Nordamerika

Direkthopp: Grönland, Saint-Pierre och Miquelon, Kanada, USA

Befolkning: Totalt 56´ (1996), Eskimåer, Danskar

Förhistoria (- 982)

Landet befolkas från och med ca 2000 f.Kr. av små grupper från Alaska och norra Canada. Omkring 900 invandrar inuiter till nordvästra Grönland, varifrån de sedan sprider sig. De lever på framförallt på val- och sälfångst samt fiske. Först 1500 når dom ner till Grönlands sydspets.

Koloniseringen (982 - 1261)

(279)

Enligt de isländska sagorna seglar Erik Röde till Grönland 982. Han följs av en verklig kolonisering 986. Bosättning sker i de så kallade Västerbygden och Österbygden. Befolkningen komer att består av ca 5000 personer, som livnär sig främst på fiske och fårskötsel.

Norska tiden (1261 - 1500)

(239)

Norsk överhöghet accepteras 1261. Västerlandet ödeläggs 1350, och den regelbundna trafiken till Grönland upphör 1369. Österlandet fortsatte dock att vara bebott fram till ca 1500.

Ödetiden (1500 - 1721)

(221)

På 1500t och 1600t bedrivs omfattande, främst nederländsk, valfångst vid Grönland. Också handel förekommer, dock utan någon fast befolkning.

Grønlandsk Kompangnie (1721 - 1778)

(57)

Grønlandsk Kompangnie bildas 1721, och får monopol på den grönländska handeln. En dansk-norsk bosättning skapas i Godthåb, och en missionsverksamhet sprids. Den danska administrationen sprider sig på västkusten, och på 1880t integreras även östkusten.

Den Kongelige Grønlandske Handel (1778 - 1950)

(172)

Den Kongelige Grønlandske Handel övertar administrationen och det danska handelsmonopolet 1778. Efter Kielfreden 1814 fortsätter Grönland att vara danskt, trots att Norge blir i union med Sverige. Ett komunråd och två landsråd, med begränsade befogenheter, inrättas 1911. Norge ställer krav på delar av Grönland, och 1931 ockuperades en del. Internationella domstolen i Haag beslutar 1933 att Danmark har rätt till landet, och den norska ockupationen upphör. En amerikansk flottbas byggs på ön 1941.

Danskt (1950 - 1979)

(29)

Handelsmonopolet avskaffas 1950, och viss näringsfrihet införs. Landet blir en likvärdig del av Danmark 1953. På 1960t görs stora investeringar i näringslivet, särskilt i fiskeindustrin. Samtidigt koncentreras befolkningen till större samhällen. En stor ökning av befolkningen medför stora sociala problem. Landet följer trots stort motstånd med Danmark in i EG 1972.

Nutid (1979 -)

Landet får inre självstyre 1979, och lämnar EG 1985.

Saint-Pierre och Miquelon (Fr)

Befolkning: Totalt 6,3´ (1990), Fransmän

Förhistoria (- 1713)

På 1300t och 1400t finns antagligen brittiska, baskiska och irländska fiskare i området. Från 1690 till 1711 attackeras området av britterna ett flertal gånger.

Fransk-brittiska tiden (1713 - 1814)

(101)

I enlighet med Utrechtfördraget annekterar britterna slutligen öarna tillsammans med Newfoundland 1713. Samtidigt deporteras lokalbefolkningen. Efter ett sjuårskrig förlorar Frankrike vid Parisfördraget 1763 de flesta av sina nordamerikanska kolonier. Saint-Pierre och Miquelon lämnas dock tillbaka till Frankrike som fiskeutpost. Britterna annekterar åter landet 1778, och deporterar invånarna till Frankrike. Frankrike återfår öarna vid Varsaillefördraget 1783. Britterna invaderar landet på nytt 1793, och deporterar invånarna åter igen. Fördraget i Amiens 1802 ger fransmännen landet, men bara för en kort tid.

Franska tiden (1814 - 1941)

(127)

Öarna återlämnas till Frankrike 1814.

Nutid (1941 -)

Landet befrias, från Vichy-guvernören, av de fria franska trupperna 1941. Ett lokalt parlament skapas 1946, och landet blir ett departement 1976. Fisket är basen för ekonomin, men landet är beroende av understöd från Frankrike.

Kanada

Befolkning: Totalt 30´´ (1996), "Britter"(40%), "Fransmän"(25%), "Européer"(20%, "Tyskar"(2%), "Italienare"(2%)), Inuiter(0,1%) & Indianer(Algonkinfolk(0,5%, Naskapi-montagnais, Algonkiner, Cree, Ojibwa), Athapasker(0,06%, Chipewyan, Beaver, Carrier, Slave, Dogrib, Kutchin), Irokeser, Blackfoot, Assiniboin, Tsimshian, Haida, Noatka, Bellacoola, Kwakiutl, Coast salish) & Mestiser(2%), Kineser(1%)

Förhistoria (- 1608)

Området är bebott 9000t f.Kr av folk som ursprungligen kommer från Sibirien. Paleoeskimåer kommer från Sibirien mellan 2000 f.Kr och 1000 e.Kr, och sprider sig bort till Grönland. Efter 1000t kommer neoeskimåer, vilka dagens eskimåer härstammar ifrån. Östkusten upptäcks av John Cabot 1497. År 1543 besöker Jacques Cartier nuvarande Quebec, och gör anspråk på området för Frankrikes räkning. Vid européernas ankomst bor irokeser vid de stora sjöarna, och i skogslandet och på prärien bor athapasker och algonkiner,

