineser skapar oro i den nya staten Malaysia. Därför blir Singapore självständigt 1965. Genom frihandel, hård lagstiftning och ideologisk skolning förvandlas landet till en modern och rik rättsstat.

Malaysia

Befolkning: Totalt 20´´ (1996), Malajer(50%), Kineser(25%), Orang asli(Senoi, Jakun, Semang), Dajaker, Iban, Bajau, Indier(8%)

Förhistoria (- 1875)

Sultanat växer fram 1600t – 1800t.
Brittiska kronkolonier: Penang från 1786, Singapore från 1819, Melaka.

Malajstaterna (1875 - 1914)

(39)

Malajstaterna bildas 1875 – 1895. Brittisk överhöghet över självstyrande furstendömen.

Brittisk koloni (1914 - 1957)

(43)

Japansk ockupation 1941 - 1945.
Frigörelse 1945 - 1957. Malajiska federationen bildas 1848. Gerillakrig från 1948.

Nutid (1957 -)

Landet blir självständigt 1957. Förenat med Singapore, Sarawak, Sabah från 1963.

Brunei

Befolkning: Totalt 300´ (1996), Malajer(70%), Kineser(19%), Bisaya, Lun dayeh, Kedayan

Förhistoria (- 1400t)

Området blir tidigt en knytpunkt för sydöstasiatisk handel. Åtminstone i slutet av 900t sker handel med Kina och Indien.

Islamiskt sultanat (1400t - 1906)

(506)

På 1400t sprider sig islam längs handelsvägarna, och Brunei blir ett muslimskt sultanat. Under storhetstiden på 1500t behärskas stora delar av Borneos kust samt delar av Filippinerna. Huvudstaden under denna tid är Kota Batu. Européernas ökande närvaro i området gör att sultanens makt minskar. Under andra halvan av 1800t tvingas sultanen lämna ifrån sig Sabah och Sarawak till britterna.

Brittiska tiden (1906 - 1984)

(78)

Den kvarvarande delen av Brunei blir brittiskt protektorat 1906. Vid denna tid upptäcks olja, som blir landets stora inkomstkälla. Japan ockuperar landet 1941-1945. En folklig nationalistisk organisation, Partai Rakyat, vinner en stor valseger 1959, men efter uppror 1962 krossas denna. Den inflytelserika sultanfamiljen ser till att oljeinkomsterna behålls i landet genom att hålla landet utanför Malaysia. Landet får autonomi 1979.

Nutid (1984 -)

Landet blir självständigt 1984. Trots vissa folkvalda parlamentsledamöter, ligger makten hos sultanfamiljen.

Filippinerna

Befolkning: Totalt 68´´ (1996), Negriter(0,010%, Aeta, Mamanua, Bataker, Tasaday), Protomalajer(4%, Igoroter(1,0%, Ifugao(0,2%), Kankanay(0,2%), Bontok(0,17%), Kalinga(0,15%), Ibaloy(0,15%)), Manoba(0,3%), Bukidnon(0,2%), Bilaan(0,17%), Tiruray(0,06%), Bagobo(0,03%), Mangyan(0,07%), Tagbanua(0,025%)), Malajiska folk(95%, Bisaya(Cebuano(24%), Hiligaynon(8%), Samaran(3%), Tagalog(17%), Ilocano(9%), Moro(5%, Samal(1%), Tausug(1%), Iranon & Maranao & Magindanao(3%)), Bikol(6%))

Förhistoria (- 1565)

Hövdingedömen

Spanska tiden (1565 - 1898)

(333)

Erövrat av Legazpi 1565 – 1571. Spansk koloni från 1571.

Amerikansk koloni (1898 - 1946)

(48)

Förklarad oavhängig republik 1898. Krig mellan Frankrike och USA 1898 – 1901.
Japansk ockupation 1941 - 1945.

Självständigt (1946 - 1986)

(42)

Nutid (1986 -)

Indonesien

Alternativa namn: Nederländska Indien (1815 - 1949). Nederländska Ostindien (1815 - 1949).

