Centralamerika

Direkthopp: Mexiko, Belize, Guatemala, El Salvador, Honduras, Nicaragua, Costa Rica, Panama

Befolkning: Totalt 94´´ (1996), Mestiser-Sp(55%), Indianer(29%, Seri, Tarahumara, Huichol, Nahua, Zapoteker, Mixteker, Maya(Tzotziler, Yucatec maya)), Kreoler(15%), Afroamerikaner(0,5%)

Förhistoria (- 1521)

Aztekriket.
Spansk koloni 1521 - 1821. Vicekungadöme Nya Spanien 1535 - 1821.

Inbördeskrig (1821 - 1876)

(55)

Självständigt.
Landförluster till USA.

Stabilitet (1876 - 1910)

(34)

Revolution och inbördeskrig (1910 - 1920)

(10)

Nutid (1920 -)

Social revolution från 1920. Enpartistyre, med korruption, från 1930 till 2000, då PAN vinner. Ekonomisk revolution från 1970?.

Belize

Alternativa namn: Brittiska Honduras (1862 - 1973).

Befolkning: Totalt 200´ (1996), Kreoler(svarta), Maya(20%, Kekchi, Mopan), Garifuna(8%), Mennoniter(2%), Indier(2%), Ladinos, Mestiser, Övr vita(5%)

Förhistoria (- 1638)

Området var bebott 9000 f.Kr. Under den klassiska perioden (250-900 e.Kr.) är området en del av mayakulturen, och upp till en miljon indianer beräknas ha levt i området. När spanjorerna upptäcker området i början av 1500t, har de flesta försvunnit, och deras tidigare städer är övervuxna.

Koloniseringen (1638 - 1798)

(160)

Den första koloniseringen inleds 1638 av skeppsbrutna engelska sjömän, och sedan av engelska pirater och äventyrare. En betydande skogsavverkning, först av campeche och sedan mahogny, påbörjas av de engelska kolonisatörerna. Detta blir den huvudsakliga näringen, och för detta importeras slavar från Jamaica. Efter att Jamaica 1655 blir brittiskt, förstärks bosättningen av hemförlovade brittiska soldater. Under 1700t strider britterna och spanjorerna om landet, och de engelska bosättarna utsätts för ett flertal spanska attacker. Samtidigt utsätts spanska skepp för räder av engelska pirater. England och Spanien skriver under Parisfördraget 1763, där brittiska bosättare tillåts att fortsätta med sin skogsavverkning i landet. Territoriella konflikter fortsätter fram till 1798, då en styrka av brittiska soldater och bosättare besegrar spanjorerna i ett slag på St. George's Caye. När Mexiko och Guatemala blir självständigt från Spanien 1821, övertar de dock anspråken på landet.

Brittiskt (1798 - 1862)

(64)

Även om de territoriella gränserna blir fastställda, så kvarstår problem med misshandel av de afrikanska slavarna, och med den ökande avskogningen. De brittiska bosättarna utvecklar en enkel form av demokrati med "Public Meetings" och en enkel konstitution. Det demokratiska systemet omfattar dock bara de som är landägare. När britterna 1837 avskaffar slaveriet, så vidtar stora landägare i Belize motåtgärder. Genom att sluta ge land till bosättare, motverkar man den brittiska lag som tillåter före detta slavar att äga egendom. Medan landägarna lever gott, så är de flesta Belizer fattiga med få rättigheter. Under mitten 1800t kommer tusentals flyktingar från inbördeskriget på den mexikanska Yucatanhalvön till norra Belize. Dessa utvecklar en sockerodlingsindustri. År 1853 ersätts det tidigare demokratiska systemet med en vald församling under en brittisk superindendent. År 1871?, när Belize officiellt blir en brittisk koloni, ersätts superindendenten med underguvernör till guvernören på Jamaica.

