Mellaneuropa

Direkthopp: Irland, Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Liechtenstein, Schweiz

Alternativa namn: Eire.

Befolkning: Totalt 3,6´´ (1996), "Engelsmän"(70%), Irer(30%)

Förhistoria

Skoter 400t.
Iriska stammar (små kungariken) 300t-800t.
Plundringståg österut 300t-400t.
Irland kristnas 400t-500t.
Kristnat 430t
Vikingatiden (norrmän) 795-1000. (stadsstater + iriska riken).

Anglonormandisk erövring (1169 - 1300)

(131)

Iriskt återtagande (1300t - 1400t)

(100)

Olika familjer.

Strider (1534 - 1603)

(69)

Protestantisk kung, Katolska irer

Engelskt förtryck (1603 - 1801)

(198)

Emigration på 1700t.

Förenat med Storbritannien (1801 - 1846)

(45)

Pesten 1845-1847.

Emigration och frihetskamp (1846 - 1921)

(75)

Förenat med Storbritannien.
Hungersnöd 1846-1848.

Brittiskt dominon (1921 - 1937)

(16)

Självständigt (1937 -)

(12)

Inom samväldet.

Republik (1949 -)

Storbritannien

Befolkning: Totalt 58´´ (1996), Engelmän, Walesare, Gaeler

Förhistoria (-1707)

England och Skottland förenas 1707.

(1707 - 1750)

(43)

Industriella revolutionen (1750 - 1837)

(87)

Irland del av Storbritannien (Union) 1801-1921.

Viktorianska tiden (1837 - 1901)

(64)

Drottning Victoria.Reformer. Imperialism.

Världskrigen (1901 - 1945)

(44)

Första världskriget 1914-1918.
Andra världskriget 1939-1945.

Nutid (1945 -)

Välfärdsstaten och imperiets avveckling.

Nederländerna

Alternativa namn: Fria Nederländerna (1579-?). Förenade Nederländerna (1579-?). Bataviska republiken (1795-1806). Holland (1806-1810).

Befolkning: Totalt 16'' (1996), Nederländare, Friser(2%)

Förhistoria (- 1579)

Spanskt (Habsburgskt)

Förenade Nederländerna (1579 - 1648)

(69)

Frigörelse från Spanien

Självständigt (1648 - 1795)

(147)

Storhetstiden 1650-1702.
Stagnation 1702-1810.

Franska tiden (1795 - 1814)

(19)

Den franska revolutionsarméerna invaderar Nederländerna 1795, och ståthållaren Viliam V flyr landet, samtidigt som den Bataviska republiken utropas. En franskinspirerad författning med en centraliserad förvaltning och allmän rösträtt för män införs. Republiken har folkligt stöd, men är helt beroende av Frankrike. Republiken avskaffas därför 1806 då Napoleon gör sin bror Louis till kung i landet, som får namnet Holland. Landet kontrolleras från Frankrike, men Louis vägrar anpassa landets handel efter det napoleonska kontinentalsystemet, och 1810 blir det en del av Frankrike.

Förenade Nederländerna (1814 - 1839)

(25)

År 1814 blir landet en del av Förenade Nederländerna. BeNeLux.

(1839 -)

Belgien

Alternativa namn: Spanska Nederländerna (1570t-1713), Österrikiska Nederländerna (1713-1795).

Befolkning: Totalt 10´´ (1996), Flamländare(60%), Valloner(40%), Tyskar

Förhistoria (- 1384)

Hertigarna av Burgund (1384 - 1435)

(51)

Huset Habsburg (1477 -)

(79)

Spanskt (1556 -)

(14)

Del av Nederländerna

Spanska Nederländerna (1570t - 1713)

(143)

Spanska Nederländerna (inklusive Luxemburg).
Nederländska frihetskriget 1567-1648.

Alessandro Farnese lyckas förmå de sydliga, övervägande katolska och fransk språkiga, provinserna i Nederländerna att inte ansluta sig till den nederländska upprorsrörelsen, utan behålla förbindelserna med Spanien.

