Nordamerika

Direkthopp: USA (Florida, Virginia, Plymouth, Maine, New York, Massachusetts, Maryland, Connecticut, Delaware, Rhode Island, Carolina, New Jersey, Pennsylvania, New Hampshire, Louisianaterritoriet, North Carolina, South Carolina, Georgia, Vermont, Texas), Kanada (Nova Scotia, New Foundland, Prince Edward Island, New Brunswick, Quebec, Ontario, Ruperts Land, British Columbia, Vancouver)

Florida

Förhistoria (- 1513)

Området bebos av seminoleindianer när det upptäcks av spanjoren Juan Ponce de Léon 1513.

Spanska tiden (1513 - 1763)

(250)

Britterna får kontroll över landet 1763 i utbyte mot Havana. Och under amerikanska frihetskriget är det lojalt mot Storbritannien. Efter kriget blir det 1783 dock åter spanskt.

Brittisk-spanska tiden (1763 - 1819)

(56)

Britterna får kontroll över landet 1763 i utbyte mot Havana. Och under amerikanska frihetskriget är det lojalt mot Storbritannien. Efter kriget 1783 lämnas det det tillbaka till Spanien för att förhindra att det blir amerikanskt.

Efterhistoria (1819 -)

Florida köps av USA 1819. Florida Key används vid denna tid av pirater som gör räder mot amerikanska fartyg. År 1823 inleds en offensiv som gör slut på piratverksamhetan. Blodiga krig mot seminoleindianerna i landet utbryter, och på 1840t förflyttas merparten av dessa till indianreservat västerut. Inflyttningen till Florida ökar nu, och området blir en delstat 1845. Under inbördeskriget står delstaten på sydsidan. Efter återinträdet i unionen 1868, sker en snabb ekonomisk utveckling. Jordbruket med odling av grönsaker och citrusfrukter blir huvudnäringen, men även turismen växer. Vid introduktionen av luftkonditionering och kylskåp förbättras levnadsförutsättningarna avsevärt i delstaten. Detta leder till en kraftig befolkningsökning efter andra världskriget. Bland annat har många människor från Kuba och Latinamerika bosatt sig i Florida.

Virginia

Förhistoria (- 1607)

När européerna anländer bebos större delen av området av indianer, som är organiserade i en konfederation av 13 kungariken styrda av Wahunsonacock (Powhatan).

Virginia-kompaniet (1607 - 1624)

(17)

Kolonin grundas 1607 av det brittiska Virginia-kompaniet, som påbörjar tobaksodling i området. Från 1612 stärks kolonin. En lagstiftande församling skapas 1619, samtidigt som afrikanska slavar börjar importeras.

Brittisk kronkoloni (1624 - 1776)

(152)

Vid Virginia-kompaniets konkurs 1624, blir kolonin engelsk kronkoloni. En plantageägarklass växer fram i östra delen av kolonin.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA, från 1788 som delstat. I inbördeskriget ansluter sig delstaten till sydstaterna. Västra delen vägrar dock att lämna unionen och bildar delstaten West Virginia.

Plymouth

Förhistoria (- 1620)

Före européernas ankomst bebos området av indianer.

Puritaner (1620 - 1691)

(71)

Puritaner som anländer med fartyget Mayflower koloniserar området 1620.

Efterhistoria (1691 -)

Kolonin blir en del av Massachusetts 1691. Fina havsstränder bidrar till att en betydande turistindustri kan byggas upp.

Maine

Förhistoria (- 1622)

Området bebos av indianer vid européernas ankomst.

Kolonisering (1622 - 1677)

(55)

Permanent europeisk kolonisering inleds på 1620t.

Efterhistoria (1677 -)

Området köps av Massachusetts Bay-kolonin 1677, och blir en del av Massachusetts 1691. Vid Missourikompromissen 1820 blir Maine en egen delstat. Jordbruk, fiske, skeppsbyggnad, träindustri och massaindustri blir huvudnäringarna i delstaten. Under 1800t växer även en textilindustri fram.

