 |
Balkan
|
 |
Snabblänkar: Historiska länder
/ Balkan
Direkthopp: Grekland, Makedonien,
Albanien, Kosovo, Serbien, Bosnien, Kroatien,
Slovenien, Bulgarien,
Rumänien, Moldavien
Grekland
Alternativa namn: Hellas (1833 -
?).
Befolkning: Totalt 11´´
(1996), Greker(95%), Turkar, Slaver, Albaner, Bulgarer, Zigenare
?Dorer vandring 1200f-1100f
| Medeltiden (1050f - 700f) |
(350) |
?Medeltiden 1100f-750f.
| Arkaisk tid (700f - 490f) |
(210) |
?Kolonitiden 750f-550f.
?Tyranntiden 650f-500f.
?Grekisk klassisk tid 500f-350f.
| Perserkrigen (490f - 479f) |
(11) |
| Högklassisk tid (479f - 430f) |
(49) |
| Peloponnesiska kriget (430f - 403f) |
(27) |
Grekiska stadsstater på 400tf: Athen, Sparta, Megara, Korinth, Argos, Egina, Thebe
| Senklassisk tid (403f - 323f) |
(80) |
?Stormakedonien 350f -323f.
| Hellenistisk tid (323f - 31f) |
(292) |
| Det romerska grekland (31f - 395) |
(426) |
| Den bysantinska tiden (395 - 1460) |
(1065) |
| Turktiden (1460 - 1829) |
(369) |
| Statsbyggandets tid (1829 - 1922) |
(93) |
| Demokrati och diktatur (1922 - 1974) |
(52) |
Landet blir republik 1974.
Makedonien
Befolkning: Totalt 2,2´´
(1996), Makedonier(65%), Albaner(21%), Turkar(5%), Zigenare(3%)
På 600t f.Kr. bebos området av illyriska och thrakiska stammar.
Längre söderut finns det grekiska kungariket Makedonien. Detta
rika utvidgas norrut in i dagens Makedonien. Hela området blir en
del av Romarriket 148 f.Kr. På 400t och 500t flyttar slaviska stammar
in i området. Under medeltiden tillhör området Bysantinska
Riket och olika serbiska och bulgariska riken, för att i slutat av
1300t bli en del av Osmanska Riket. På 1800t börjar Serbien,
Bulgarien och Grekland strida om området, och efter balkankrigen
1912 till 1913 delas det mellan dessa länder. Den serbiska delen ockuperas
av Bulgarien under andra världskriget. Från 1944 blir den dock
en republik inom Jugoslavien.
Landet blir självständigt 1991 i samband med Jugoslaviens upplösning.
Albanien
Befolkning: Totalt 3,4´´
(1996), Albaner(95%), Makedoner, Greker, Vlacher, Zigenare
Greker kontrollerar området. Under romartiden är området
en del av provinserna Illyrien och Epirus. När Romarriket delas 395,
blir området en del av Östromerska Riket. Bergsstammarna behåller
dock till stor del sin självständighet.
På 1100t bildas en kortlivad albansk stat.
Serber, bulgarer, sicilianare och venetier kontrollerar området. Turkarna
försöker invadera området, men de olika stammarna enas
under Georg Kastriota (Skanderbeg) i ett gemensamt motstånd.
| Turkiska tiden (1468 - 1913) |
(445) |
Efter Skanderbergs död 1468 kan turkarna införliva området
i det turkiska riket. På 1800t växer en nationell rörelse
för det albanska språket fram, och efterhand blir den en nationell
befrielseorganisation. I samband med att Balkanförbundets medlemmar
Serbien, Bulgarien, Grekland och Montenegro lyckas besegra turkarna i första
Balkankriget, utropar sig Albanien självständigt 1912.
| Krigstiden (1913 1944) |
(31) |
Först efter andra Balkankriget erkänns Albaniens självständighet
1913. Dock erhåller Serbien det albanska Kosovo. Landet ockuperas
under första världskriget (1914-1918) i flera omgångar.
