Balkan

Direkthopp: Athen, Sparta, Odryserriket, Thessalien, Epirus, Karantanien, Valakiet, Moldova, Montenegro, Transsylvanien, Jugoslavien

Stadsstat (400tf)

Grekisk stadsstat. Staten leder det attiska sjöförbundet i det peloponnesiska kriget.

Sparta

Stadsstat (400tf)

Grekisk stadsstat. Staten leder det peloponnesiska förbundet i det peloponnesiska kriget.

Odryserriket

Kungarike (- 341f)

Riket bebos av ett thrakiskt folk, odryser. Området vid övre Maritsa utvidgas till Donau och Marmasjön under 400t f.Kr.

Efterhistoria (341f -)

Riket underkastar sig makedonierna 341 f.Kr, och rommarna 167 f.Kr. Så småningom blir det en del av Bulgarien.

? Thessalien

Förhistoria

Området är bebott under yngre stenåldern. På 1100t f.Kr. invandrar thessalerna norr ifrån. Dessa underkuvar den tidigare befolkningen. På arkaisk tid (700 - 490 f.Kr) präglas landet av konflikter mellan adelssläkter och tagos, en av stammarna vald ämbetsman. Området är vid denna tid känt för sin hästuppfödning, och dess kavalleri. Området står på persernas sida under perserkrigen (490 - 479 f.Kr.). Under peloponnesiska kriget (430 - 403 f.Kr) stöder man Athen, utan att delta speciellt aktivt.

Enandet (- 352f)

Efter det peloponnesiska kriget kommer ett uppsving för staden Ferai, vars tyrann Jason blir tagos. Han lyckas ena de olika staterna i området till ett gemensamt rike. När han mördas 370 f.Kr. faller det dock åter isär.

Makedonska tiden (352f - 196f)

(156)

Landet enas under makedonsk överhöghet 352 f.Kr.

Fritt (196f -)

(169)

Landet blir åter fritt 196 f.Kr.

Efterhistoria (27f -)

Området blir en del av den romerska provinsen Achaia 27 f.Kr, för att senare bli en del av Macedonia, och en egen provins ca 300 e.Kr. Under medeltiden lyder området under Bysantinska riket. Från 1204 strider greker, serber och västeuropéer och vlacher om området. Det erövras av turkarna 1393. Den största delen tillfaller Grekland 1881, resten 1913.

Epirus

Förhistoria

Området bebos av grekiska stammar. Ett epirotisk stamförbund bildas 330 f. Kr .

Enat kungarike (200tf - 233f)

Epirotiska förbundet (233f -)

Romerska tiden (148f -)

Landet blir en del av Rom 148 f.Kr.

Despotatet Epirus (- 1430)

Landet blir ett självständigt västbysantinskt furstendöme.

Efterhistoria (1430 -)

Området blir turkiskt.

Karantanien

Förhistoria (- 630)

Furstendöme (630 - 900t)

(270)

Efterhistoria (900t -)

Valakiet

Förhistoria (-1300t)

Furstendöme (1300t - 1500t)

(200)

Furstendömet Valakiet bildas under första hälften av 1300t. Landet präglas av konflikter med Ungern. I slutet av 1300t måste man försvara sig mot turkarna.

Osmanskt (1500t - 1829)

(329)

I början av 1500t blir furstendömet permanent underordnat det osmanska riket, dock med stort inre självstyre.

Autonomt (1829 - 1859)

(30)

Ryska trupper tvingar turkarna att 1829, låta Valakiet bli ett självstyrande furstendöme, under osmansk överhöghet men med ryskt beskydd.

Efterhistoria (1859 -)

Efter Krimkriget (1853-1856) lyckas Valakiet och Moldova välja en gemensam furste 1859, och 1861 slås de ihop till Rumänien.

Moldova

Alternativa namn: Moldau.

Förhistoria (- 1350)

Furstendöme (1350 - 1513)

(163)

Moldova enas under 1300t. Trots polsk inblandning på 1400t lyckas landet behålla sin självständighet. Dessutom blir Bessarabien en del av Moldova på 1400t.

Vasallrike (1513 - 1710)

(197)

Landet blir turkisk vasallstat 1504?, och tvingas betala tribut till det Osmanska riket från 1513. Turkarna bygger fästningar längs Dnestr, mot det tatariska och ryska hotet. Genom att spela ut osmanska, ryska och habsburgska krafterna mot varandra, kan dock landets furstar tidvis skapa ett relativt oberoende. Men under 1600t blir landet allt mer ett turkiskt lydrike.

Lydrike (1710 - 1829)

(119)

Från 1710 styrs landet av turkiska lydfurstar, utvalda bland grekiska stormän. Bukovina blir österrikiskt 1775, och Bessarabien blir ryskt vid freden i Bukarest 1812. I början av 1800t minskar det osmanska inflytandet, som en följd av rysk expansion och en ökad bulgarisk nationalism.

