Indiska oceanen

Direkthopp: Mauritius, Reunion, Comorerna, Mayotte, Seychellerna, Maldiverna, Chagosöarna, Cocosöarna, Christmas Island

Alternativa namn: Île de France (1715 - 1810).

Befolkning: Totalt 1,1´´ (1996), Européer, Afroamerikaner, Indier, Kineser

Förhistoria (- 1715)

Nederländska koloniseringsförsök görs på 1600t, men dessa blir inte bestånde.

Franska tiden (1715 - 1810)

(95)

Fransmän koloniserar ön 1715. Slavar importeras snart från Afrika och Madagaskar, och en franskkreolsk blandbefolkning bildas.

Brittiska tiden (1810 - 1968)

(58)

Britterna erövrar ön 1810. Slaveriet avskaffas 1835, vilket leder till import av indisk arbetskraft till sockerplantagerna. Denna pågår till 1909, varmed 500 000 arbetare införts. Ett arbetarparti rekryterar många av dessa från 1930t. Ökat självstyre införs 1948, och andra grupper börjar då också organisera sig.

Nutid (1968 -)

Landet blir självständig medlem av brittiska samväldet 1968. En västorienterad politik förs, och landet blir republik 1992.

Referenser: newafrica.com

Reunion (Fr)

Alternativa namn: Ile Bourbon (1600t - 1793).

Befolkning: Totalt 600´ (1990), "Européer", Indier

Förhistoria

Ön är obebodd i början av 1500t då den upptäcks av portugiser.

Franska slavtiden (1654 -)

(194)

Franska ostindiska kompaniet besätter ön vid mitten av 1600t, och en slavekonomi baserad på sockerodling införs.

Fransk koloni (1848 -)

Slaveriet avskaffas 1848. Ön blir översjöiskt departement 1946, och en egen region 1983. Inkomsterna kommer nu främst från turism och bistånd från Frankrike.

Comorerna

Befolkning: Totalt 700´ (1996), (comoro), (Araber, Madagasker, Iranier, Malajfolk)

Förhistoria

Malajfolk finns på öarna från ca 500t. Från 900t används öarna av arabiska köpmän som en sydlig utpost, vilka inför islamisk kultur och relgion till öarna. Små sultanat skapas. Samtidigt förekommer afrikansk invandring. Slavjägare från Madagaskar härjar området från slutet av 1700t, och öarna blir en del av Madagaskar. Comorerna tar efter hand del i slavhandeln, och slaveriet breder ut sig i landet.

Franska tiden (1886 - 1961)

(75)

Comorerna besätts av Frankrike1886, men en kolonialadministration etableras först 1912. En exportinriktad industri med kryddodling skapas.

Inre självstyre (1961 - 1975)

(14)

Landet får inre självstyre 1961.

Nutid (1975 -)

Comorerna förklarar sig självständigt 1975, och en islamisk republik skapas. En period med många kuppförsök och sydafrikansk och fransk inblandning följer. Sedan 1982 är landet en enpartistat.

Referenser: newafrica.com

Mayotte (Fr)

Befolkning: Totalt 67´ (1986), Malagasser

Förhistoria (- 1843)

Öarna används av arabiska köpmän som en sydlig utpost. Slavjägare från Madagaskar härjar området från slutet av 1700t, och öarna blir en del av Madagaskar. Comorerna tar efter hand del i slavhandeln, och slaveriet breder ut sig i landet.

Franskt (1843 - 1886)

(43)

Mayotte blir franskt 1843.

Del av Comorerna (1886 - 1975)

(89)

Övriga öar i Comorerna besätts av Frankrike 1886, men en kolonialadministration etableras först 1912.

Nutid (1975 -)

Comorerna blir självständigt 1975, och har sedan dess gjort anspråk på Mayotte, som fortsatt vara franskt. Jordbruket, med bl.a. export produkter som vanilj, ylang-ylang, kaffe och kopra, dominerar ekonomin.

Maldiverna

Befolkning: Totalt 300´ (1996), Singaleser, Dravider, divehi

Förhistoria

Öarna lär vara bebodda av indiska och srilankesiska sjömän åtminstonde från 500t f.Kr. De kontrolleras av Chola på 1000t. Området är buddistiskt och hinduiskt till 1153, därefter islamistiskt.

Malei-dynastin (ca1144 - ca1313)

(169)

Malei-dynastin, även kallad Soamavansa-dynastin, inleds ca 1144. Landet blir ett islamiskt sultanat 1153.

Veeru Umaru-dynastin (ca1313 - ca1388)

(75)

Veeru Umaru-dynastin inleds ca 1313.

Hilali-dynastin (ca1388 - 1558)

(170)

Hilali-dynastin inleds ca 1388. Ekonomin baseras nästan helt på fiske. Den första portugisiska expeditionen når huvudön Male 1518, och ett fort byggs med koloniala intensioner. De körs dock bort, och förnyade försök misslyckas.

Portugisiska tiden (1558 - 1573)

(15)

Portugiserna lyckas ockupera landet först 1558.

