 |
Nordamerika
|
 |
Snabblänkar: Världens
länder / Nordamerika
Direkthopp: USA (Florida,
Virginia, Plymouth, Maine, New York, Massachusetts,
Maryland, Connecticut,
Delaware, Rhode Island,
Carolina, New Jersey, Pennsylvania, New Hampshire,
Louisianaterritoriet, North
Carolina, South Carolina, Georgia,
Vermont, Texas), Kanada (Nova Scotia, New Foundland, Prince
Edward Island, New Brunswick, Quebec,
Ontario, Ruperts Land,
British Columbia, Vancouver)
USA
Florida
Området bebos av seminoleindianer när det upptäcks av spanjoren
Juan Ponce de Léon 1513.
| Spanska tiden (1513 - 1763) |
(250) |
Britterna får kontroll över landet 1763 i utbyte mot Havana.
Och under amerikanska frihetskriget är det lojalt mot Storbritannien.
Efter kriget blir det 1783 dock åter spanskt.
| Brittisk-spanska tiden (1763 - 1819) |
(56) |
Britterna får kontroll över landet 1763 i utbyte mot Havana.
Och under amerikanska frihetskriget är det lojalt mot Storbritannien.
Efter kriget 1783 lämnas det det tillbaka till Spanien för att
förhindra att det blir amerikanskt.
Florida köps av USA 1819. Florida Key används vid denna tid av
pirater som gör räder mot amerikanska fartyg. År 1823 inleds
en offensiv som gör slut på piratverksamhetan. Blodiga krig
mot seminoleindianerna i landet utbryter, och på 1840t förflyttas
merparten av dessa till indianreservat västerut. Inflyttningen till
Florida ökar nu, och området blir en delstat 1845. Under inbördeskriget
står delstaten på sydsidan. Efter återinträdet i
unionen 1868, sker en snabb ekonomisk utveckling. Jordbruket med odling
av grönsaker och citrusfrukter blir huvudnäringen, men även
turismen växer. Vid introduktionen av luftkonditionering och kylskåp
förbättras levnadsförutsättningarna avsevärt i
delstaten. Detta leder till en kraftig befolkningsökning efter andra
världskriget. Bland annat har många människor från
Kuba och Latinamerika bosatt sig i Florida.
Virginia
När européerna anländer bebos större delen av området
av indianer, som är organiserade i en konfederation av 13 kungariken
styrda av Wahunsonacock (Powhatan).
| Virginia-kompaniet (1607 - 1624) |
(17) |
Kolonin grundas 1607 av det brittiska Virginia-kompaniet, som påbörjar
tobaksodling i området. Från 1612 stärks kolonin. En lagstiftande
församling skapas 1619, samtidigt som afrikanska slavar börjar
importeras.
| Brittisk kronkoloni (1624 - 1776) |
(152) |
Vid Virginia-kompaniets konkurs 1624, blir kolonin engelsk kronkoloni. En
plantageägarklass växer fram i östra delen av kolonin.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA, från 1788 som delstat. I inbördeskriget ansluter
sig delstaten till sydstaterna. Västra delen vägrar dock att
lämna unionen och bildar delstaten West Virginia.
Plymouth
Före européernas ankomst bebos området av indianer.
| Puritaner (1620 - 1691) |
(71) |
Puritaner som anländer med fartyget Mayflower koloniserar området
1620.
Kolonin blir en del av Massachusetts 1691. Fina havsstränder bidrar
till att en betydande turistindustri kan byggas upp.
Maine
Området bebos av indianer vid européernas ankomst.
| Kolonisering (1622 - 1677) |
(55) |
Permanent europeisk kolonisering inleds på 1620t.
Området köps av Massachusetts Bay-kolonin 1677, och blir en del
av Massachusetts 1691. Vid Missourikompromissen 1820 blir Maine en egen
delstat. Jordbruk, fiske, skeppsbyggnad, träindustri och massaindustri
blir huvudnäringarna i delstaten. Under 1800t växer även
en textilindustri fram.
New
York
Alternativa namn: Nya Nederland (- 1664), Nya Amsterdam.
Området befolkas av indianer ca 9000 f.Kr. På 1000t bosätter
sig algonkiner i sydöstra delen av området och irokeser i övriga
delar. Irokeserna är uppdelade i fem stammar, Mohawk, Oneida, Onondaga,
Cayuga och Seneca. På 1300t fördrivs algonkinerna från
området för dagens stad New York av irokeserna. Området
utforskas för nederländsk räkning av engelsmannen Henry
Hudson 1609.
| Nya Nederland (1624 - 1664) |
(40) |
En nederländsk koloni skapas 1624 vid dagens Albany. Nya Amsterdam
anläggs på sydligaste Manhattan 1626 av Peter Minuit. Nya Sverige
blir en del av Nya Nederland 1655.
| Brittiska tiden (1664 - 1776) |
(112) |
Kolonin blir en personlig brittisk koloni 1664, som döps om till New
York efter hertigen av York.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA.
