Oceanien

Direkthopp: Nordmarianerna, Guam, Palau, Mikronesiska Federationen, Marshallöarna, Nauru, Salomonöarna, Vanuatu, Nya Kaledonien, Norfolk Island, Kiribati, Tuvalu, Wallis- och Futunaöarna, Fiji, Tonga, Niue Island, Västsamoa, Amerikanska Samoa, Tokelauöarna, Cooköarna, Franska Polynesien, Pitcairn, Påskön, Johnston Island, Midwayöarna, Wake

Alternativa namn: Marianerna (- 1898)

Befolkning: Totalt 43´ (1990)

Förhistoria (- 1668)

Ögruppen befolkas ca 1500 f.Kr. Från ca 800 utvecklas en en avancerad kultur. Landet blir en viktig knutpunkt för handeln i Stilla Havet. Öarna upptäcks av Magalhães 1521, och annekteras av Spanien 1565.

Spanskt (1668 - 1899)

(231)

Öarna koloniseras först 1668. Efter det spansk-amerikanska kriget blir Guam amerikanskt 1898. Övriga öar säljs till Tyskland 1899.

Tyska tiden (1899 - 1914)

(15)

Japanska tiden (1914 - 1944)

(30)

Japan erövrar öarna 1914, och förvaltas som NF-mandat efter första världskriget, fram till 1944.

Amerikanska tiden (1944 - 1986)

(42)

Öarna intas av USA 1944, och blir amerikanskt protektorat från 1947. Inre självstyre erhålls 1978.

Nutid (1986 -)

Självstyre uppnås 1986, associerat med USA. Från mitten av 1980t utvecklas ekonomin snabbt, bl.a. med stora japanska investeringar. Turismen är den dominerande inkomstkällan.

Guam (USA)

Befolkning: Totalt 133´ (1990), Amerikaner, Chamorro

Förhistoria (- 1898)

Ön, som är en del av Marianerna, befolkas ca 1500 f.Kr. Från ca 800 utvecklas en en avancerad kultur. Ön blir en viktig knutpunkt för handeln i Stilla Havet. Ön blir liksom övriga Marianerna spansk 1565.

Amerikanskt (1898 - 1970)

(72)

Efter spansk-amerikanska kriget 1898 blir ön amerikanskt territorium. Under andra världskriget 1941 - 1944 ockuperas ön av Japan. Amerikanerna upprättar stora flott- och flygbaser efter andra världskriget. Öns ursprungsbefolkning blir amerikanska medborgare 1950. Militära säkerhetsarrangemang upphävs 1962, varmed en ekonomisk utveckling kan inledas.

Nutid (1970 -)

Sedan 1970 styr en vald guvernör och lagstiftande församling landet. Den amerikanska militären äger en tredjedel av marken, och dominerar helt ekonomin. Jordbruket domineras av bananer, majs, socker och fjäderfä. Landet är en viktig knutpunkt för flyg- och båttrafik, med en stor hamn för containertrafik. Utbyggnad av turismen pågår.

Palau

Befolkning: Totalt 17´ (1996), Mikronesier(palau)

Förhistoria

Öarna befolkas ca 2500 f.kr, antagligen från Indonesien och Nya Guinea. Ett samhälle uppdelat i lösa konfederationer uppstår.

Spanska tiden (1540t - 1899)

(359)

Landet blir spansk koloni på 1540t. Påven ger spanjorerna rätt till öarna 1885. Spanjorerna introducerar kristendomen och i samband med det sitt alfabete, samtidigt elimineras bykrigen.

Tyska tiden (1899 - 1914)

(15)

Tyskland köper Karolinerna inklusive Palau 1899. Ett program för exploatering av naturresurserna startas. Fosfat bryts och kokosnötter odlas för kopraproduktion.

Japanska tiden (1914 - 1944)

(30)

Japan erövrar öarna 1914 i samband med första världskriget. Dom försöker utveckla jordbruket och industrin i landet, och etablerar skolor och sjukhus. Vägar, el, vatten och avloppssystem byggs också. En marknads ekonomi introduceras, där ägandet övergår från klaner till enskilda. Ön blir 1922 administrativt center för alla japanska besittningar i södra indiska oceanen.