Befolkning: Totalt 198´´ (1996 inklusive Östtimor), Malajer(90%, Javaneser(34%), Sundaneser(11%), Balineser, Minangkabau, Madureser, Sasak), Protomalajer(Bataker(0,6%), Gajo, Redjang, Toraja, Manggarai, Ende, Tetum, Atoni), Kineser(2%), Achineser(1,8%), Papuaner(0,5%), Timoreser(0,4%), Makasareser

Förhistoria (- 1619)

Öriket är bebott 50 000 f.Kr. Från 3000 f.Kr. sprider sig protomalajer från södra Kina, Taiwan och Filippinerna till området, och från 500t f.Kr. invandrar malajer från sydkina. Papuanska stamfolk bebor den östra delen av landet, Irian Jaya. Den malajiska kulturen med centrum på Java och Bali, påverkas från 400t starkt av hinduiskt och buddhistiskt tänkande. På 700t grundas ett hindurike på Java, och på 1300t införlivas Bali i den hinduisk influerade kultursfären. Vid mitten av 400t finns mindre statsbildningar i landet. De kommande tusen åren präglas landet av försök att förena de många smårikena. Lokala och regionala furstar och dynastier kämpar om makten genom intriger. Några av de största rikena är det malajiska Srivijaya på Sumatra ca 680-1080, och det hinduiska Majapahit på Java 1293-1527. Den islamiska kulturen sprids genom arabiska handelsfolk, och Aceh-provinsen konverterar till islam i slutet av 1200t. Handeln i landet får ett uppsving på 1300t och 1400t, samtidigt som islam sprids allt mer. Regionens viktigaste handelscentrum, hamnstaden Malacka, blir på 1400t ett centrum för spridning av islam, och på 1700t har de flesta kusttrakter islamiserats. Portugisiska skepp intar Malacka 1511, varefter portugiserna under 1500t bedriver handel, krigar och missionerar. Det är dock många olika grupper som kämpar om makten, pengarna och religionen i området.

Nederländska ostindiska kompaniet (1619 - 1799)

(180)

Det första nederländska skeppet når området 1596, och det Holländska ostindiska kompaniet bildas 1602. Batavia (Jakarta) erövras från sultanatet Bantam 1619, och en handelsstation anläggs. Malacka erövras från portugiserna 1641. För att erhålla en monopolställning gör kompaniet sig av med europeiska och lokala konkurrenter. Lokala furstar spelas ut mot varandra, och under 1700t blir kompaniet en centralmakt ovanför de existerande statsbildningarna.

Nederländsk erövring (1799 - 1908)

(109)

Nederländska staten tar över kompaniets besittningar 1799. Britterna har överhöghet över riket 1811-1816, innan det återgår till Nederländerna. I det blodiga Javakriget 1825-1830 krossas det sista motståndet på Java. Fram till 1900 införs kolonial överhöghet i resten av dagens Indonesien. Det främsta målet är att göra kolonin lönsam. Ett statligt monopol med tvångsodling av socker, kaffe, te och indigo på Java 1830-1870 ger stora inkomster. År 1870 avregleras ekonomin och privata europeiska plantager anläggs, speciellt på Sumatra. Dessa kan utnyttja billig jord och arbetskraft. Samtidigt görs investeringar i infrastruktur och transportsystem. Tenn- och kolgruvor anläggs, oljeutvinning och skogsavverkning påbörjas. Utvecklingen leder till en mer segregerad inhemsk befolkning.

Nederländsk överhöghet (1908 - 1949)

(49)

Nederländarna tar över styrningen av förvaltningen, och försöker införa en regelstyrd förvaltning, istället för den gamla byråkratin med personlig maktutövning. Samtidigt införs nya statliga regleringar av landet. På detta sätt skapas en centraliserad samanhållen stat. Från 1850 till 1930 ökar den europeiska befolkningen från 22 000 till 250 000. Den nya förvaltningen har behov av inhemsk utbildad arbetskraft, som därmed kommer i nära kontakt med den västliga världen. Den koloniala rasismen förhindrar dem från högre poster, vilket ger upphov antikoloniala strömningar. På 1910t bildas stora folkliga politiska organisationer, med krav på frihet. Efter ett misslyckat upprorsförsök 1926-27 förbjuds massorienterad politisk aktivitet. Indonesiska folkkongressen bildas 1939. Japanerna ockuperar landet 1942. I vakuumet efter internerade nederländare befordras nu infödda till högre befattningar. Japanernas brutala styre leder dock till att nationalismen växer kraftigt. När Japan besegras av amerikanerna 1945, utropar nationalistledaren Sukarno det självständiga Indonesien. En politisk och militär frigörelsekamp mot nederländarna leder till seger 1949.