Massachusetts
Vid européernas ankomst bebos området av indianfolken massachusett,
nauset, wampanoag, nipmuc, pocomtuc och pennacook.
| Puritanska tiden (1629 - 1691) |
(62) |
Massachusetts Bay Company. Engelska puritaner bosätter sig i kolonin,
och skapar ett strängt teokratiskt samhälle.
| Liberaliseringen (1691 - 1776) |
(85) |
Kolonin slås ihop med Plymouth och Maine 1691. En liberalisering och
sekularisering sker på 1700t. Jordbruk, fiske, skeppsbyggnad och
handel står för inkomsterna.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA. Maine blir en egen delstat 1820. Massachusetts industrialiseras
tidigt, framför allt inom textilindustrin. När denna flyttar
till sydstaterna under 1900t skapar det ekonomiska problem, men efter andra
världskriget växer en högteknologisk industri fram.
Maryland
Området bebos av indianer ca 8000 f.Kr. Senare bebos västra sidan
av Chesapeake Bay av piscataway och patuxent, östra sidan av naticokes,
choptanks, pocomokes och wicomicos, och norra spetsen av susquehannock.
| Personlig brittisk koloni (1634 - 1691) |
(57) |
Kolonin skapas 1634 av Lord Baltimore för att ge fristad åt förföljda
engelska katoliker. Senare invandrade protestanter leder till oroligheter.
| Brittisk kronkoloni (1691 - 1776) |
(85) |
Oroligheterna medför att kolonin blir kronkoloni 1691.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA. Ekonomin baseras på jordbruk med stora tobaksplantager
med slavarbete. Då inbördeskriget bryter ut 1861, finns starka
krafter för en anslutning till sydstaterna. Genom hård press
tvingas de dock in på nordstaternas sida.
Connecticut
Vid européernas ankomst bebos området av algonkiner. I sydöstra
delen av området bor pequots. Nederländare och engelsmän
från Massachusetts börjar kolonisera området på
1630t.
| Brittiska tiden (1662 - 1776) |
(114) |
Bosättningarna förenas till en koloni 1662.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA. En tidig uppbyggnad av handel och industri görs, och
efter 1945 byggs en högteknologisk industri upp, vilket leder till
en stark ekonomi.
Delaware
Rhode
Island
På 6000t f.Kr. bebos området av indianer. Vid européernas
ankomst bebos området av algonkinfolken narragansett, wampanoag,
niantic, nipmuc och pequot. Religös oenighet i Massachusetts leder
till fördrivning och utvandring till Rhode Island. Roger Williams
grundar Providence 1636, med religionsfrihet där kyrka och stat är
skilda. På liknande grunder skapas Porthsmouth 1638, Newport 1639
och Warwick 1643.
| Brittisk koloni (1647 - 1776) |
(129) |
Porthsmouth, Newport, Warwick och Providence bildar ett kolonialt förbund
1647, och Storbritannien godkänner kolonins författning 1663.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA, från 1790 som delstat.
Carolina
På 8000t f.Kr. bebos området av indianer. Vid européernas
ankomst bebos området av cherokee i sydväst, catawba i centrum,
westo och yamasee vid Savannnah River.
| Brittisk koloni (1663 - 1713) |
(50) |
Området blir en personlig brittisk koloni 1663, varmed en brittisk
bosättning inleds.
Kolonin delas i North Carolina och South
Carolina 1713.
New
Jersey
På 4000t f.Kr. bebos området av indianfolket lenni-lenape (delaware).
Nederländare börjar kolonisera norra delen 1630 som en del av
Nya Nederland, och svenskar södra delen 1638 som en del av Nya Sverige.
Den svenska delen blir en del av Nya Nederland 1655.
| Brittisk koloni (1664 - 1776) |
(112) |
Britterna tar kontroll över området 1664. Kolonin delas 1676,
men återförenas 1702, och blir en kronkoloni.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA. På 1800t byggs kanaler och järnvägar, och
en omfattande industrialisering sker.
Pennsylvania
Området bebos av indianer ca 8000 f.Kr. På 1500t bobos området
av indianstammarna delaware, susquehannock, eric och monongahela. Kolonisering
av svenskar och nederländare påbörjas på 1640t.
| Brittisk koloni (1664 - 1776) |
(112) |
England tar kontroll över området 1664. Kväkaren William
Penn förvärvar kolonin 1681. Han bygger upp ett samhälle
med religös tolerans, med kolonisatörer från många
olika länder flyttar till kolonin.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA, från 1787 som delstat. Med hjälp av stora kolförekomster
kan en omfattande industriell uppbyggnad med bland annat en stålindustri.