Amerikanska tiden (1944 -1995)

(51)

I samband med andra världskriget erövrar USA området 1944, och förvaltar den från 1947 med FN-mandat. Landet blir autonom republik 1981. Infrastrukturen och skolsystemet utvecklas inför en kommande självständigheten.

Nutid (1994 -)

Självständighet uppnås 1994, med associering till USA, vilket innebär att USA har mititär tillgång till öarna mot att landet får bidrag. Landet blir därigenom ekonomiskt starkt beroende av USA. De viktigaste näringarna är annars fiske, jordbruk och djuruppfödning. Öborna har också rätt att fritt invandra till USA.

Mikronesiska Federationen

Befolkning: Totalt 110´ (1996), Mikronesier(Chuukeser(41%), Pohnpeier(26%))

Förhistoria

Den västra delen av landet koloniseras antagligen från Indonesien och Filippinerna via Palau från ca 1500t f.Kr. Den östra delen koloniserades antagligen från söder eller Fijiöarna. Före européernas ankomst kontrollerar Yap en öst-västlig handelsled där stenmynt användes som betalningsmedel. Någon gång mellan 1285 och 1485 uppförs Nan Madol, ett 70 hektar stort byggnadskomplex på konstgjorda öar, vid ön Pohnpei.

Spanska tiden (1600t – s1800t)

(299)

Landet koloniseras av Spanien på 1600t.

Tyska tiden (1899 -)

(20)

Tyskland köper Karolinerna 1899.

Japanska tiden (1919 - ca1945)

(26)

Ett NF-mandat med japansk administration införs 1919.

Amerikanska tiden (ca1945 - 1986)

(41)

USA erövrar öarna under andra världskriget, och 1947 införs amerikansk förvaltning över området som del av FNs förvaltarskapsområde Stillahavsöarna. En federation med lokalt självstyre träder ikaft 1979.

Nutid (1986 -)

Federationen, bestående av östaterna Yap, Chunk, Pohnpei och Kosrae, blir självständig 1986 med fri associering till USA.

Marshallöarna

Befolkning: Totalt 53´ (1996), Mikronesier

Förhistoria

Melaneser koloniserar antagligen öarna från ca 1500t f.Kr. Första kontakten med europeiska sjöfarare sker 1529.

Spansk-tyska tiden (1874 -)

(40)

Spanjen gör anspråk på öarna från 1874, vilket erkändes 1886. Tyskland hade då förklarat öarna som tyskt protektorat från 1885. Spanien säljer öarna till Tyskland 1898.

Japanska tiden (1914 - 1944)

(30)

Japan ockuperar öarna 1914, och får 1919 NF-mandat att administrera dem.

Amerikanska tiden (1944 - 1986)

(42)

Under andra världskriget övertar USA kontrollen, och öarna blir 1947 en del av FNs förvaltarskapsområde Stillahavsöarna, administrerat av USA. Under 1950t genomförs omfattande kärnvapenprov i området, med folkflyttningar som följd. Protester och självständighetskrav leder till lokalt självstyre 1979. Avtal där USA garanterar landets försvar och ekonomiska utveckling sluts 1982.

Nutid (1986 -)

Självständighet, med frivillig associering till USA, nås 1986.

Nauru

Befolkning: Totalt 10´ (1996), Austronesier(nauruanska)

Förhistoria

Britter anländer till ön 1798. Under slutet av 1800t förekommer klanstrider, vilket leder till att tyskar 1888 inkorporerar ön i det tyska protektoratet Marshallöarna. Vid ca 1900 påbörjas kristen mission, och 1906 påbörjas fosfatbrytning.

Mandat (1919 - 1968)

(49)

Ön blir 1919 ett gemensamt mandat under Storbritannien, Australien och Nya Zeeland. Japan ockuperar ön 1942 till 1945, då två tredjedelar av befolkningen deporteras. Med FN-mandat övertar Australien förvaltningen 1947.