New York

Alternativa namn: Nya Nederland (- 1664), Nya Amsterdam.

Förhistoria (- 1624)

Området befolkas av indianer ca 9000 f.Kr. På 1000t bosätter sig algonkiner i sydöstra delen av området och irokeser i övriga delar. Irokeserna är uppdelade i fem stammar, Mohawk, Oneida, Onondaga, Cayuga och Seneca. På 1300t fördrivs algonkinerna från området för dagens stad New York av irokeserna. Området utforskas för nederländsk räkning av engelsmannen Henry Hudson 1609.

Nya Nederland (1624 - 1664)

(40)

En nederländsk koloni skapas 1624 vid dagens Albany. Nya Amsterdam anläggs på sydligaste Manhattan 1626 av Peter Minuit. Nya Sverige blir en del av Nya Nederland 1655.

Brittiska tiden (1664 - 1776)

(112)

Kolonin blir en personlig brittisk koloni 1664, som döps om till New York efter hertigen av York.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA.

Massachusetts

Förhistoria (- 1629)

Vid européernas ankomst bebos området av indianfolken massachusett, nauset, wampanoag, nipmuc, pocomtuc och pennacook.

Puritanska tiden (1629 - 1691)

(62)

Massachusetts Bay Company. Engelska puritaner bosätter sig i kolonin, och skapar ett strängt teokratiskt samhälle.

Liberaliseringen (1691 - 1776)

(85)

Kolonin slås ihop med Plymouth och Maine 1691. En liberalisering och sekularisering sker på 1700t. Jordbruk, fiske, skeppsbyggnad och handel står för inkomsterna.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA. Maine blir en egen delstat 1820. Massachusetts industrialiseras tidigt, framför allt inom textilindustrin. När denna flyttar till sydstaterna under 1900t skapar det ekonomiska problem, men efter andra världskriget växer en högteknologisk industri fram.

Maryland

Förhistoria (- 1634)

Området bebos av indianer ca 8000 f.Kr. Senare bebos västra sidan av Chesapeake Bay av piscataway och patuxent, östra sidan av naticokes, choptanks, pocomokes och wicomicos, och norra spetsen av susquehannock.

Personlig brittisk koloni (1634 - 1691)

(57)

Kolonin skapas 1634 av Lord Baltimore för att ge fristad åt förföljda engelska katoliker. Senare invandrade protestanter leder till oroligheter.

Brittisk kronkoloni (1691 - 1776)

(85)

Oroligheterna medför att kolonin blir kronkoloni 1691.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA. Ekonomin baseras på jordbruk med stora tobaksplantager med slavarbete. Då inbördeskriget bryter ut 1861, finns starka krafter för en anslutning till sydstaterna. Genom hård press tvingas de dock in på nordstaternas sida.

Connecticut

Förhistoria (- 1662)

Vid européernas ankomst bebos området av algonkiner. I sydöstra delen av området bor pequots. Nederländare och engelsmän från Massachusetts börjar kolonisera området på 1630t.

Brittiska tiden (1662 - 1776)

(114)

Bosättningarna förenas till en koloni 1662.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA. En tidig uppbyggnad av handel och industri görs, och efter 1945 byggs en högteknologisk industri upp, vilket leder till en stark ekonomi.

Delaware

Alternativa namn: Nya Sverige (1638-1655).

Förhistoria (- 1638)

Före européernas ankomst bebos området vid Delawarefloden av indianfolket lenni-lenape (delaware). År 1637 bildas, med svenskt och nederländskt kapital, handelskompaniet Söderkompaniet (senare döpt till Nya Sverige). Syftet är att importera tobak och skinn.