Brittisk kronkoloni (1862 - 1981)

(119)

Landet blir brittisk kronkoloni 1862, med namnet Brittiska Honduras. Mexiko avsäger sig sina krav på Belize 1897, medan det dröjer ända till 1991 innan Guatemala slutgiltigt gör detsamma. En social och politisk rörelse som kräver allmän rösträtt och självstyre växer fram, av kreoler som återvänder efter första världskriget, fackföreningar, arbetslösa och religösa aktivister. Allmän rösträtt fås 1954, och landet får inre självstyre 1964. Landets namn ändras till Belize 1973.

Nutid (1981 -)

Självständighet inom det brittiska samväldet uppnås 1981. Grunden för landets svaga ekonomi är jordbruket.

Guatemala

Befolkning: Totalt 11´´ (1996), Indianer(50%, Maya(Quiche(10%), Cakchiquel(5%), Kekchi(3%), Mam(3%), Kanjobal(0,9%), Ixil(0,6%)), Mestiser(45%), Kreoler(5%)

Förhistoria

Maya-quicheindianer
Spansk kolonisering 1520t.
Nya Spanien till 1821. Styrs från Guatemala.
Del av Mexiko 1821 - 1823.
Centralamerikanska unionen 1823 - 1838.

Kyrkan (1838 - 1873)

(35)

Kyrklig makt.

Godsägare (1873 - 1954)

(81)

Oktoberrevolutionen 1944. Ekonomiska och sociala reformer. Land som inte används beslagtas 1952, bla från det amerikanska United Fruit Company.

Inbördeskrig (1954 - 1996)

(42)

Militärkupp 1954, stödd av CIA. Kommunistpartiet förbjuds. Oroligheter leder till inbördeskrig. Mayaindianerna drabbas hårt. Civilt styre 1985.

Nutid (1996 -)

Fredsavtal 1996.

El Salvador

Befolkning: Totalt 5,8´´ (1996), Mestiser(94%), Indianer(5%, Kekchi(0,2%), Lenca(0,7%), Nahuatl(4%)), Vita(1%)

Förhistoria (- 1841)

Spansk kolonisering (1520t)
Del av Nya Spanien (- 1821). Styrs från Guatemala.
Del av Mexiko (1821 - 1823)
Centralamerikanska unionen (1823 - 1838)

Självständigt (1841 -)

(39)

Republik.

Stabilitet (1880 - 1931)

(51)

Militärstyre o.l. (1931 - 1972)

(41)

Inbördeskrig (- 1991 -)

Honduras

Befolkning: Totalt 5,7´´ (1996), Mestiser(90%), Afroamerikaner(Garifuna(1,5%)), Indianer(Chorti, Lenca, Miskito, Sumo, Paya, Tol)

Förhistoria (- 1838)

Området är bebott 9000 f.Kr. Kusten upptäcks 1502 under Columbus fjärde resa. Landet bebos då av indianer. En spansk erövring inleds på 1520t. Det indianska motståndet fortsätter in på 1600t. Landet styrs av Spanien via Guatemala, som en del av Vicekungadömet Nya Spanien. När Nya Spanien förklarar sig självständigt 1821, så avslutat det spanska styret. Landet blir en del av Centralamerikanska unionen när den bildas 1823. Konflikter inom unionen leder till dess splittring på 1830t.

Självständigt (1838 -)

(144)

Honduras blir självständigt 1838. Från slutet av 1800t domineras ekonomin av bananodling, där det nordamerikanska bolaget United Fruit får ett avgörande inflytande. Ett visst reformarbete inleds 1957, men stannar av efter en militärkupp 1963. En ekonomisk integrationen av Centralamerika inleds 1960, men detta upphör efter fotbollskriget 1969. Det två veckor långa kriget bryter ut efter att El Salvador besegrat Honduras i VM-kvalet i fotboll. Inledande gränsstrider leder till att Honduras invaderas. El Salvador drar sig tillbaka först efter ekonomiska hot från OAS. Den egentliga orsaken till konflikten är dock de djupa politiska och ekonomiska motsättningarna mellan länderna. Honduras dras senare allt mer in i den nicaraguanska konflikten, och blir USAs viktigaste militära stödjepunkt i området.