Nutid (1968 -)

Landet blir självständigt 1968.

Salomonöarna

Befolkning: Totalt 400´ (1996), Melaneser & Papuaner(90%), Kineser

Förhistoria (- 1899)

Bosättning på öarna sker från ca 1300 f.Kr. Spanjorer upptäcker dem 1568, men ett kolonisationsförsök 1595 misslyckas. Från 1860 rekryteras billig arbetskraft från öarna till australiensiska plantager. Tyskarna och britterna skapar protektorat i arkepelagen 1885 respektive 1893.

Brittiska tiden (1899 - 1978)

(79)

Öarna blir brittisk koloni 1899, genom att tyskarnas del fås i utbyte mot brittiska intressen i Samoa. Området ockuperas delvis av Japan 1942, under andra världskriget. Öarna blir oberoende inom brittiska samväldet 1975.

Nutid (1978 -)

Landet blir självständigt inom samväldet 1978.

Vanuatu

Alternativa namn: Nya Hebriderna (1774 - 1980).

Befolkning: Totalt 200´ (1996), Melanesier(95%), Polynesier, Européer, Mikronesier, Asiater, bislama

Förhistoria (- 1800t)

Öarna befolkas av melanesier ca 1300 f.Kr. Portugisen Pedro Ferdinand De Quiros upptäckte öarna 1606. Öarna döps till Nya Hebriderna av James Cook 1774.

Koloniseringen (1800t - 1906)

(106)

Franskt och brittiskt handel med sandelträd och koltraster inleds i början av 1800t. Samtidigt bedriver valfångare och brittiska missionärer verksamhet i området. De nya kolonisatörerna tar med sig sjukdomar som beräknas ha lett till att befolkningen minskade från 1 miljon till 45 000 mellan 1800 och 1935.

Fransk-brittiska tiden (1906 - 1980)

(74)

Ett gemensamt franskt-brittiskt styre bildas 1906. Under andra världskriget upprättas de allierade en av sina regionala huvudbaser området. Efter kriget uppstår stridigheter mellan melanesierna och kolonialisterna om äganderätten till marken. Dessa utvecklas till en självständighetskamp, och bildande av melanesiska partier. Försök att 1980 skapa den oberoende staten Vemerana i norr förhindras med militär från kolonialmakterna. Dessa trupper ersätts av trupper från Papua Nya Guinea.

Nutid (1980 -)

Landet blir självständigt inom samväldet 1980.

Nya Kaledonien (Fr)

Befolkning: Totalt 164´ (1989), Melanesier(Kanaker(45%)), "Européer"(34%), (Indonesier, Tahitier, Vietnameser)

Förhistoria (-1853)

Landet bebos av melanesier, när det upptäcks av européer 1527.

Kolonialtiden (1853 - 1946)

(93)

Landet blir fransk koloni 1853.

Nutid (1946 -)

Landet blir franskt territorium 1946. Motsättningar mellan kanaker och kaldocher (fransmän och franskättlingar) leder till oroligheter under 1980t. Kanakerna eftersträvar självständighet, och en folkomröstning genomförs 1998 där 72% röstar för självständighet. Ett gradvis överlämnande av makten till de lokala myndigheterna påbörjas. Ekonomin baseras på gruv- och metallindustri samt turism.

Norfolk Island (Austr)

Befolkning: Totalt 2´ (1993), Polynesier, "Européer"

Förhistoria

Ön är obebodd när Cook upptäcker ön 1774.

Straffkoloni (1788 - 1856)

(68)

Ön använd som straffkoloni 1788 - 1814 och 1825 - 1855.

Nutid (1856 -)

Ca 200 personer från det överbefolkade Pitcairn flyttar till ön 1856, på inbjudan från drottning Victoria. Ön blir 1897 en del av New South Wales, och 1913 australiensiskt. Ekonomin baseras på turism och fruktodling.

Kiribati

Alternativa namn: Gilbertöarna (? - 1978).