Österrikiska tiden (1713 - 1795)

(78)

De Spanska Nederländerna överförs till det habsburgska Österrike 1713, och byter namn till Österrikiska Nederländerna. Den nya kejsaren, Karl VI, försöker få fart på regionens dåliga ekonomi genom att stimulera ostindienhandel. Detta misslyckas dock på grund av brittiskt och nederländskt motstånd. Efter det österrikiska tronföljdskriget (1740-1748) förbättras ekonomin. Jordbruksproduktion och befolkningen ökar, och en industrialisering och gruvdrift inleds. Försök att upphäva den tidigare provinsindelningen iunder 1870t leder till starka reaktioner, och 1788 utbryter ett uppror (revolution ?) i landet. Detta stoppas först 1790 då österrikarna intar Bryssel. I samband med den franska revolutionen sker en fransk erövring av landet mellan 1793 och 1795.

Franska tiden (1795 - 1815)

(29)

Landet blir en del av Frankrike 1795.

Nederländska tiden (1815 - 1830)

(15)

Vid Wienkongressen 1814-1815 förenas området med Nederländerna.

Kungarike (1830 - 1914)

(84)

Den södra delen bryter sig ur Nederländerna 1830, och bildar kungariket Belgien. En majoritet i Luxemburg vill förena sig med Belgien, men endast den västra delen blir en del av Belgien.

Tyska tiden (1914 - 1944)

(30)

Tysk ockupation 1914-1918.
Tysk ockupation 1940-1944.

Efterkrigstiden (1944 - 1989)

(45)

Nutid (1989 -)

Federal stat.

Luxemburg

Befolkning: Totalt 400´ (1996), Tyskar, Fransmän, (letzebuergesch (tysk dialekt))

Förhistoria (- 963)

Området är bebott 8 000 f.Kr. Vid romarnas ankomst bebos det av galler, och under antiken tillhör området de romerska provinserna Gallia Belgica och Germania Superior. På 400t blir området en del av det frankiska riket, först under merovingerna och sedan under karolingerna.

Grevskap (963 - 1354)

(391)

Greve Sigeroid bygger 963 ett slott, där det som senare blir landets huvudstad växer upp. Borgarna i staden får civilrättsliga rättigheter 1244. Henrik av Luxemburg väljs 1312 till tysk-romersk kejsare, med namnet Henrik VII.

Hertigdöme (1354 - 1440t)

(86)

Den tysk-romersk kejsare Charles IV, tillhörande det Luxemburgska huset, upphöjer landet till hertigdöme 1354.

Burgundiska tiden (1440t - 1477)

(37)

Från 1440t tillhör området det (spansk-franska)? furstendömet Burgund.

Habsburgska tiden (1477 - 1714)

(237)

Genom arv blir Luxemburg en del av det Habsburgska riket 1477. I slutet av 1500t blir landet en del av det Spanska Nederländerna som är kvar under habsburgskt styre.

Österrikiska tiden (1714 - 1795)

(81)

Frankrike försöker få kontroll över området under senare delen av 1600t, men efter spanska tronföljdskriget 1701-1714 kommer det under Österrike som en del av Österrikiska Nederländerna.

Franska tiden (1795 - 1815)

(20)

Under revolutionskrigen blir landet 1795 en del av Frankrike.

Industrialiseringen (1815 - 1890)

(75)

Efter Wienkongressen 1814-1815 blir landet ett storhertigdöme i Nederländerna, samtidigt som det är medlem av Tyska förbundet. När Belgien 1830-1839 bryter sig ur Nederländerna vill majoriteten i Luxemburg förena sig med Belgien. Istället delas området så att västra delen blir en del av Belgien, medan den östra som storhertigdöme ingår en personalunion med Nederländerna. Efter tyska anspråk deklareras landets neutralitet och oberoende 1867. Under 1800t industrialiseras landet, och blir bland annat ett centrum för järn- och stålhantering. Samtidigt stärks den politiska självständigheten, och demokratiska institutioner utvecklas.

Världskrigen (1890 - 1945)

(55)

Personalunionen med Nederländerna upphör 1890, och huset Nassau tillsätter tronen. Under första världskriget ockuperas landet av Tyskland. En ekonomisk union ingås med Belgien 1921. Under andra världskriget ockuperas landet åter av Tyskland, och blir efter Sovjet och Polen det tredje värst drabbade landet under kriget när det gäller andelen omkomna.

