Balkan

Direkthopp: Grekland, Makedonien, Albanien, Kosovo, Serbien, Bosnien, Kroatien, Slovenien, Bulgarien, Rumänien, Moldavien

Alternativa namn: Hellas (1833 - ?).

Befolkning: Totalt 11´´ (1996), Greker(95%), Turkar, Slaver, Albaner, Bulgarer, Zigenare

Förhistoria

?Dorer vandring 1200f-1100f

Medeltiden (1050f - 700f)

(350)

?Medeltiden 1100f-750f.

Arkaisk tid (700f - 490f)

(210)

?Kolonitiden 750f-550f.
?Tyranntiden 650f-500f.
?Grekisk klassisk tid 500f-350f.

Perserkrigen (490f - 479f)

(11)

Högklassisk tid (479f - 430f)

(49)

Peloponnesiska kriget (430f - 403f)

(27)

Grekiska stadsstater på 400tf: Athen, Sparta, Megara, Korinth, Argos, Egina, Thebe

Senklassisk tid (403f - 323f)

(80)

?Stormakedonien 350f -323f.

Hellenistisk tid (323f - 31f)

(292)

Det romerska grekland (31f - 395)

(426)

Den bysantinska tiden (395 - 1460)

(1065)

Turktiden (1460 - 1829)

(369)

Statsbyggandets tid (1829 - 1922)

(93)

Demokrati och diktatur (1922 - 1974)

(52)

Nutid (1974 -)

Landet blir republik 1974.

Makedonien

Befolkning: Totalt 2,2´´ (1996), Makedonier(65%), Albaner(21%), Turkar(5%), Zigenare(3%)

Förhistoria (- 1991)

På 600t f.Kr. bebos området av illyriska och thrakiska stammar. Längre söderut finns det grekiska kungariket Makedonien. Detta rika utvidgas norrut in i dagens Makedonien. Hela området blir en del av Romarriket 148 f.Kr. På 400t och 500t flyttar slaviska stammar in i området. Under medeltiden tillhör området Bysantinska Riket och olika serbiska och bulgariska riken, för att i slutat av 1300t bli en del av Osmanska Riket. På 1800t börjar Serbien, Bulgarien och Grekland strida om området, och efter balkankrigen 1912 till 1913 delas det mellan dessa länder. Den serbiska delen ockuperas av Bulgarien under andra världskriget. Från 1944 blir den dock en republik inom Jugoslavien.

Nutid (1991 -)

Landet blir självständigt 1991 i samband med Jugoslaviens upplösning.

Albanien

Befolkning: Totalt 3,4´´ (1996), Albaner(95%), Makedoner, Greker, Vlacher, Zigenare

Förhistoria (- 1100t)

Greker kontrollerar området. Under romartiden är området en del av provinserna Illyrien och Epirus. När Romarriket delas 395, blir området en del av Östromerska Riket. Bergsstammarna behåller dock till stor del sin självständighet.

Albansk stat (1100t)

På 1100t bildas en kortlivad albansk stat.

(- 1468)

Serber, bulgarer, sicilianare och venetier kontrollerar området. Turkarna försöker invadera området, men de olika stammarna enas under Georg Kastriota (Skanderbeg) i ett gemensamt motstånd.

Turkiska tiden (1468 - 1913)

(445)

Efter Skanderbergs död 1468 kan turkarna införliva området i det turkiska riket. På 1800t växer en nationell rörelse för det albanska språket fram, och efterhand blir den en nationell befrielseorganisation. I samband med att Balkanförbundets medlemmar Serbien, Bulgarien, Grekland och Montenegro lyckas besegra turkarna i första Balkankriget, utropar sig Albanien självständigt 1912.

Krigstiden (1913 – 1944)

(31)

Först efter andra Balkankriget erkänns Albaniens självständighet 1913. Dock erhåller Serbien det albanska Kosovo. Landet ockuperas under första världskriget (1914-1918) i flera omgångar. Efter kriget behåller Italien trupper i landet, men albanerna gör uppror 1920, och den proitalienska regeringen ersätts med en ny. Efter flera års strider kan klanledaren Ahmed Bey Zogu, med hjälp av Jugoslavien, ta makten 1925. Hans styr landet diktatoriskt, och 1928 utropar han sig till kung Zog I. Landet blir allt mer beroende av det fascistiska Italien, och det ockuperas av italienarna 1939 i samband med andra världskriget, varmed Zog flyr landet. År 1941 grundas ett albanskt kommunistparti, vars ledare blir Enver Hoxha. En partisanarmé, bestående av olika motståndsgrupper men anförd av Hoxha, inleder en kamp mot ockupationen. Efter italienarnas kapitulation för de allierade 1943, övertas ockupationen av tyskarna. Dessa besegras dock av partisanerna 1944.