Befolkning: Totalt 76´ (1996), Mikronesier(kiribati)

Förhistoria (- 1892)

Befolkas av austronesiska folk från Sydöstasien på 1000t f.Kr. Polynesisk invandring till södra området sker från Tonga och Samoa på 1300t. Under slutet av 1700t och början av 1800t reser europeiska och amerikanska sjöfarare i området. Under 1800t bedrivs brittisk och amerikansk valfångst i området, och i mitten av 1800t startar export av kokosnötsolja, kopra och guano från öarna. Melanesier i området tvångsrekryteras till plantager i andra delar av Stilla havet.

Brittiskt protektorat (1892 - 1916)

(24)

Gilbert och Elliceöarna blir brittiskt protektorat 1892, och 1900 annekteras ön Banaba på grund av sina fosfatrikedomar.

Brittisk kronkoloni (1916 - 1979)

(63)

Den brittiska kronkolonin Gilbert och Elliceöarna skapas 1916. Banaba, Phoenixöarna och Line Islands införlivas i kolonin senare. Japanerna ockuperar området 1942-1943. Efter andra världskriget använder britterna Julön (Kiritimati) för provsprängningar av vätebomber. Elliceöarna bryter sig loss 1976 och bildar den självständiga staten Tuvalu 1978. Övriga delar får inre självstyre 1977.

Nutid (1979 -)

Landet blir självständigt 1979. Jordbruk och fiske dominerar, och kopra är den viktigaste exportvaran.

Tuvalu

Alternativa namn: Elliceöarna (? - 1978).

Befolkning: Totalt 9´ (1996), Polynesier(91%), Blandfolk-Polynesier/Mikronesier(7%)

Förhistoria (- 1892)

Öarna koloniseras antagligen av polynesier från Samoa på 1300t f.Kr. Från 1568 förekommer europeiska kontakter. Lokalbefolkningen drabbas under 1800t hårt av importerade sjukdomar och tvångsarbete, och många dör. USA börjar exploatera guano på de fyra sydligaste öarna 1890.

Brittiska tiden (1892 - 1978)

(86)

Gilbert och Elliceöarna blir brittiskt protektorat 1892 och kronkoloni 1916. Kolonin ockuperas av Japan 1942 men återtas 1943. Elliceöarna skiljs från Gilbertöarna 1976.

Nutid (1978 -)

Landet blir självständigt inom samväldet 1978. USA avstår från guanoverksamheten på de sydliga öarna 1979. Istället får USA rätt att utnyttja sin flottbas, och förhindra andra militära intressen i området.

Wallis- och Futunaöarna (Fr)

Befolkning: Totalt 14´ (1992)

Förhistoria (- 1887)

Samual Wallis upptäcker öarna 1767.

Franskt protektorat (1887 - 1959)

(72)

Öarna blir franskt protektorat 1887.

Nutid (1959 -)

En folkomröstning 1959 vill att landet ska forsätta vara franskt, och landet blir franskt territorium. Landet är starkt beroende av franskt bistånd, samt pengar från de ca 15´ som utvandrat till Nya Kaledonien.

Fiji

Befolkning: Totalt 800´ (1996), Melanesier(46%), Indier(48%)

Förhistoria (- 1850)

Öarna bebos av melanesier när Abel Tasman upptäcker dom 1643. Under 1700t besöks dom av andra sjöfarare. Under första hälften av 1800t utkämpas blodiga krig mellan olika melanesiska stammar. En del europeiska handelsmän, missionärer och skeppsbrutna sjömän bosätter sig på öarna. Från öarna exporteras sandelträ och sjögurkor till Kina.

Amerikanska tiden (1850 - 1874)

(24)

Det amerikanska inflytandet ökar kraftigt ca 1850. En ledande stamhövding erbjuder öarna till Storbritannien 1858, för att minska det amerikanska inflytandet. Britterna accepterar dock erbjudandet först 1874.

Brittiska tiden (1874 - 1970)

(96)

Landet blir brittisk kronkoloni 1874. Investeringar i sockerrörsplantager görs, och en omfattande import av arbetskraft från Brittiska Indien sker mellan 1879 och 1916. Landet får inre självstyre 1966.