Svenska tiden (1638 - 1655)

(17)

I kompaniets regi anländer svenska bosättare 1638 till Delawarebukten. Jord köps av indianerna, fortet Christina byggs, och kolonin Nya Sverige skapas. Relationerna med de nederländska och engelska kolonierna är relativt spända, i motsats till relationerna med indianerna. Med delawareindianerna byts tyg, redskap, kokkärl och prydnadsföremål mot majs och andra livsmedel. Från susquehannaindianerna som bor mer inåt landet fås skinn. Fram till 1655 sänds elva expeditioner från Sverige, varav en förliser. Kolonins styrka växer under guvernör Johan Printz förvaltning från 1643 , och handelsstationer anläggs där susquehannaindianernas handelsvägar mynnar. På detta sätt fås ett övertag gentemot nederländarna i Fort Nassau. Då sändningarna från Sverige uteblir under flera år, får dock nederländarna ett ekonomiskt och militär övertag. De svenska kolonisatörerna gör myteri mot den hårde Printz, och en del rymmer till Manhattan och Maryland. Printz lämnar Nya Sverige 1653, och en ny svensk expedition anländer 1654. Administrationen omorganiseras, och under en kort tid blomstrar kolonin, men 1655 förloras den till Nederländerna som förfogar en överlägsen militär styrka. Den svenska kolonin blir aldrig vinstgivande, och dess befolkning uppgår vid slutet till ca 400.

Nederländska tiden (1655 - 1664)

(9)

Området blir en del av nederländska Nya Nederland 1655.

Brittiska tiden (1664 - 1776)

(112)

Kolonin övertas av England 1664. Mestadels kontrolleras kolonin av familjen Penn i Pennsylvania. Den svensk-finska befolkningen fortsätter öka i antal, och behåller länge sin etniska kultur, bl.a. med hjälp av svenska präster som under perioden 1696-1783 skickas från Sverige.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA. Trots att slaveriet är tillåtet stannar delstaten i unionen under det amerikanska inbördeskriget. Industrialiseringen inleds tidigt, med framförallt kemisk industri.

Rhode Island

Förhistoria (- 1647)

På 6000t f.Kr. bebos området av indianer. Vid européernas ankomst bebos området av algonkinfolken narragansett, wampanoag, niantic, nipmuc och pequot. Religös oenighet i Massachusetts leder till fördrivning och utvandring till Rhode Island. Roger Williams grundar Providence 1636, med religionsfrihet där kyrka och stat är skilda. På liknande grunder skapas Porthsmouth 1638, Newport 1639 och Warwick 1643.

Brittisk koloni (1647 - 1776)

(129)

Porthsmouth, Newport, Warwick och Providence bildar ett kolonialt förbund 1647, och Storbritannien godkänner kolonins författning 1663.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA, från 1790 som delstat.

Carolina

Förhistoria (- 1663)

På 8000t f.Kr. bebos området av indianer. Vid européernas ankomst bebos området av cherokee i sydväst, catawba i centrum, westo och yamasee vid Savannnah River.

Brittisk koloni (1663 - 1713)

(50)

Området blir en personlig brittisk koloni 1663, varmed en brittisk bosättning inleds.

Efterhistoria (1713 -)

Kolonin delas i North Carolina och South Carolina 1713.

New Jersey

Förhistoria (- 1664)

På 4000t f.Kr. bebos området av indianfolket lenni-lenape (delaware). Nederländare börjar kolonisera norra delen 1630 som en del av Nya Nederland, och svenskar södra delen 1638 som en del av Nya Sverige. Den svenska delen blir en del av Nya Nederland 1655.

Brittisk koloni (1664 - 1776)

(112)

Britterna tar kontroll över området 1664. Kolonin delas 1676, men återförenas 1702, och blir en kronkoloni.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA. På 1800t byggs kanaler och järnvägar, och en omfattande industrialisering sker.

Pennsylvania

Förhistoria (- 1664)

Området bebos av indianer ca 8000 f.Kr. På 1500t bobos området av indianstammarna delaware, susquehannock, eric och monongahela. Kolonisering av svenskar och nederländare påbörjas på 1640t.

