Nordafrika

Direkthopp: Egypten, Libyen, Tunisien, Algeriet, Marocko, Västsahara, Mauretanien

Alternativa namn: Ptoleméiska riket (305f-30f). Mamlukerriket (1250-1517).

Befolkning: Totalt 63´´ (1996), Araber, Nubier, Beja, Kopter(7-10´´)

Allmänt: Klassisk tid (-343f). Grekisk-romersk tid (343f-640). Egyptisk medeltid (640-1798). Nya tiden (1798-).

Thiniterriket (ca 3000f - 2700f)

(300)

Arkaisk tid. (dynasti 1-2)

Det gamla riket (ca 2700f - 2270f)

(430)

(dynasti 3-6)

Första mellanperioden (ca 2270f - 2040f)

(230)

(dynasti 7-10)
Inbördeskrig och hungersnöd.

Mellersta riket (ca 2040f - 1675f)

(365)

(dynasti 11-13)

Andra mellanperioden (ca 1675f - 1575f)

(100)

(dynasti 14-17)

Det nya riket (ca 1575f - 1087f)

(488)

(dynasti 18-20)
Achenaton, Tutankhamun, Horemheb
Ramses I, Sethos, Ramses II

Tredje mellanperioden (1087f - 664f)

(423)

(dynasti 21-25)
Allmän militarisering. Regionala enheter.
Kushitisk ockupation s700tf.
Assyrisk vasallstat - Libysk.
Assyrisk fördrivning av kushiter 600tf.

Sentiden (664f - 343f)

(321)

(dynasti 26-30)
Libyskt (från Sais) 664f-525f (139).
Dynasti 27: Persiskt 525f-404f (121).
Dynasti 28-30: Mellanperiod med oberoende (61).

(343f-305f)

(38)

Persiskt 343f-332f. ("Dynasti 31", tillhör Sentiden ?)
Makedoniska dynastin: Alexander från 332f.

Ptolemeisk tid (305f - 30f)

(275)

Ptolemaios I grundar 305f en grekisk dynasti i Egypten. Syrien och delar av Mindre Asien inkluderas 301f, och senare omfattar det också delar av Grekland, Cypern och Cyrenaika. Den existerande egyptiska samhällsstrukturen och lokalförvaltning behålls till stor del intakt. Ekonomin och krigföringen tas över av den nya makedonsk-grekiska härskareliten. Statsskicket präglas av en hård centralstyrning och höga skyddstullar för att maximera härskarnas rikedomar. En stor handel med Indien bedrivs. Till Mouseion i den nygrundade huvudstaden Alexandria samlas förvärvas handskrifter, vetenskapsmän och kulturpersonligheter. Staden är under denna tid den hellenistiska världens främsta kulturcentrum. Under 200tf förs de så kallade syriska krigen, och krig mot Makedonien utkämpas om de grekiska områdena. En ökad självmedvetenhet och inre motsättningar framträder när egyptiska trupper börjar användas 217f. För att skapa en gemensam kult för makedoner, greker och egyptier, introduceras den synkretistiska guden Serapis. Denna får senare stor betydelse i den antika världen. Riket minskar efter hand till att återigen enbart omfatta Egypten. Efter Kleopatra VII:s självmord 30f annekteras det av Romerska riket.

Romersk tid (30f - 395)

(425)

Bysantinsk tid (395 - 639)

(245)

Kalifatet (639- 868)

(228)

Frigörelse (868 - 969)

(101)

Tulaniddynastin 868-905. (Egypten och Syrien)

Fatimid-dynastin (969 - 1171)

(202)

Shiter.
Nordafrika.

Ayyubid-dynastin (1171 - 1250)

(79)

Kurder.
Egypten och Syrien.

Mamlukernas epok (1250 - 1517)

(267)

Turkiska slavar.
Egypten och Syrien.
Abbasid-dynastin 1261-1517.

Osmaner (1517 - 1801)

(284)

Fransk ockupation 1798-1801.

(1801 - 1805)

(4)

Osmansk överhöghet (1805 - 1882)

(77)

Brittisk ockupation (1882 - 1922)

(40)

Egyptiskt kungarike (1922 - 1953)

(31)

Statskupp 1952.

Nutid (1953 -)

Republik 1953.
Suezkrisen 1956.

Libyen

Befolkning: Totalt 5,4´´ (1996), Araber(>90%), Berber(5%), Italienare, Greker

Förhistoria

Muslimskt från 643.

Fatimid-dynastin (909 -)

(60)

Zirid-dynastin under Fatimid-dynastin (969 -)

(80)

Zirid-dynastin (1049 -)

(158)

Hafsider-dynastin (1207 -)

(504)

Lokal dynasti (1711 - 1835)

(124)

Osmanskt (1835 - 1912)

(77)

Italiensk koloni (1912 - 1951)

(39)

Nutid (1951 -)

Självständigt 1951.

Tunisien

Befolkning: Totalt 8,9´´ (1996), Araber(99%), Berber

Provins under Marocko (1160 - 1228)

(68)

Kungarike (1228 - 1574)

(346)

Osmanskt (1574 - 1881)

(307)

Fransk koloni (1881 - 1956)

(75)

Nutid (1956 -)

Republik 1956.

Algeriet

Befolkning: Totalt 28´´ (1996), Araber (75%), Berber (25%)

Autonom provins i Osmanska riket (1587 - 1830)

(243)

Fransk erövring 1870 (1830 - 1900)

(70)

Franskt (1900 - 1962)

(62)

Frihetskriget 1954-1962.

Självständigt (1962 - 1992)

(30)

Socialistisk enpartidiktatur.

Inbördeskrig (1992 -)

Marocko

Alternativa namn: Franska Marocko (? - ?).