Nutid (1970 -)

Landet blir självständigt inom samväldet 1970, och en demokratisk författning införs. Landet styrs av företrädare för de etniska fijierna och britterna. Vid val 1987 vinner indierna makten, vilket leder till ett par militärkupper, och Fiji blir en republik samma år. Presscencur och förbud mot politisk verksamhet införs. Samtidigt inleds en diskriminering av den indiska majoriteten, vilket leder till att många indier emigrerar. Från 1990t har viss politisk aktivitet inletts, och en författning som garanterar fortsatt fijinskt jordägande utarbetas.

Tonga

Befolkning: Totalt 93´ (1996), Polynesier

Förhistoria

Området befolkas från Melanesien under 1000t f.Kr. På 1700t styrs öarna av hövdingadömen.

Kungarike

En mission skapas av metodister 1826. Den traditionella ledaren omvänds och blir kung. Landet garanteras oberoende av Tyskland 1876, Storbritannien 1879 och USA 1888.

Brittiska tiden (1900 - 1970)

(70)

Landet blir brittiskt protektorat 1900.

Nutid (1970 -)

Landet blir självständigt kungarike inom samväldet 1970.

Niue Island (NZ)

Befolkning: Totalt 2,3´ (1989), Polynesier

Förhistoria

Polynesier bebor ön.

Nya Zeeländska tiden (- 1974)

Landet är Nya Zeeländsk koloni fram till 1974.

Nutid (1974 -)

Landet får självstyre under Nya Zeeland 1974. Jordbruk är den främsta näringen, med exportprodukter som passionsfrukt och kopra.

Västsamoa

Befolkning: Totalt 163´ (1996), Polynesier(88%, Samoans), Euronesier(10%)

Förhistoria (- 1722)

Samoaöarna befolkas av polynesier ca 1000 f.Kr. Styret sker genom en hövdingahirarkier.

Europeisk kontakt (1722 - 1899)

(177)

Européer anländer 1722, och från 1768 görs en utförlig utforskning av L.A. de Bougainville. Brittiska missionärer anländer 1830. Storbritannien, USA och Tyskland sakffar sig ombud på öarna 1847, 1853 respektive 1861. De lokala härskarna skriver under ett handelsavtal med USA 1878, som får bygga en flottbas. Året efter skrivs liknande avtal med britterna och tyskarna. I Berlin 1889 beslutar Storbritannien, USA och Tyskland att Samoa ska bli neutralt område.

Tysk koloni (1899 -)

Efter interna konflikter i Samoa 1899, lämnar Storbritannien området, och landet delas i en amerikansk del i öster, samt det tyska Västsamoa.

Nyazeeländskt (1VK -)

Efter första världskriget blir landet ett NF-mandat administrerat av Nya Zeeland.

Nutid (1962 -)

Landet blir självständigt 1962.

Amerikanska Samoa (USA)

Befolkning: Totalt 47´ (1990), Polynesier

Förhistoria (- 1722)

Samoaöarna befolkas av polynesier ca 1000 f.Kr. Styret sker genom en hövdingahierarkier.

Europeisk kontakt (1722 - 1899)

(177)

Européer anländer 1722, och från 1768 görs en utförlig utforskning av L.A. de Bougainville. Brittiska missionärer anländer 1830. Storbritannien, USA och Tyskland skaffar sig ombud på öarna 1847, 1853 respektive 1861. De lokala härskarna skriver under ett handelsavtal med USA 1878, som får bygga en flottbas. Året efter skrivs liknande avtal med britterna och tyskarna. I Berlin 1889 beslutar Storbritannien, USA och Tyskland att Samoa ska bli neutralt område.

Amerikanskt (1899 -)

Efter interna konflikter i Samoa 1899, lämnar Storbritannien området, och landet delas i American Samoa i öster, samt det tyska Västsamoa. De amerikanska öarna blir amerikanskt territorium 1904. Ekonomin baseras på jordbruk och fiskindustri.