Nutid (1982 -)

Efter starka amerikanska påtryckningar inleds en demokratisering 1982.

Nicaragua

Befolkning: Totalt 4,4´´ (1996), Mestiser(77%), Indianer(4%, Miskito, Sumo, Rama), Kreoler-Sp(10%), Afroamerikaner(9%)

Förhistoria (- 1838)

Del av Nya Spanien 1520t - 1821. Styrs från Guatemala.
Union med Mexiko 1822 - 1823.
Centralamerikanska unionen 1823 - 1838.

Självständigt (1838 - 1912)

(74)

Amerikansk inblandning (1912 - 1979)

(67)

Amerikansk ockupation 1909? - 1912 - 1933
Somoza eran (diktatur) 1937? - 1979.
Gerillakrig från 1962.

Nutid (1979 -)

Sandinisterna till 1990. Inbördeskrig. Jordreformer.

Costa Rica

Befolkning: Totalt 3,4´´ (1996), Kreoler-Sp(90%), Mestiser(7%), Afroamerikaner(2%), Indianer(0,04%, Chibcha(Bribri, Cabecar))

Förhistoria (- 1838)

Spansk kolonisering (1500t -)
Del av Nya Spanien (- 1821)
Del av Mexiko (1822 - 1823)
Del av Centralamerikanska unionen (1823 - 1838)

Självständigt (1838 -)

(111)

Nutid (1949 -)

Liberalisering.

Panama

Befolkning: Totalt 2,6´´ (1996), Mestiser-Sp(60%), Afroamerikaner(20%), Vita(10%), Asiater(2%), Indianer(8%, Chibchafolk(Guaymi, move, Cuna, Choco)

Förhistoria (- 1903)

Paleoindianska jägare bor i området ca 7000 f.Kr. Vid spanjorernas ankomst består landet av olika hövdingadömen. Det blir spanskt på 1510t, och från området sker fortsatta spanska erövringar. Senare blir det en knutpunkt för den spanska handeln med Sydamerika. Efter britternas stormning av Puerto Bello 1739 avtar dock områdets betydelse. Området blir en del av Nya Granada från 1751, och styrs från Bogotá. Landet blir en del av Storcolombia 1821, och fortsätter vara en del av Colombia efter 1830. På 1850t bygger USA en järnväg genom näset. Ett franskt konsortium får 1879 tillstånd att bygga en kanal genom näset, men efter praktiska och ekonomiska problem får USA ta över ansvaret för bygget.

Amerikanska tiden (1903 - 1968)

(65)

Ett avtal mellan USA och Colombia 1903, ger amerikanarna rätten till ett 16 km brett område längs kanalens planerade sträckning. Det colombianska parlamentets förkastande av avtalet, leder till att Panama blir självständigt 1903, och att kanalzonen bildas. Kanalen blir klar 1914. Landet är instabilt med återkommande amerikansk inblandning. Efter andra världskriget börjar den amerikanska kontrollen av kanalen att allt mer ifrågasättas.

Nutid (1968 -)

Nationalgardets ledare Omar Torrijos tar makten 1968. Han blir populär genom att införa sociala och ekonomiska reformer, samtidigt som han kräver att amerikanarna lämnar ifrån sig kontrollen av kanalzonen. USA går med på kraven 1979, varmed ett avtal skrivs där Panama får kontroll över zonen även om driften av kanalen fortsätter i amerikansk regi. När Torrijos omkommer i en flygolycka 1981, blir landet åter instabilt. Noriega blir president 1983. Efter växande spänningar gentemot USA förlorar han valet 1989, men vägrar avgå. USA invaderar då landet och ser till att den nya presidenten kan tillträda. Amerikanerna lämnar slutgiltigt över kanalen till Panama vid årsskiftet till 2000.

© Stefan Kulldorff 2001. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.