Nutid (1945 -)

Efter kriget deltar Luxemburg aktivt i olika europeiska samarbetsorganisationer.

Tyskland

Alternativa namn: Östfrankiska riket (843-962). Tysk-romerska riket (962-1806). Rhenförbundet (1806-1814). Tyska förbundet (1815-1866). Nordtyska förbundet (1866-1871). Tyska riket (1871-1945). Weimarrepubliken (1919-1933). Tredje riket (1933-1945).

Befolkning: Totalt 82´´ (1996), Tyskar, Danskar, Turkar(2,2%), Sorber(0,1%), Friser(0,01%)

Förhistoria (- 843)

Området är en del av Frankerriket till 843.

Östfrankiska riket (843 - 962)

(119)

Östfrankiska riket uppstår genom fördraget i Verdun 843, och tillfaller Ludvig den frommes son Ludvig (den tyske). Området täcker det senare Västtyskland, det tysktalande Schweiz, och större delen av Österrike och Slovenien. När Ludvig dör 876 börjar riket falla isär, genom att Bayern och Schwaben får egna kungar. På 880t sker dock en återförening, även om riket präglas länge av sin lösa struktur. När den karolingiska dynastin dör ut 911, väljer landets hertigar kungar från sina egna led, och från 919 ur den sachsiska ätten. Riket drabbas vid denna tid av återkommande ungerska plundringståg, men genom segrar mot ungrarna och slaver flyttas gränsen österut. Flera krig förs mot Västfrankiska riket om Lotharingia, som slutligen infogas i Östfrankiska riket 925. Konflikterna frambringar efterhand en förstärkning av kungamakten, och riket utvecklas till Västeuropas stormakt.

Tysk-romerska riket (962 - 1254)

(292)

Tysk-romerska riket bildas 962, vid Otto I:s kejsarkröning.
(högmedeltid)
Den sachsiska dynastin varar fram till 1024.
Tronstriden 1250-1254.

Territorialfurstarnas tid (1254 - 1437)

(183)

Habsburgska riket - (1438 - 1519)

(81)

Habsburgska riket - Relgionstridernas tid (1519 - 1648)

(129)

Habsburgska riket - Tysk-romerska rikets nedgång och fall (1648 - 1806)

(158)

Efter den Westfaliska freden 1648, påbörjas det Tysk-romerska rikets nedgång. Österrike blir eget kejsardöme 1804, och Tysk-romerska riket upplöses 1806.

Rhenförbundet (1806 - 1815)

(9)

På initiativ av Napoleon I bildas Rhenförbundet 1806. Förbundet består av ett antal syd- och västtyska furstendömen, som ingår en militärallians med Frankrike. Därigenom utträder de ur det Tysk-romerska riket, som snart upphör att existera. Senare ansluter sig andra stater, som t.ex. kungarikena Sachen och Westfalen, till förbundet. Förbundet upphör 1814.

Tyska förbundet (1815 - 1871)

(56)

På Wienkongressen 1815 bildas Tyska förbundet av 31-35 stater. Dessa är kejsarriket Österrike, kungarikena Preussen, Bayern,Wurtemberg, Sachen, Hannover, furstendömena Baden, Pfalz, Thuringen, Anhalt, Mecklemburg, Braunschweig, Oldenburg, Hessen, Nassau, Hohen Zollern, Frankfurt am Main, (Holstein), (Schleswig), samt stadsstaterna Lübeck, Hamburg, Bremen och Cuxhaven?. Kungarna av Storbritannien, Nederländerna och Danmark ingår i förbundet i egenskap av tyska furstar. Förbundet styrs av en förbundsdag med representanter från de olika regeringarna, och med kejsaren av Östrrike som ordförande.

Tyska förbundet upplöses efter Tyska enhetskriget 1866. Istället bildar Preussen tillsammans med 21 andra stater det Nordtyska förbundet samma år. Detta styrs med kungen av Preussen som överhuvud och med ett parlament.