Industrin och jordbruket gör staten till en av de rikaste under 1800t.
New
Hampshire
Vid européernas ankomst bebos området av algonkinfolken piscataquas,
nashuas, pennacook, coosucs och ossipees. Europeisk bosättning påbörjas
1623, och området blir en del av den brittiska kolonin Massachusetts
1641.
| Brittisk koloni (1679 - 1776) |
(97) |
Området blir brittisk kronkoloni 1679. Jordbruk, fiske, skeppsbyggeri
och handel dominerar ekonomin.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA. På 1800t växer en textil- och läderindustri
upp.
Louisianaterritoriet
Området utforska av spanska upptäcktsresande på 1500t.
Norrifrån tar R R C de La Salle 1682 stora delar av området
i besittning för Frankrikes räkning.
| Franska tiden (1710t - 1762) |
(52) |
Permanent kolonisering påbörjas på 1710t.
| Spanska tiden (1762 - 1803) |
(41) |
Området väster om floden Mississippi överlåts till
Spanien 1762. Området öster om Mississippi erövras under
sjuårskriget av britterna 1763, och blir efter nordamerikanska frihetskriget
en del av USA 1783. Fransmännen återfår den spanska delen
1800.
Området köps av USA 1803. Senare blir det uppdelat i mer än
13 delstater. En av dessa är Louisiana som blir delstat 1812.
North
Carolina
Området är del av kolonin Carolina 1663-1713. På 1650t
sker kolonisering från Virginia.
| Brittisk koloni (1713 - 1776) |
(63) |
Området blir en egen koloni när Carolina delas 1713. Den blir
en brittisk kronkoloni 1729.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA, från 1789 som delstat. Delstaten kämpade för
södern i inbördeskriget. Jordbruk med tobak och ris dominerar
ekonomin fram till 1870t, då en omfattande industrialisering inleds.
South
Carolina
Området är del av kolonin Carolina 1663-1713. Brittisk bosättning
inleds 1670.
| Brittisk koloni (1713 - 1776) |
(63) |
Området blir en egen koloni när Carolina delas 1713. Den blir
en brittisk kronkoloni 1729.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA, från 1789 som delstat. Ekonomin baseras på slavplantager
längs kusten med småjordbruk i inlandet. I inbördeskriget
slåss delstaten för sydstaterna, och tvingas efter kriget införa
en ny författning 1868 med stora rättigheter för de tidigare
slavarna. När nordstatsstyrkorna drar sig tillbaka utvecklas en starkt
rasistisk politik, och 1895 fråntas de svarta alla rättigheter.
Dessa fås tillbaka först med de federala medborgarrättslagarna
1964-1965.
Georgia
Vid spanjorernas ankomst bebos området av creek.
| Brittiska tiden (1733 - 1776) |
(43) |
En engelsk koloni grundas 1733 av filantropen James E Oglethorpe. Frigivna
fångar och religösa minoriteter får en en fristad här.
Kolonin blir brittisk kronkoloni 1752.
Kolonin bryter med Storbritannien, och blir efter frihetskriget 1776-1783
en del av USA. På 1820t och 1830t tvingas indianerna västerut,
samtidigt som bomullsodlingar anläggs på deras land. Bomullsodlingarna,
brukade av svarta slavarbetare, blir viktiga för ekonomin. I inbördeskriget
slåss delstaten för sydstaterna, och blir hårt åtgånget
i slutet av kriget. Efter kriget är ekonomin i spillror, och stora
bomullsplantager förvandlas till små fattiga jordbruk. Fram
till 1960t, då reformer inleds, präglas Georgia av svåra
rasmotsättningar.
Vermont
Frankrike gör anspråk på området fram till 1763,
då de erkänner området som brittiskt territorium. Dock
gör de brittiska kolonierna New Hampshire och New York båda
anspråk på området.
| Republiken (1777 - 1791) |
(14) |
En självständig republik utropas 1777.
Landet blir en delstat i USA 1791. Fram till 1810t växer befolkningen
snabbt. Under 1800t dominerar textilindustrin, för att under 1900t
ersättas av turistnäringen.
Texas
När spanska upptäcktsresande anländer till området
1519, bebos det av ett antal indianfolk. Spanien hävdar överhöghet
över området, som dock fortsätter att vara glest befolkat.