Efter kriget behåller Italien trupper i landet, men albanerna gör
uppror 1920, och den proitalienska regeringen ersätts med en ny. Efter
flera års strider kan klanledaren Ahmed Bey Zogu, med hjälp
av Jugoslavien, ta makten 1925. Hans styr landet diktatoriskt, och 1928
utropar han sig till kung Zog I. Landet blir allt mer beroende av det fascistiska
Italien, och det ockuperas av italienarna 1939 i samband med andra världskriget,
varmed Zog flyr landet. År 1941 grundas ett albanskt kommunistparti,
vars ledare blir Enver Hoxha. En partisanarmé, bestående av
olika motståndsgrupper men anförd av Hoxha, inleder en kamp
mot ockupationen. Efter italienarnas kapitulation för de allierade
1943, övertas ockupationen av tyskarna. Dessa besegras dock av partisanerna
1944.
| Kommunisttiden (1944 - 1985) |
(41) |
En provisorisk regering ledd av Hoxha bildas 1944. En sovjetinriktad stalinistisk
politik förs, och 1946 blir landet en folkrepublik. Beroendet av Jugoslavien
blir mycket stort, och landet är nära att tillsammans med Kosovo
bli en delrepublik i Jugoslavien. När Jugoslavien och Sovjet byter
med varandra 1948, bryts även Albaniens förbindelse med Jugoslavien.
Albanien blir medlem i Comecon 1949, och medlem i Warszawapakten 1955.
Landet får omfattande bistånd från Sovjet, mot att Sovjet
får en flottbas i Durrës. Efter Stalins död 1953, ställs
krav på att Albanien ska inrikta sig på jordbruksproduktion
för export till övriga öststater, i utbyte mot industriprodukter.
Relationen till Sovjet försämras härmed, och när albanerna
ställer sig på Kinas sida i den sino-sovjetiska ideologiska
konflikten, bryter Sovjet 1961 förbindelsen med landet. Albanien lämnar
Comecon året därpå, och Warszawapakten 1968 efter den
sovjetiska inmarschen i Tjeckoslovakien. Landet får nu kinesiskt
bistånd, istället för det sovjetiska. Men när Kinas
förbindelser med USA och Jugoslavien förbättra på
1970t, tar Albanien avstånd från Kina, och det kinesiska biståndet
upphör 1978. Landet är fram till 1985 nästan totalt isolerat,
och när Hoxha avlider 1985 tillåts inga utländska delegationer
närvara vid begravningen. Under Hoxha styrdes landet hänsynslöst,
där oliktänkande och politiska motståndare fängslades.
Trots detta gav hans utstrålning honom en bred popularitet.
Efter Hoxhas död öppnar sig landet till viss del. Landet styrs
av kommunisterna fram till 1991.
Kosovo
(FN)
Befolkning: Totalt 2´´
(1991), Albaner(90%), Serber(10%)
Under antiken bebos området av illyriska stammar. Området blir
en del av Romarriket på kejsar Augustus tid (27 f.Kr.-14 e.Kr.).
På 500t trängs albanerna, ättlingar till illyrerna, undan
från låglandet av invandrande slaver. Prizren blir huvudstad
i ett serbiskt rike på 1200t, varför många ortodoxa byggnader
byggs i området under medeltiden. Hela Kosovo ingår i det storserbiska
riket 1331-1355. Området införlivas liksom Serbien i det Osmanska
Riket 1459. Från 1600t flyttar serber från Kosovo, samtidigt
som albaner börjar flytta ner på låglandet och in i städerna.
Albanerna börjar övergå till islam, liksom kvarvarande
serber. Vid Balkankrigen 1912 till 1913 erövras Kosovo av serberna,
som alltså inte blir en del av det självständiga Albanien.
Kosovoalbanerna förtrycks och ca 50´ albaner och turkar fängslas,
och ca 50´ utvandrar främst till Turkiet och Albanien. Serbiska
och makedonska kolonisatörer tilldelas jord, tidigare ägd av
bland annat turkiska staten och församlingar. Under andra världskriget
förenas Kosovo med Albanien av axelmakterna, vilket leder till fördrivning
av den serbiska befolkningen. Efter kriget blir landet autonomt inom Jugoslavien,
för att 1974 bli en provins med i praktiken samma rättigheter
som Jugoslaviens republiker. Oroligheter bland annat 1981 slås ner
av serberna, som avskaffar de flesta av provinsens rättigheter 1989.
Den albanska kulturen förtrycks, vilket leder till en väpnad
kamp för självständighet. NATO inleder bombningar av Serbien
som tvingas lämna över Kosovo till FN 1999.
Från 1999 är landet formellt fortfarande en del av Serbien men
kontrolleras av FN-trupper.