Franska tiden (1608 - 1763)

(155)

Champlain som anlagt Port Royal 1604 i Acadie (Nova Scotia), bygger upp en pälshandelsstation vid den blivande staden Quebec 1608. Koloniseringen kommer dock igång ordentligt först på 1630t, och Montreal grundas 1642. Förvaltningen av Kanada förbättras med en ny intendent 1663, varmed inflyttningen sätter fart. Mellan 1660 och 1680 växer befolkningen från 2´ till 10´, varefter invandringen avtar. Pälshandel och fiske är den verksamhet som bedrivs. Kanada utvidgas västerut mot Klippiga bergen. Kolonin intas 1759 av brittiska styrkor under sjuårskriget (1756-1763).

Brittisk koloni (1763 - 1867)

(104)

Vid freden i Paris 1763 överlåts kolonin till britterna. De fransktalandes rätt till sitt språk, sin religion och civilrätt befästs i Quebec Act 1774. I det nordamerikanska frihetskriget (1775-1783) är Kanada lojalt gentemot Storbritannien. För att ta hand om brittisktrogna flyktingar från USA delas Kanada i Nedre Kanada (Quebec) och Övre Kanada (Ontario) 1791. Relationen mellan USA och de kvarvarande brittiska kolonierna blir spänt, och 1812 bryter ett krig ut. De amerikanska styrkorna slås dock tillbaka. Som en följd av freden efter Napoleonkrigen ökar invandringen från Storbritannien. Mellan 1800 och 1832 ökar befolkningen från 430´ till 1,4´´ i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Samtidigt mekaniseras jordbruket, nya områden tas i bruk, kanaler och järnvägar byggs, och industrin byggs ut. Makten ligger vid denna tid hos de bättre klasserna. I Nedre Kanada uppstår konflikter mellan klasserna, och mellan etniska och religösa grupper. Uppror med krav på större makt åt de folkvalda församlingarna bryter ut i Nedre och Övre Kanada 1837. Kolonierna återförenas därför 1841, och de folkvalda får mer makt. Genom sammanslagningen kommer dock de fransktalande i minoritet, och franskan förlorar sin ställning som officiellt språk.

Förbundsstat (1867 - 1931)

(64)

Med utgångspunkt från politisk instabilitet, invasionshot från USA och en ekonomisk stagnation, bildar kolonierna Quebec, Ontario, Nova Scotia och New Brunswick en förbundsstat 1867. Som brittisk dominion erhåller landet inrikespolitiskt självstyre. Franskan får nu åter officiell status vid sidan om engelskan. Kanada köper området vid Hudson Bay 1869 och skapar, efter ett misslyckat uppror lett av Louis Riel, den nya provinsen Manitoba 1870. British Columbia ansluter sig 1871, och ökolonin Prince Edward Island 1873. När Riel avrättas vid ett nytt uppror 1885, och Manitoba tar bort franskan som officiellt språk, ökar spänningarna mellan fransktalande och engelsktalande. Mellan 1901 och 1911 ökar befolkningen från 5,7´´ till 7,2´´, varför de nya provinserna Alberta och Saskatchewan skapas 1905. Trots sin oberoende ställning gentemot Storbritannien deltar Kanada i boerkriget och i första världskriget på samma sida som britterna. På 1920t har landet en stark ekonomisk tillväxt, men börskraschen 1929 drabbar landet hårt med arbetslöshet som följd.

Nutid (1931 -)

Landet blir självständigt 1931 inom samväldet genom Westministerstatuten. Kanada deltar i andra världskriget på de allierades sida, och är sedan med att skapa NATO. Kolonin New Foundland ansluter sig till Kanada 1949. På 1960t växer den fransknationalistiska känslan sig stark i Quebec, och 1968 bildas ett parti med målsättning att göra Quebec självständigt. Frågan om franskans ställning är alltjämt kontroversiell. Inuiternas krav på ökat själbestämmande gör att Nunavut skapas 1999 av stora delar av de arktiska områdena.

Referenser: Links North

USA

Alternativa namn: Förenta staterna.

Befolkning: Totalt 261´´ (2000), Vita(70%), Afroamerikaner(14%), Latinamerikaner(13%), Asiater(4%), Indianer(0,8%), gullah, lousianakreol

Förhistoria (- 1776)

13 brittiska kolonier (New England)
Nordvästterritoriet inkorporeras (från Lousianaterritoriet) 1763.

Statsbildning (1776 - 1789)

(14)

Självständighetsdeklarationen 1776.
Frihetskriget (1776-1783)
Statsförbund från 1783.

Republik och expansion (1789 - 1861)

(72)

"The Westward Movement"
Indiankrigen 1840t-1870t.

Inbördeskriget och rekonstruktionen (1861 - 1890)

(29)

"The Westward Movement"
Inbördeskriget 1861-1865.
Rekonstruktionstid 1865-1877
Immigrationstiden 1870-1914?.

(1890 - 1945)

(55)

Populism, expansion och reformer (liberalism) 1890-1919.
Första världskriget 1917-1919.
Det glada tjugotalet 1919-1929.
Depressionen 1929-1932.
Andra världskriget 1941-1945.

Kalla kriget (1945 - 1990)

(45)

Nutid (1990 -)

© Stefan Kulldorff 2001. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.