När Mexico frigör sig från Spanien 1821, inkluderar det
även Texas. Området har då börjat koloniseras från
USA, vilket leder till motsättningar, och ett krig utbryter 1835.
| Republiken (1836 - 1845) |
(9) |
Texas förklarar sig självständigt 1836.
Landet blir en delstat i USA 1845, vilket erkänns av Mexico först
efter ett tvåårigt krig. Jordbruk och boskapsskötsel är
de dominerande näringarna. År 1901 hittas dock olja och en oljeproduktion
inledds, och senare även en allmän industrialisering.
Kanada
Nova
Scotia
New
Foundland
Paleolitiska indianer finns i södra delen av området 7000 f.Kr.
På Labradorhalvön finns eskimåer 2000t f.Kr. Vikingar
besöker området kring år 1000, som annars upptäcks
av européer i slutet av 1400t. De fina fiskevattnena lockar under
1500t till sig spanska, portugisiska, franska och engelska fiskefartyg.
En fransk-brittisk kamp om ön New Foundland pågår under
1600t.
| Brittiskt (1713 - 1855) |
(142) |
Vid freden i Utrecht 1713 erkänner Frankrike brittisk överhöghet,
mot att fransmännen får monopol på delar av fisket. Dessa
privilegier delas med USA från 1783.
| Brittisk koloni (1855 - 1949) |
(94) |
Ön blir självstyrande koloni 1855, och Labrador blir en del av
kolonin efter förhandlingar med Kanada. Kolonin blir brittisk dominion
1907, men efter depression på 1930t med politisk kris som följd,
blir den åter koloni 1934.
Kolonin blir efter en folkomröstning 1949 en provins i Kanada.
Prince
Edward Island
Ön koloniseras av fransmän ca 1720. Under sjuårskriget 1756-1763
erövras det av britterna.
| Brittisk koloni (1769 - 1873) |
(104) |
Ön blir en brittisk koloni 1769, och får namnet Prince
Edward Island 1799.
Kolonin blir en provins i Kanada 1873. Jordbruk, boskapsskötsel, fiske
samt turism blir de dominerande näringarna.
New
Brunswick
Området blir franskt på 1600t. I samband med freden i Paris
1763 blir området brittiskt, och en del av Nova Scotia.
| Brittisk koloni (1784 - 1867) |
(83) |
Området avskiljs från Nova Scotia 1784, och koloniseras av lojalister
som flyr från nordamerikanska frihetskriget.
Kolonin blir 1867 en provins i Kanada. Fisket är betydelsefullt, medan
industrin domineras av massa, papper och livsmedel. Även brytning
av zink, bly och koppar har fått ökad betydelse.
Quebec
Ontario
Ruperts
Land
Området upptäcks av Henry Hudson 1610, varmed Storbritannien
gör anspråk på området. Storbritannien ger 1670
Hudson´s Bay Company kungligt tillstånd att förvalta området
vid Hudson Bay. Verksamheten består av pälshandel med indianerna.
Britternas anspråk på området erkänns av Frankrike
1713.
| Brittiska tiden (1812 - 1869) |
(57) |
Första europeiska bosättningen i området sker 1812 vid Red
River.
Kanada köper området 1869, och införlivar det i provinserna
Quebec och Ontario. En del bildar dock provinsen Manitoba som skapas 1870,
trots upprorsförsök från den fransk-indianska befolkningen.
Förbättrade kommunikationer leder så småningom till
ökad invandring, och gränserna utvidgas på 1880t.
British
Columbia
Området bebos av indianer och eskimåer. I slutet av 1700t anländer
brittiska och amerikanska pälshandlare.
| Brittisk koloni (1846 - 1871) |
(25) |
Området blir brittiskt 1846, då den sydliga gränsen till
området bestäms i Oregonfördraget mellan USA och Storbritannien.
I samband med guldrushen 1858-1865 kommer en första invandringsvåg.
Kolonin Vancouver blir en del av British Columbia 1866.
Kolonin blir 1871 en provins i Kanada. En järnväg från östkusten
färdigställs 1885, varmed utvecklingen tar fart. Skogs- och gruvindustrin
växer, samtidigt som Vancouver blir en viktig hamnstad.
Vancouver
Ön upptäcks 1778 av James Cook, och kartläggs av George Vancouver
1792.
| Brittisk kronkoloni (1849 - 1866) |
(17) |
Vancouverön blir brittisk kronkoloni 1849.
Kolonin blir 1866 en del av British Columbia, som i sin tur blir en del
av Kanada 1871. Turism, skogsbruk, träindustri, fiske, jordbruk och
gruvdrift dominerar ekonomin.


Ansvarig:
Stefan
Kulldorff
Senast uppdaterad: 24 april, 2002
© Stefan Kulldorff 2002. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.