Serbien
Befolkning: Totalt 11´´
(1996 inklusive Kosovo och Montenegro), Serber(66%), Albaner(18%), Ungrare(3%),
Montenegriner(4%)
Området erövras av slaver ca 580-620. Dessa underkuvas i sin
tur av serberna. Ett troligtvis iranskt folk, som på 700t har assimilerats
med slaverna, men tar med sig folknamnet serber.
| Furstendömen (700t - 1200t) |
(500) |
Folket styrs av serbiska furtsar (zupaner), som på 800t och 900t inför
den ortodoxa kristendomen. Periodvis tvingas de erkänna bysantinsk
överhöghet. På 1000t är Duklja (Zeta, senare Montenegro)
det viktigaste serbiska riket, men positionen övertas av Raska på
1100t.
| Kungarike (1200t - 1371) |
(271) |
Raska blir som regional stormakt ett kungarike på 1200t. Från
1219 med egen ärkebiskop, och med omfattande gruvdrift. Under Stefan
Duan 1331-1355, krönt till tsar 1346, erövras stora delar
av Grekland.
| Furstendömen (1371 - 1459) |
(88) |
Efter 1371 splittras dock Serbien i furstendömen, som underkuvas av
turkarna, bland annat genom slaget vid Kosovo polje 1389. År 1459
är landet slutgiltigt erövrat.
| Osmanska tiden (1459 - 1817?) |
(358) |
Under den turkiska tiden sker en stor utvandring norrut, till bland annat
Vojvodina och Slavonien. Samtidigt flyttar många albaner in i det
serbiska Kosovo. Patriarkatet i Pec återupprättas 1557, men
patriarken flyr norrut 1690 efter serbiska motgångar i ett krig mot
turkarna, tillsammans med nästan 40' familjer. Han upprättar
ett nytt patriarkat året därpå i Sremski Karlovci, på
habsburgskt område. Novi Sad och södra Ungern blir härigenom
ett centrum för serbisk kultur. Serberna gör uppror mot turkarna
1804-1813 samt 1815-1817, varmed turkarna erkänner ett mindre område
som autonomt.
| Autonomt (1817? - 1878) |
(61) |
Den följande tiden präglas av kampen mellan de två släkter
som stod bakom de två upproren. Serber från Ungern anlitas
för att organisera administrationen, rättssystemet och undervisningen
efter habsburgskt föredöme. Balkan invaderas av ryska trupper
1828, och den turkiska sultanen tvingas till fred 1829, med följd
att Serbien blir ett självstyrande furstendöme under osmansk
överhöghet, men med ryskt beskydd. Vid en politisk kris i Bosnien
1876, försöker serberna nå Adriatiska havet. De besegras
dock av turkarna, men får vid Berlinkongressen 1878, istället
ett gränsområde från Bulgarien.
| Suveränt (1878 - 1918) |
(30) |
Landet erkänns som självständigt 1878, och blir kungarike
1882. Landet får ekonomisk och politiskt stöd från Österrike-Ungern,
och med fransk hjälp byggs en stark försvarsmakt upp. I Balkankrigen
(1912-1913) erövras delar av Novi Pazar och Kosovo, samt största
delen av Makedonien.
| Jugoslaviska tiden (1918 - 1991) |
(73) |
Efter kollapsen av det Habsburgska riket, ansluter sig Kroatien och Slovenien
sig till Serbien 1918, och bildar ett gemensamt kungarike. Konflikter präglar
landet, och 1929 inför kungen diktatur, samtidigt som landet får
namnet Jugoslavien.
Efter Jugoslaviens sammanbrott, bildar Serbien en federation med Montenegro
1992. Samma år inför FN sanktioner. Det serbiska styret präglas
av stark nationalism, där presidenten har ett järngrepp över
bland annat den statliga televisionen. Formellt är dock federationen
en demokrati.
Bosnien
Alternativa namn: Bosnien-Hercegovina
Befolkning: Totalt 4,5´´
(1996), Muslimer(40%), Serber(32%), Kroater(18%)
Området bebos av illyrier. Det blir en del av det Romarriket, och
senare en del av Västromerska Riket. På 500t bosätter sig
serber och kroater i området. Landet försöker hävda
sin självständighet mot Ungern och Bysantinska Riket. Bogomiler
fördrivna från Bulgarien och Konstantiopel slog sig ner i Bosnien
och Kroatien.
| Kungarike (1100t -) |
(200) |
På 1100t skapas ett bosniskt kungarike, med det bogomilska kätteriet
som statsrelgion.
| Kotromanic-dynastin (s1200t - 1463) |
(163) |
I slutet av 1200t påbörjas den bosniska furstedynastin Kotromanic.