Autonomt (1829 - 1859)

(30)

Ryska trupper tvingar turkarna att 1829, låta Moldova bli ett självstyrande furstendöme, under osmansk överhöghet men med ryskt beskydd.

Efterhistoria (1859 -)

Efter Krimkriget (1853-1856) lyckas Valakiet och Moldova välja en gemensam furste 1859, och 1861 slås de ihop till Rumänien.

Montenegro

Förhistoria (- 1499)

Området bebos av illyriska stammar när det på 100t f.Kr. erövras av romarna. På 600t sker en slavisk invandring. Landet kommer att bebos av serber. De serbiska furstarna tvingas emellanåt erkänna bulgarisk och bysantinsk överhöghet. På 1000t är Duklja (Zeta, Montenegro) det viktigaste serbiska riket, men positionen övertas av Raska på 1100t. På 1180t blir området en del av den storserbiska Nemanjic-dynastin. Detta rike splittras 1371 i furstendömen, som underkuvas efterhand av turkarna. Under dynastierna Balšic (-1421) och Crnojevic (-1516) kommer Motenegro allt mer under Venedig och senare under Osmanska riket.

Osmanska tiden (1499 - 1697)

(198)

År 1499 har det Osmanska riket lagt under sig hela landet. Den turkiska kontrollen över landet blir dock begränsad. Istället styrs det av den valda ärkebiskopen.

Furstetiden (1697 - 1878)

(181)

Ärkebiskopstiteln, blir ärftlig 1697. Under Petar I:s styre (1782-1830) organiseras landet om, och territoriet fördubblas. Under Petar II:s styre (1830-1851) sker sedan en kulturell blomstring. Efterträdaren Danilo II (1851-1860) antar en världslig furstetitel, samtidigt som han inför en modernare administration och militär.

Kungatiden (1878 - 1918)

(40)

Landet blir internationellt erkänt 1878, och blir ett kungadöme 1910. Under Balkankrigen 1912-1913 deltar Montenegro på Serbiens sida, liksom i första värdskriget. Österrike ockuperar landet 1916.

Efterhistoria (1918 -)

Efter första världskriget ersätts de österrikiska trupperna av serbiska. Serbien tvingar kungen att avgå, och Montenegro blir en del av Jugoslavien 1918. Efter andra världskriget blir det en egen delrepublik. Efter Jugoslaviens kollaps 1991, och efter ett framtvingat maktbyte i delrepubliken, kvarstannar Montenegro i en federation med Serbien.

Transsylvanien

Förhistoria (- 1526)

Området blir en del ad den romerska provinsen Dacia 106 e.Kr. Från 270t styrs det av olika stammar, på 400t av hunner, sedan gepider, och från 567 av avarer. När avarernas välde faller ihop ca 800, domineras området av bulgarer, för att under 900t ersättas av ungrare. Den ungerska stammen székler flyttas till området för att försvara dess östgräns. Men även tyskar (siebenbürgensachare) förflyttas till områdets städer i mitten av 1100t. Området blir en autonom del av Ungern på 1100t. Under 1200t och 1300t är den tyska invandringen stor, fär att sedan följas av en omfattande rumänsk invandring.

Furstendöme (1526 - 1541)

(15)

Landet blir självständigt efter de osmanska turkarnas seger 1526. De lokala ledarna tvingas dock snart erkänna turkisk överhöghet, men får behålla ett stort självstyre.

Turkiska tiden (1541 - 1686)

(145)

Furstendömet blir 1541 en vasallstat till Turkiet. Vid reformationen blir landet ett av de starkaste fästena för protestantismen i Östeuropa.

Efterhistoria (1686 -)

Landet blir en del av Habsburgska riket 1686 (1687?). Det blir gradvis allt mer ungerskt, och blir en del av Ungern 1867. Efter första världskriget blir området rumänskt. De norra och östra delarna blir ungerska 1940, men de blir åter rumänska efter andra världskriget.

Jugoslavien

Förhistoria (- 1918)

Kungarike (1918 - 1944)

(26)

Efter kollapsen av det Habsburgska riket, ansluter sig Kroatien och Slovenien sig till Serbien 1918, och bildar ett gemensamt kungarike. Konflikter präglar landet, och 1929 inför kungen diktatur, samtidigt som landet får namnet Jugoslavien. Diktaturer varar till 1941, då det drabbas av Andra världskriget.

Kommunistiskt (1943 - 1991)

(48)

Landet blir en socialistisk förbundsrepublik 1943.

Efterhistoria (1991 -)

Landet delas i Slovenien, Kroatien, Bosnien, Makedonien samt en federation mellan Serbien och Montenegro. Denna federation har behållit namnet Jugoslavien, trots att den helt domineras av Serbien.

© Stefan Kulldorff 2003. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.