Brittisk koloni (1664 - 1776)

(112)

England tar kontroll över området 1664. Kväkaren William Penn förvärvar kolonin 1681. Han bygger upp ett samhälle med religös tolerans, med kolonisatörer från många olika länder flyttar till kolonin.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA, från 1787 som delstat. Med hjälp av stora kolförekomster kan en omfattande industriell uppbyggnad med bland annat en stålindustri. Industrin och jordbruket gör staten till en av de rikaste under 1800t.

New Hampshire

Förhistoria (- 1679)

Vid européernas ankomst bebos området av algonkinfolken piscataquas, nashuas, pennacook, coosucs och ossipees. Europeisk bosättning påbörjas 1623, och området blir en del av den brittiska kolonin Massachusetts 1641.

Brittisk koloni (1679 - 1776)

(97)

Området blir brittisk kronkoloni 1679. Jordbruk, fiske, skeppsbyggeri och handel dominerar ekonomin.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA. På 1800t växer en textil- och läderindustri upp.

Louisianaterritoriet

Förhistoria (- 1710t)

Området utforska av spanska upptäcktsresande på 1500t. Norrifrån tar R R C de La Salle 1682 stora delar av området i besittning för Frankrikes räkning.

Franska tiden (1710t - 1762)

(52)

Permanent kolonisering påbörjas på 1710t.

Spanska tiden (1762 - 1803)

(41)

Området väster om floden Mississippi överlåts till Spanien 1762. Området öster om Mississippi erövras under sjuårskriget av britterna 1763, och blir efter nordamerikanska frihetskriget en del av USA 1783. Fransmännen återfår den spanska delen 1800.

Efterhistoria (1803 -)

Området köps av USA 1803. Senare blir det uppdelat i mer än 13 delstater. En av dessa är Louisiana som blir delstat 1812.

North Carolina

Förhistoria (- 1713)

Området är del av kolonin Carolina 1663-1713. På 1650t sker kolonisering från Virginia.

Brittisk koloni (1713 - 1776)

(63)

Området blir en egen koloni när Carolina delas 1713. Den blir en brittisk kronkoloni 1729.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA, från 1789 som delstat. Delstaten kämpade för södern i inbördeskriget. Jordbruk med tobak och ris dominerar ekonomin fram till 1870t, då en omfattande industrialisering inleds.

South Carolina

Förhistoria (- 1713)

Området är del av kolonin Carolina 1663-1713. Brittisk bosättning inleds 1670.

Brittisk koloni (1713 - 1776)

(63)

Området blir en egen koloni när Carolina delas 1713. Den blir en brittisk kronkoloni 1729.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA, från 1789 som delstat. Ekonomin baseras på slavplantager längs kusten med småjordbruk i inlandet. I inbördeskriget slåss delstaten för sydstaterna, och tvingas efter kriget införa en ny författning 1868 med stora rättigheter för de tidigare slavarna. När nordstatsstyrkorna drar sig tillbaka utvecklas en starkt rasistisk politik, och 1895 fråntas de svarta alla rättigheter. Dessa fås tillbaka först med de federala medborgarrättslagarna 1964-1965.

Georgia

Förhistoria (- 1733)

Vid spanjorernas ankomst bebos området av creek.

Brittiska tiden (1733 - 1776)

(43)

En engelsk koloni grundas 1733 av filantropen James E Oglethorpe. Frigivna fångar och religösa minoriteter får en en fristad här. Kolonin blir brittisk kronkoloni 1752.

Efterhistoria (1776 -)

Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783 en del av USA. På 1820t och 1830t tvingas indianerna västerut, samtidigt som bomullsodlingar anläggs på deras land. Bomullsodlingarna, brukade av svarta slavarbetare, blir viktiga för ekonomin. I inbördeskriget slåss delstaten för sydstaterna, och blir hårt åtgånget i slutet av kriget. Efter kriget är ekonomin i spillror, och stora bomullsplantager förvandlas till små fattiga jordbruk. Fram till 1960t, då reformer inleds, präglas Georgia av svåra rasmotsättningar.