Under 1200t är denne vasall till ungerska kungen. Den första
kungen blir Stefan Kotromanic (1314-1353). År 1326 erövras Hum
(Hercegovina), och under Tvrtko I (1353-1391) utökas landet till att
omfatta Dalmatien samt angränsande serbiska och kroatiska områden.
Från 1343 förekommer turkiska räder in i landet. Kungen
övergår till den romerska katolisismen 1446, och börjar
förfölja bogomilerna. Dessa flyttade då till hertigdömet
Herzegovina.
| Turkiska tiden (1463 -m1800t) |
(387) |
Landet erövras av Osmanska Riket 1463. Jordägarna konverterar
till islam för att rädda sin egendom och slippa skatter. Därigenom
bildas en aristokratisk, slavisk och muslimsk grupp i landet. Vid slutet
av 1600t är 75% av befolkningen muslimer. Skatteindrivingen sköts
av muslimska jordägare. Reformförsök från sultanen
leder till revolter från dessa 1821 och 1831. Sultanen lyckas återfå
kontroll över landet 1850, och kan införa en ny centraliserad
administration.
| Habsburgska tiden (m1800t - 1918) |
(68) |
Under korta perioder på 1700t behärskas delar av Bosnien av Österrike-Ungern.
Vid mitten av 1800t blir landet en del av Habsburgska Riket, och på
Berlinkongressen 1878 får dom sin ockupation av landet accepterad.
För att behålla makten spelar man ut serber och kroater mot
varandra. Landet blir en del av Österrike-Ungern 1908. Ett formellt
självstyrande parlament skapas, där platserna delas av de katolska
serberna, de ortodoxa serberna samt muslimerna. Den habsburgska tronföljaren
mördas i huvudstaden Sarajevo 1914, vilket blir den utlösande
faktorn till första världskriget.
| Jugoslaviska tiden (1918 - 1991) |
(73) |
År 1918, efter första världskriget, blir landet en del av
Jugoslavien. Industrin är inriktad mot mineralbrytning och skogsbruk.
Landet blir självständigt 1991, och redan 1992 startar ett inbördeskrig
mellan serber, kroater och muslimer i landet. FN-trupper sätter stopp
för kriget 1995.
Kroatien
Befolkning: Totalt 4,9´´
(1996), Kroater(78%), Serber(12%)
Furstendömena Dalmatien och Pannonien förenade på 800t.
| Enat rike (900t - 1097) |
(197) |
| Ungerska tiden (1102 -) |
(348) |
Personalunion med Ungern.
| Turkiska tiden (1450 - 1699) |
(249) |
Turkiskt.
| Habsburgska tiden (1699 - 1918) |
(219) |
Del av Habsburgska Riket.
| Jugoslaviska tiden (1918 - 1991) |
(73) |
Efter kollapsen av det Habsburgska riket, ansluter sig Kroatien och Slovenien
sig till Serbien 1918, och bildar ett gemensamt kungarike. Konflikter präglar
landet, och 1929 inför kungen diktatur, samtidigt som landet får
namnet Jugoslavien.
Landet blir självständigt 1991.
Slovenien
Befolkning: Totalt 1,9´´
(1996), Slovener(91%), Kroater(3%), Serber(2%)
Området bebos av keltiska och illyriska stammar då rommarna
kommer i kontakt med området de två sista århundradena
f.Kr. Under Augustus regering i Italien 27 f.Kr-14 e.Kr. införlivas
den västra delen i provinsen Noricum, och de centrala och östra
delarna i provinsen Pannonia. Från 200t vandrar olika germanska folk
genom området, liksom under folkvandringstiden. Efter att langobarderna
568 bryter upp på sin väg mot Italien, behärskas landet
av avarerna, samtidigt som slaver bosätter sig där. Dessa utvecklar
på 600t ett eget furstendöme Karantanien, som ansluts till det
kortvariga Samos rike. Från 740t knyts området alltmer till
Bayern, varifrån kristen missionen utgår. Landet blir därigenom
en del av det karolingiska imperiet, för att sedan bli en del av det
Tysk-romerska riket. Området indelas på 900t i ett antal markgrevskap.
Den nordliga befolkningen blir tysktalande, och även i söder
dominerar en tysk adel. I mitten av 1200t införlivas landet tillfälligt
i riket Böhmen, för att sedan domineras av det habsburgska huset,
och grevarna av Celje vars välde övertas av Habsburg 1456. Flera
bondeuppror mot adelsväldet sker under 1400t och 1500t. Reformationen
genomförs på 1500t, med stöd av den lokala adeln, och bibeln
ges 1584 ut på slovenska. Språken stärks ytterligare under
den hårda motreformationen 1600t. Samtidigt undermineras adelns makt.