Nutid (1949 -)

Landet blir självständigt 1949, med Sukarno vid makten. Men det västerländskt inspirerade styret är svagt. I slutet av 1950t framträder tre politiska krafter i landet. Kommunistpartiet med ett brett stöd hos bönder och arbetare, med miljoner medlemmar. Armén som bekämpar olika separatistiska uppror. Genom att officerare tar över styret av nationaliserad nederländska företag är det även en ekonomisk makt. Den tredje kraften är president Sukarno som politisk vågmästare mellan kommunistpartiet och armén. En jordreform 1959-1960 möter motstånd. Kommunistiska bondeorganisationer genomför jordockupationer. Kommunistpartiet mobiliserar arbetarna i de armékontrollerade företagen. I början av 1960t driver Sukarno och kommunistpartiet en mer antikapitalistisk och antiimperialistisk linje, medan armén representerar en prokapitalistisk linje med inriktning mot USA och Västeuropa. Ett kuppförsök 1965 slås ner under ledning av general Suharto. Armén anklagar kommunistpartiet för att ligga bakom, och partiet förbjuds. En förföljelse av kommunister följer med upp mot 1 miljon döda. Sukarno förlorar nu sin vågmästarställning, och med stöd från militären, byråkratin och en del muslimska grupper tar Suharto 1965 över makten. Stadsapparaten förstärks och en industrialisering sker, vilket leder till politisk stabilitet under 1970t och 1980t. Risproduktionen effektiviseras betydligt, vilket behövs för den snabbt växande befolkningen. Klasskillnaderna ökar dock, och en medelklass verksam i den statliga byråkratin och privat företagande framträder. Den ekonomiska utvecklingen sker snabbt, under det auktoritära styret, där utrymmet för oppositionen är mycket begränsad. En utbredd korruption underminerar till slut stabiliteten i landet, och Suharto avsätts 1998.

Referenser: Embassy of Indonesia in Canada

Östtimor (FN)

Befolkning: Se Indonesien

Förhistoria (- 1642)

När portugiserna första gången anländer 1515 är Timor uppdelat i de löst strukturerade väldena Servião och Belu.

Portugisisk etablering (1642 - 1749)

(107)

På 1600t koloniserar Portugal landet, och 1642 genomförs en större invasion. Portugiserna skördar sandelträ. Holländarna etablerar sig på västra Timor 1653.

Portugisisk koloni (1749 - 1858)

(109)

Efter striden mellan portugiser och holländare 1749, delas ön Timor i en västlig holländsk del, samt en östlig portugisisk del. Officiellt delas landet dock först 1858.

Portugisisk koloni (1858 - 1975)

(117)

Nuvarande gränser fastställs 1914. De portugisiska kolonisatörerna uppgår endast till ett par hundra personer. Japan ockuperar ön 1942 i samband med andra världskriget, slåss under kriget mot australiensare, varigenom tiotusentals östtimoraner dödas. Japanerna förlorar landet 1945, varefter portugiserna återställer de förstörda kaffe och sandelträ-planteringarna. För övrigt görs inget för att utveckla landet.

Indonesiska tiden (1975 - 1999)

(24)

Efter att diktaturen faller i Portugal 1974 förändras Portugals kolonialpolitik. Portugal drar sig tillbaka från Östtimor 1975, vilket leder till inbördeskrig. Fretilin deklarerar landet självständigt, men efter 9 dagar ockuperas landet av Indonesien, och Fretilin flyr upp i bergen varifrån motståndet fortsätter. I samband med ockupationen beräknas upp emot 200 000 människor förlora livet i strider och på grund av svält. Indonesien försöker integrera området med övriga Indonesien, men på 1990t ändras inställningen. En folkomröstning ordnas 1999, där folket röstar för självständighet.

Nutid (1999 -)

Kontrollen av landet överlämnas 1999 till FN-trupper, ledda av Australien.

Papua Nya Guinea

Befolkning: Totalt 4,3´´ (1996), Papuaner(Enga(4%)), Melanesier

Förhistoria (- 1884)

Ön Nya Guinea befolkas från Sydöstasien ca 50000 f.Kr. Portugiserna upptäcker ön på 1500t. Nederländerna besätter västra Nya Guinea 1828. Vid denna tid bebos ön av stamsamhällen.

Brittisk-tyska tiden (1884 - 1921)

(37)

På sydöstra delen av ön skapas 1884 kolonin Brittiska Nya Guinea, och på den nordöstra Tyska Nya Guinea. I den tyska kolonin anläggs plantager, medan britterna använde sin som strategiskt skydd av Australien. Från 1906 övertar Australien förvaltningen av britternas del, under namnet Papua.

Australiensiska tiden (1921 - 1975)

(54)

Ett FN-mandat ger förvaltningen även av den tyska delen till Australien 1921. Japanerna ockuperar stora delar av landet under andra världskriget. En administrativ enhet under Australien skapas 1949. Självstyre införs 1973.

Nutid (1975 -)

Landet blir självständigt 1975. Samtidigt försöker Bougainville och Buka bilda en egen stat utan att lyckas. År 1990 har de åter förklarat sig självständiga.

© Stefan Kulldorff 2001. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.