Vermont

Förhistoria (- 1777)

Frankrike gör anspråk på området fram till 1763, då de erkänner området som brittiskt territorium. Dock gör de brittiska kolonierna New Hampshire och New York båda anspråk på området.

Republiken (1777 - 1791)

(14)

En självständig republik utropas 1777.

Efterhistoria (1791 -)

Landet blir en delstat i USA 1791. Fram till 1810t växer befolkningen snabbt. Under 1800t dominerar textilindustrin, för att under 1900t ersättas av turistnäringen.

Texas

Förhistoria (- 1836)

När spanska upptäcktsresande anländer till området 1519, bebos det av ett antal indianfolk. Spanien hävdar överhöghet över området, som dock fortsätter att vara glest befolkat. När Mexico frigör sig från Spanien 1821, inkluderar det även Texas. Området har då börjat koloniseras från USA, vilket leder till motsättningar, och ett krig utbryter 1835.

Republiken (1836 - 1845)

(9)

Texas förklarar sig självständigt 1836.

Efterhistoria (1845 -)

Landet blir en delstat i USA 1845, vilket erkänns av Mexico först efter ett tvåårigt krig. Jordbruk och boskapsskötsel är de dominerande näringarna. År 1901 hittas dock olja och en oljeproduktion inledds, och senare även en allmän industrialisering.

Nova Scotia

Alternativa namn: Acadie (- 1713).

Förhistoria (- 1604)

Fransk koloni (1604 -)

Port Royal anläggs av Samuel de Champlain 1604. Både britterna och fransmännen hävdar överhöghet över området. Under krigen på 1600t byter kolonin ägare fyra gånger.

Brittisk koloni (1713 - 1867)

(154)

Kolonin blir brittisk vid freden i Utrecht 1713 under namnet Nova Scotia. De 16' fransktalande invånarna vägrar acceptera brittiskt styre. Därför deporteras hälften till de södra kolonierna mellan 1755 och 1763, medan den andra halvan flyr.

Efterhistoria (1865 -)

Området blir en provins i Kanada. Näringslivet domineras av fiske och sjöfart.

New Foundland

Förhistoria (- 1713)

Paleolitiska indianer finns i södra delen av området 7000 f.Kr. På Labradorhalvön finns eskimåer 2000t f.Kr. Vikingar besöker området kring år 1000, som annars upptäcks av européer i slutet av 1400t. De fina fiskevattnena lockar under 1500t till sig spanska, portugisiska, franska och engelska fiskefartyg. En fransk-brittisk kamp om ön New Foundland pågår under 1600t.

Brittiskt (1713 - 1855)

(142)

Vid freden i Utrecht 1713 erkänner Frankrike brittisk överhöghet, mot att fransmännen får monopol på delar av fisket. Dessa privilegier delas med USA från 1783.

Brittisk koloni (1855 - 1949)

(94)

Ön blir självstyrande koloni 1855, och Labrador blir en del av kolonin efter förhandlingar med Kanada. Kolonin blir brittisk dominion 1907, men efter depression på 1930t med politisk kris som följd, blir den åter koloni 1934.

Efterhistoria (1949 -)

Kolonin blir efter en folkomröstning 1949 en provins i Kanada.

Prince Edward Island

Förhistoria (- 1769)

Ön koloniseras av fransmän ca 1720. Under sjuårskriget 1756-1763 erövras det av britterna.

Brittisk koloni (1769 - 1873)

(104)

Ön blir en brittisk koloni 1769, och får namnet Prince Edward Island 1799.

Efterhistoria (1873 -)

Kolonin blir en provins i Kanada 1873. Jordbruk, boskapsskötsel, fiske samt turism blir de dominerande näringarna.

New Brunswick

Förhistoria (- 1784)

Området blir franskt på 1600t. I samband med freden i Paris 1763 blir området brittiskt, och en del av Nova Scotia.