Andra kejsarriket (1871 - 1918)

(47)

Nordtyska förbundet utvidgas till Tyska riket under det fransk-tyska kriget (1870-1871).

Kaos och ordning (1919 - 1945)

(26)

En demokratisk och parlamentarisk författning införs 1919, vilket inleder Weimarrepubliken. Makten ligger hos riksdagen, som väljs genom allmänna val. Stor partisplittring gör det svårt att bilda handlingskraftiga regeringar, och den folkvalda presidenten måste mot slutet tidvis regera med hjälp av sin rätt att utfärda dikret i nödsituationer. År 1933 blir Hitler rikskansler, och Weimarrepubliken ersätts av Tredje riket.

Tredje riket kapitulerar 1945.

Kalla kriget (1945 - 1990)

(45)

Landet delas 1945 i Östtyskland och Västtyskland.

Nutid (1990 -)

Östtyskland och Västtyskland förenas 1990.

Österrike

Alternativa namn: Österrike-Ungern (1867-1918).

Befolkning: Totalt 8,0´´ (1996), Österrikare, Jugoslaver(3%), Turkar(1,5%)

Del av Östfrankiska riket (976 - 1156)

(180)

Huset Babenberg (Markgrevskap)

Huset Babenberg (1156 - 1250)

(94)

Hertigdöme

Del av Mähren (1251 - 1276)

(25)

Hertigdöme

Huset Habsburg (1276 -)

(6)

Hertigdöme

Från hertigdöme till världsmakt (1282 - 1518)

(236)

Reformation och motreformation (1519 - 1648)

(129)

(1648 - 1804)

(156)

Kejsarriket (1804 - 1867)

(63)

Del av Tyska förbundet 1815-1871.

Österrike-Ungern (1867 - 1918)

(51)

Ett kejsarrike och en personalunion mellan Österrike och Ungern bildas 1867. Österrike inkluderar de österrikiska arvländerna Böhmen, Mähren, södra Schlesien, Galizien och Lodomerien, Bukovina, Salzburg, Istrien och Dalmatien. Ungern inkluderar Slovakien, Siebenbürgen (Transylvanien), Slavonien och Kroatien. Från 1908 inkluderas Bosnien-Herzegovina som gemensamt område.

Första republiken (1918 - 1945)

(27)

Första republiken 1918-1938.
Del av Tyska riket 1938-1945.

Andra republiken (1945 -)

Liechtenstein

Befolkning: Totalt 30´ (1996), "Tyskar"

Förhistoria (- 1719)

Området är en del av Romarriket.

Furstendöme (1719 - 1806)

(87)

Grevskapet Vaduz och Schellenberg slås samman till ett furstendöme 1719.

Tyska tiden (1806 - 1866)

(59)

Vid Tysk-romerska rikets upplösning 1806 blir området en del av Rhenförbundet, och sedan 1815 en del av Tyska förbundet.

Österrikiska tiden (1866 - 1918)

(52)

När Tyska förbundet upplöses 1866 blir området ett självständigt furstendöme. Genom en tull- och myntunion är det dock starkt knutet till Österrike.

Nutid (1918 -)

När det Habsburgsa riket faller 1918 anknyter sig landet till Schweiz, och på 1920t skapas en ny tull- och myntunion.

Schweiz

Alternativa namn: Helvetia. Helvetiska republiken (1798-1815).

Befolkning: Totalt 7,2´´ (1996), Schweizertyskar(57%), Fransmän(19%), Italienare(11%), Rätoromaner(0,5%)

Förhistoria (- 1291)

Del av Tysk-romerska riket till 1291.

Edsförbundet (1291 - 1499)

(208)

Schweiziska statsförbundet från 1393.

Edsförbundet (1499 - 1648)

(149)

Schweiz självständigt. Fritt från Tysk-romerska riket.

Edsförbundet (1648 - 1798)

(150)

Formellt fritt från Tysk-romerska riket.

Helvetiska republiken (1798 - 1815)

(17)

Franskt.

Restaurationen (- 1848)

(33)

Förbundsstat (1848 -)

© Stefan Kulldorff 2002. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.