Begränsningar i de federala rättigheterna införs under 1700t,
och en slovensk nationalism växer fram. Under Napoleonkrigen (1798-1815)
kommer området att tillhöra de så kallade illyriska provinserna
med Laibach (Ljubljana) som huvudstad. Nu avskaffas feodalväldet och
slovenska blir blir administrationsspråk. Krav på autonomi
för de slovenska områdena ökar under 1800t. Ett modernt
partiväsen utvecklas från 1890t, med ett konservativt katolskt,
ett liberalt och ett socialdemokratiskt parti. Allmän rösträtt
för män införs 1907. Vid Österrike-Ungerns fall 1918,
och med en hotande italiensk ockupation, ansluter sig landet till det nybildade
Jugoslavien.
Landet blir självständigt 1991, och ett demokratiskt styre införs.
Bulgarien
Befolkning: Totalt 8,8´´
(1996), Bulgarer(90%), Turkar(6%), Makedoner(3%), Zigenare(3%)
Del av Östromerska Riket till 680.
| Del av Bysantinska Riket (1014 - 1185) |
(171) |
| Osmanskt (1396 - 1877) |
(481) |
| Monarki (1877 - 1946) |
(69) |
(Autonomt)
| Kommunister (1946 - 1968?) |
(22) |
(ryskt inflytande)
Demokratiskt.
Rumänien
Befolkning: Totalt 23´´
(1996), Rumäner(80%), Ungrare(8% inkl Székler och Csango),
Tyskar(<1,5%), Zigenare(9%)
Furstendömen 1300t.
Turkisk överhöghet (Tre furstendömen) från 1400t.
| Förenat (Moldova, Valakiet) (1859 - 1880) |
(21) |
Vasallstat under Turkiet
| Kungadöme (1881 - 1920) |
(39) |
Efter kriget utökas med Transylvanien, Bessarabien (nuvarande Moldavien)
och Bukovina.
| Kungadöme - Storrumänien (1920 - 1947) |
(27) |
Bessarabien sovjetiskt efter andra världskriget.
| Kommunisttiden (1947 - 1990) |
(43) |
Demokratiskt.
Moldavien
Alternativa namn: Bessarabien (?
- ?).
Befolkning: Totalt 4,4´´
(1996), Moldaver(64,5%), Ukrainare(14%), Ryssar(13%), Gagauzer(3,5%), Bulgarer(2%),
"Judar"(1,5%)
Området är bebott under äldre stenåldern. Under första
årtusendet f.Kr. är det keltiska och thrakiska inflytandet stort
i norr, medans den södra delen är influerat av skyter och sarmater.
Det är en del av den romerska provinsen Dacien på 100t. Det
besöks av goter, hunner, avarer, bulgarer, magyarer och mongoler under
de följande århundradena. Under 200t e.Kr. blir området
en del av det gotiska kulturområdet. Lokala gotiska statsbildningar
kollapsar dock under 300t. Från ungefär 400 förekommer
slaviska bosättningar i norra delen av området. Området
blir en del av furstendömet Moldova på 1400t, och står
därmed under de följande tre århundradena under turkiskt
herravälde. Området blir ryskt 1812, medan den övriga delen
av Moldova blir en del av Rumänien från 1859. Efter starka självständighetssträvanden
med revolutionär oro och maktkamper, blir även Bessarabien en
del av Rumänien 1918. För att stärka de sovjetiska anspråken
på området skapas 1924 den autonoma republiken Moldavien av
området öster om Dnestr. Bessarabien ockuperas 1940 av Sovjet,
varmed det slås ihop med sovjetrepubliken Moldavien. Området
återtas dock av Rumänien 1941, men blir åter sovjetiskt
1944. För att förhindra rumänsk nationalism i området,
sker stora deportationer och utrensningar av oppositionella. Samtidigt
uppmuntras rysk och ukrainsk invandring till området. Samtidigt kollektiviseras
jordbruket.
I samband med Gorbatjovs reformpolitik ökar de politiska protesterna,
och landet blir självständigt 1991. De etniska konflikterna fortsätter
dock. Ryssar och ukrainare utropar den självständiga Dnestrrepubliken,
men 1992 undertecknas ett avtal med visst självbestämmande för
Dnestrområdet .


Ansvarig:
Stefan
Kulldorff
Senast uppdaterad: 5 februari, 2003
© Stefan Kulldorff 2003. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.