Brittisk koloni (1784 - 1867)

(83)

Området avskiljs från Nova Scotia 1784, och koloniseras av lojalister som flyr från nordamerikanska frihetskriget.

Efterhistoria (1867 -)

Kolonin blir 1867 en provins i Kanada. Fisket är betydelsefullt, medan industrin domineras av massa, papper och livsmedel. Även brytning av zink, bly och koppar har fått ökad betydelse.

Quebec

Alternativa namn: Nedre Kanada (1791-1841).

Förhistoria (- 1791)

Området besöks av Jacques Cartier 1534, som gör anspråk på området för Frankrikes räkning. Staden Quebec anläggs 1608. Denna intas 1759 av brittiska styrkor under sjuårskriget (1756-1763), och vid Parisfreden 1763 erkänner Frankrike brittisk överhöghet över kolonin Kanada.

Nedre Kanada (1791 - 1841)

(50)

Britterna delar 1791 upp Kanada i kolonierna Nedre Kanada och Övre Kanada.

Efterhistoria (1841 -)

Kolonin återförenas med Ontario 1841, som en del av Kanada. Området blir en egen provins i Kanada 1867. Frågan om självständighet från Kanada är alltjämt aktuell.

Ontario

Alternativa namn: Övre Kanada (1791-1841).

Förhistoria (- 1791)

Vid Parisfreden 1763 erkänner Frankrike brittisk överhöghet över kolonin Kanada.

Övre Kanada (1791 - 1841)

(50)

Britterna delar 1791 upp Kanada i kolonierna Nedre Kanada och Övre Kanada.

Efterhistoria (1841 -)

Kolonin återförenas med Quebec 1841, som en del av Kanada. Området blir en egen provins 1867.

Ruperts Land

Förhistoria (- 1812)

Området upptäcks av Henry Hudson 1610, varmed Storbritannien gör anspråk på området. Storbritannien ger 1670 Hudson´s Bay Company kungligt tillstånd att förvalta området vid Hudson Bay. Verksamheten består av pälshandel med indianerna. Britternas anspråk på området erkänns av Frankrike 1713.

Brittiska tiden (1812 - 1869)

(57)

Första europeiska bosättningen i området sker 1812 vid Red River.

Efterhistoria (1869 -)

Kanada köper området 1869, och införlivar det i provinserna Quebec och Ontario. En del bildar dock provinsen Manitoba som skapas 1870, trots upprorsförsök från den fransk-indianska befolkningen. Förbättrade kommunikationer leder så småningom till ökad invandring, och gränserna utvidgas på 1880t.

British Columbia

Förhistoria (- 1846)

Området bebos av indianer och eskimåer. I slutet av 1700t anländer brittiska och amerikanska pälshandlare.

Brittisk koloni (1846 - 1871)

(25)

Området blir brittiskt 1846, då den sydliga gränsen till området bestäms i Oregonfördraget mellan USA och Storbritannien. I samband med guldrushen 1858-1865 kommer en första invandringsvåg. Kolonin Vancouver blir en del av British Columbia 1866.

Efterhistoria (1871 -)

Kolonin blir 1871 en provins i Kanada. En järnväg från östkusten färdigställs 1885, varmed utvecklingen tar fart. Skogs- och gruvindustrin växer, samtidigt som Vancouver blir en viktig hamnstad.

Vancouver

Förhistoria (- 1849)

Ön upptäcks 1778 av James Cook, och kartläggs av George Vancouver 1792.

Brittisk kronkoloni (1849 - 1866)

(17)

Vancouverön blir brittisk kronkoloni 1849.

Efterhistoria (1866 -)

Kolonin blir 1866 en del av British Columbia, som i sin tur blir en del av Kanada 1871. Turism, skogsbruk, träindustri, fiske, jordbruk och gruvdrift dominerar ekonomin.

© Stefan Kulldorff 2002. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.