Tokelauöarna (NZ)

Alternativa namn: Union Islands (- 1946)

Befolkning: Totalt 1,6´ (1991), Polynesier(tokelauiska)

Förhistoria

Befolkas av polynesier från Samoa.

Brittiskt protektorat (1889 -)

(36)

Öarna blir brittiskt protektorat 1877 eller 1889, och blir en del av kolonin Gilbert och Elliceöarna 1916.

Nyazeeländskt (1925 -)

Nya Zeeland får ansvar för öarna 1925, och blir Nya Zeeländskt territorium 1948. Huvudnäringarna är jordbruk, fiske och hantverk. Befolkningen minskar på grund av utvandring till Nya Zeeland och Samoa.

Cooköarna (NZ)

Befolkning: Totalt 19´ (1991), Polynesier(maori)

Förhistoria (- 1821)

Öarna befolkas av polynesier från Tonga och Samoa. Öarna upptäcks av spanska sjömän 1595, och kartläggs av Cook 1773.

Brittiska tiden (1821 - 1901)

(80)

Brittiska missionärer styr landet på 1800t, som blir brittiskt protektorat från 1888.

Nya Zeeländska tiden (1901 - 1965)

(64)

Landet blir en del av Nya Zeeland 1901, och från 1962 får det ökat självstyre.

Nutid (1965 -)

År 1965 blir det autonomt territorium med självstyre under Nya Zeeland. Ekonomin baseras på odling av bland annat kopra, frukt och bomull, samt fiske och turism.

Franska Polynesien (Fr)

Befolkning: Totalt 200´ (1991), Polynesier

Förhistoria

Polynesier bebor området.

Franskt territorium

Mururoa-atollen används för franska kärnvapenprov. Inkomsterna baseras på turism och kopraproduktion.

Pitcairn (Br)

Befolkning: Totalt 67 (1992), Britter

Förhistoria (-1790)

Öarna är obebodda fram till 1790.

Bountytiden (1790 - 1838)

(48)

Öarna befolkas 1790 av Bountymyterister, som seglar från Tahiti med sina tahitiska fruar.

Brittisk koloni (1838 -)

Landet blir brittisk koloni 1838. Befolkningen är sjundedagsadventister, och de lever på fiske, trädgårdsodling och hantverk. Inkomsterna fås från frimärksutgivning.

Påskön (Chile)

Alternativa namn: Rapa Nui.

Befolkning: Totalt 2´ (1992), Polynesier(rapa nui)

Förhistoria

Ön befolkas västerifrån av polynesier ca 400. På 1100t börjar stora stenstatyer föreställande gubbar (moai) att tillverkas. Detta avbryts antagligen på grund av inbördeskrig på 1600t.

Nederländskt (1722 -)

(166)

Ön upptäcks av nederländaren Jacob Roggeveen på påskdagen 1722. År 1862 bortförs 2' män till guanofälten i Peru av slavhandlare. De som senare återvänder för med sig sjukdomar som utplånar nästan hela befolkningen.

Chilenska tiden (1888 -)

Ön blir chilensk 1888. Mindre än 300 personer bor på ön i början av 1900t.

Johnston Island (USA)

Befolkning: Totalt 300 (1990), Amerikaner

Amerikansk koloni

Från 1930t används ön som en amerikansk militärbas.

Midwayöarna (USA)

Befolkning: Totalt 450 (1990), Amerikaner

Förhistoria (- 1867)

Öarna upptäcks 1859.

Amerikansk koloni (1867 -)

De två öarna annekteras av USA 1867. Militärbaser anläggs från 1939.

Wake (USA)

Befolkning: Totalt 300 (1990), Amerikaner

Förhistoria (- 1899)

Ögruppen upptäcks av brittiska sjöfarare 1796.

Nutid (1899 -)

Öarna blir en amerikansk koloni 1899. En amerikansk telegraf- och kabelstation anläggs 1900. En flottbas byggs 1934. Japan ockuperar öarna 1941 – 1945. Öarna administreras av det amerikanska flygvapnet.

© Stefan Kulldorff 2002. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.