Utheemu-dynastin (1573 - ca1695)

(122)

Portugiserna besagras 1573 av bröderna Thakurufaanus och Utheemu-dynastin inleds. Under Muhammad Thakurufaanus styre reformeras administrationen och en organiserad militär skapas. Mynt prägling införs, som ersättning för "cowry shells". Portugisiska stormingsförsök 1631 och 1649 misslyckas. Landet kommer nominellt under nederländsk överhöghet i mitten av 1600t.

Isdhoo-dynastin (ca1695 - ca1700)

(5)

Isdhoo-dynastin inleds ca 1695.

Dhiyamigili-dynastin (ca1700 - ca1764)

(64)

Dhiyamigili-dynastin inleds ca 1700. Male ockuperas av sydindiska Moplas i tre månader, 1752 fram till 1753.

Hura-dynastin (ca1772 - 1887)

(115)

Hura-dynastin inleds ca 1772. Britterna tar nominellt över den tidigare nederlänska överhögheten 1796.

Brittiska tiden (1887 - 1965)

(78)

Landet blir brittiskt protektorat 1887. Britterna lägger sig dock inte i det interna styret, och inte ens någon brittisk representant stationeras i landet. En första kortlivad republik deklareras 1953.

Nutid (1965 -)

Landet blir självständigt sultanat 1965. Efter tre år, 1968, avskaffas det ärftliga sultanatet, Hura-dynastin avslutas och republik införs.

Seychellerna

Befolkning: Totalt 70´ (1996), "Kreoler"(90%, Asiater, Afrikaner, Fr)

Förhistoria (- 1756)

Före fransmännens ankomst på 1700t är landet obebott.

Franska tiden (1756 - 1814)

(58)

Öarna annekteras av Frankrike 1756. En kolonisering inleds 1770 för att exploatera öarnas naturrikedomar med hjälp av afrikanska slavar. Öarna ockuperas av britterna 1794.

Brittiska tiden (1814 - 1976)

(162)

Vid Parisfördraget 1814 blir landet brittisk koloni, och 1903 brittisk kronkoloni.

Nutid (1976 -)

Landet blir självständigt 1976. En statskupp genomförs 1977, vilket leder till att en socialistisk enpartistat skapas 1979. Ett antal misslyckade kuppförsök genomförs. Enpartistaten varar dock till 1991, och 1993 antas en ny författning med flerpartisystem.

Chagosöarna (Br)

Befolkning: Brittisk & Amerikansk militär

Förhistoria

Öarna bebos av chagosians (ilois). Invånarna lever på plantager, men är beroende av Mauritius.

Brittiskt (1965 -)

Öarna blir brittiska 1965. Befolkningen bestående av ca 3' personer tvångsförflyttas till Mauritius i början av 1970t, då brittisk-amerikanska militärbaser ska byggas.

Cocosöarna (Austr)

Alternativa namn: Keeling Islands

Befolkning: Totalt 670 (1994), Malajer

Förhistoria

Öarna är obebodda när William Keeling från Brittiska ostindiska kompaniet besöker dem 1609.

Brittiska tiden (1826 - 1955)

(129)

Mindra bosättningar skapas från 1826, och en kopraindustri skapas. Kinesisk, malajisk och afrikansk arbetskraft inhämtas för att jobba på kokosplantagerna. Britterna annekterar öarna 1857, vilka placeras under Ceylon 1878, för att 1886 bli en del av Straits Settlements. Stora landområden beviljas Clunies-Ross familjen 1886 för all framtid. Öarna flyttas senare över till kolonin Singapore. En militärbas byggs på öarna 1951.

Australiensiska tiden (1955 -)

Öarna blir australiensiska 1955, för att 1984 bli en del av Australien. Huvuddelen av Clunies-Ross familjens landområden köps upp av staten 1878, och resten 1993. På 1990t tas steg för att förbättra levnadsstandarden. Utvandringen till Australien är dock omfattande.

Christmas Island (Austr)

Befolkning: Totalt 3´ (1991), Kineser, Malajer

Förhistoria (- 1888)

Ön blir känd på 1600t, och när William Dampier landstiger på ön 1688 är de obebodda.

Brittiska tiden (1888 - 1957)

(69)

Det är först 1888 som ön befolkas från Cocos Islands. Det är Clunies-Ross bröderna som samlar timmer för industrin på Cocos Islands. På 1890t påbörjas fosfatbrytning, varför kinesisk arbetskraft importeras. Under andra världskriget från 1942 till 1945 ockuperas ön av japanerna. Efter kriget kommer ön under kolonin Singapore. Gruvverksamheten tas 1948 över av Australien och Nya Zeeland. Från 1949 leder en expansion till att malajer rekryteras. Även deras familjer flyttar med vilket leder till att en mer permanent befolkning bildas.

Australiensiska tiden (1957 -)

Ön köps av Australien 1957. På 1970t organiserar sig gruvarbetarna, vilket leder till förbättrade sociala och politiska förhållanden. 1984 blir befolkningen australiensiska medborgare. På 1980t försämras lönsamheten för fosfatbrytningen. Staten tar över ansvaret för samhällsservicen från gruvbolaget, men gruvan stängs ändå 1987. Den startas dock igen av fackanslutna arbetare 1991. Satsningar på turism görs nu, med bland annat hotell, casinoverksamhet och naturvårdsprogram.

Referenser: Christmas Island Tourism Association

© Stefan Kulldorff 2001. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.