Befolkning: Totalt 27´´ (1996), Araber(67%), Berber(33%, rif, tamazight, shilh)

Idrisiderna (789 - 926)

(137)

Almoravider-dynastin (1056 - 1147)

(91)

Almohader-dynastin (1130 - 1269)

(139)

Marinid-dynastin (1269 - 1548)

(279)

Sadier-dynastin (1554 - 1659)

(105)

Alamiterna (1666 -)

(246)

Franskt protektorat (1912 - 1956)

(44)

?Fransk erövring (1906-1934)

Nutid (1956 -)

Självständigt 1956.

Västsahara (Marocko)

Alternativa namn: Spanska Sahara (1912 - 1976).

Befolkning: Totalt 200´ (1996), Berber(Sahrawier), Araber

Förhistoria (- 1884)

Landet bebos antagligen redan på 5000t f.Kr. Staden Sijilmassa grundas ca 750 av Zanataberberna. Denna blir fram till ca 950t centrum i ett rike lett av kharijiter-sekten. I mitten av 1000t skapar berberfolket Sanhaja det almoravidiska väldet. Detta dominerar västliga Nordafrika fram till 1147. I slutat av 1200t sker omfattande arabisk invandring till området. Den tidigare befolkningen övergår därigenom så småningom till arabiska. På 1400t utsätts kustområdet för europeiska räder, och viss slavhandel. Misslyckade försök av de sadiska och alawitiska dynastierna i Marocko att lägga under sig landet görs. På 1880t underkastar sig några klaner sultanen av Marocko. Det spansk-afrikanska handelskompaniet lägger samtidigt genom avtal med lokala stammar under sig stora delar av kusten.

Spanska tiden (1884 -1976)

(92)

Spansk kolonisering av Rio de Oro-området påbörjas 1884. Efter överrenskommelse med Frankrike 1912 fastställs gränserna för de nya spanska kolonierna Rio de Oro och Saguia al-Hamra, tillsammans benämnda Spanska Sahara. Sahariska stammar förhindra spanjorerna att få kontroll över inlandet. Landet dras in i de omkringliggande ländernas självständighetskamp 1956. Efter en fransk-spansk militäroperation 1957-1958 införlivas kolonierna med Spanien. Samtidigt får sahariska stamledare säte i den spanska folkförsamlingen. En stark självständighetsrörelse växer fram, och för att motverka grannländernas anspråk på området lovar spanjorerna 1966 framtida självständighet. Självständighetsrörelsen Polisario bildas 1973, och inleder en väpnad kamp mot den spanska kolonialkampen.

Marockanska tiden (1976 -)

Efter avtal med Marocko och Mauretanien om framtida folkomröstning om självständighet drar sig spanjorerna sig tillbaka 1976. I praktiken delas landet mellan dessa länder, och någon folkomröstning blir det inte. Polisario utropar nu en självstänig republik, och vänder med stöd från Algeriet och Libyen, sin gerillakamp mot marockanerna för att befria landet. Gerillans framgångar gör att Mauretanien lämnar området 1979. Marockanerna övertar dock anspråken på den mauretanska delen. Efter att ha anlagt en befästningsvall längs hela Västsaharas gräns, försvåras gerillans kamp som utgått från bland annat Algeriet. Marockanska bosättning uppmuntras. Efter ett avtal om att i FNs regi genomföra en folkomröstning om självständighet sluts en vapenvila 1991. Marocko har dock förhalat denna, och fortfarande bor ca 180' saharier i flyktingläger i sydvästra Algeriet. De främsta tillgångarna i landet består av fosfat, järnmalm och fiskevatten.

Mauretanien

Befolkning: Totalt 2,3´´ (1996), Morer(80%), Tukulor, Soninke, Wolof, Zenaga

Förhistoria (- 1850)

Området är bebott 2500 f.Kr. Efter 300t invandrar berberstammer norr ifrån, och tränger den ursprungliga befolkningen söderut till Senegalfloden. Detta leder till en islamisering av området. Den berbiska almoraviderdynastin, med centrum i Marocko, behärskar området ca 1050-1150. Under perioden 1200-1600 kommer krigiska arabstammar österifrån, och beblandar sig med berberna. Detta leder till att det arabisktalande maurerfolket uppstår, med en social hierarki bestående av ett militärt och religöst överskikt (vita morer) och ett lägre skikt av bland annat frigivna och slavar (svarta morer). På 1400t etablerar sig portugisiska, och senare också franska och engelska, köpmän längs kusten. En betydande slavhandel byggs upp.

Fransk kolonisering (1850 - 1903)

(53)

Vid 1850 inleder fransmännen en kolonial expansion från Senegal, och maurerna norr om floden Senegal underkuvas.

Fransk koloni (1903 - 1960)

(57)

Området blir en del av Franska Västafrika 1903.

Nutid (1960 -)

Landet blir en självständig islamisk republik 1960. Efter hand blir politiken radikalare, och arabiska blir obligatoriskt skolämne, med oroligheter bland den icke mauriska befolkningen som följd. Gruvnäringen, landets främsta exportnäring, socialiseras. Landet ansluts till Arabförbundet 1973. Mauretanien och Marocko delar Västsahara mellan sig 1975, vilket leder till att den västsahariska motståndsrörelser Polisario invaderar Mauretanien. Samtidigt leder flera år med torka till att landets nomadbefolkning flyttar till städerna. En militärkupp 1978 leder till en period med militärstyre. Landet avstår sina anspråk på Västsahara, som erkänns som självständigt land 1984. Den stora fattigdomen i landet och en växande svart proteströrelse, leder till att militärstyret avskaffas 1991, och ett flerpartisystem införs.

© Stefan Kulldorff 2002. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.