Kommunisttiden (1944 - 1985)

(41)

En provisorisk regering ledd av Hoxha bildas 1944. En sovjetinriktad stalinistisk politik förs, och 1946 blir landet en folkrepublik. Beroendet av Jugoslavien blir mycket stort, och landet är nära att tillsammans med Kosovo bli en delrepublik i Jugoslavien. När Jugoslavien och Sovjet byter med varandra 1948, bryts även Albaniens förbindelse med Jugoslavien. Albanien blir medlem i Comecon 1949, och medlem i Warszawapakten 1955. Landet får omfattande bistånd från Sovjet, mot att Sovjet får en flottbas i Durrës. Efter Stalins död 1953, ställs krav på att Albanien ska inrikta sig på jordbruksproduktion för export till övriga öststater, i utbyte mot industriprodukter. Relationen till Sovjet försämras härmed, och när albanerna ställer sig på Kinas sida i den sino-sovjetiska ideologiska konflikten, bryter Sovjet 1961 förbindelsen med landet. Albanien lämnar Comecon året därpå, och Warszawapakten 1968 efter den sovjetiska inmarschen i Tjeckoslovakien. Landet får nu kinesiskt bistånd, istället för det sovjetiska. Men när Kinas förbindelser med USA och Jugoslavien förbättra på 1970t, tar Albanien avstånd från Kina, och det kinesiska biståndet upphör 1978. Landet är fram till 1985 nästan totalt isolerat, och när Hoxha avlider 1985 tillåts inga utländska delegationer närvara vid begravningen. Under Hoxha styrdes landet hänsynslöst, där oliktänkande och politiska motståndare fängslades. Trots detta gav hans utstrålning honom en bred popularitet.

Nutid (1985 -)

Efter Hoxhas död öppnar sig landet till viss del. Landet styrs av kommunisterna fram till 1991.

Kosovo (FN)

Befolkning: Totalt 2´´ (1991), Albaner(90%), Serber(10%)

Förhistoria (- 1999)

Under antiken bebos området av illyriska stammar. Området blir en del av Romarriket på kejsar Augustus tid (27 f.Kr.-14 e.Kr.). På 500t trängs albanerna, ättlingar till illyrerna, undan från låglandet av invandrande slaver. Prizren blir huvudstad i ett serbiskt rike på 1200t, varför många ortodoxa byggnader byggs i området under medeltiden. Hela Kosovo ingår i det storserbiska riket 1331-1355. Området införlivas liksom Serbien i det Osmanska Riket 1459. Från 1600t flyttar serber från Kosovo, samtidigt som albaner börjar flytta ner på låglandet och in i städerna. Albanerna börjar övergå till islam, liksom kvarvarande serber. Vid Balkankrigen 1912 till 1913 erövras Kosovo av serberna, som alltså inte blir en del av det självständiga Albanien. Kosovoalbanerna förtrycks och ca 50´ albaner och turkar fängslas, och ca 50´ utvandrar främst till Turkiet och Albanien. Serbiska och makedonska kolonisatörer tilldelas jord, tidigare ägd av bland annat turkiska staten och församlingar. Under andra världskriget förenas Kosovo med Albanien av axelmakterna, vilket leder till fördrivning av den serbiska befolkningen. Efter kriget blir landet autonomt inom Jugoslavien, för att 1974 bli en provins med i praktiken samma rättigheter som Jugoslaviens republiker. Oroligheter bland annat 1981 slås ner av serberna, som avskaffar de flesta av provinsens rättigheter 1989. Den albanska kulturen förtrycks, vilket leder till en väpnad kamp för självständighet. NATO inleder bombningar av Serbien som tvingas lämna över Kosovo till FN 1999.

Nutid (1999 -)

Från 1999 är landet formellt fortfarande en del av Serbien men kontrolleras av FN-trupper.

Serbien

Befolkning: Totalt 11´´ (1996 inklusive Kosovo och Montenegro), Serber(66%), Albaner(18%), Ungrare(3%), Montenegriner(4%)

Förhistoria (- 700t)

Området erövras av slaver ca 580-620. Dessa underkuvas i sin tur av serberna. Ett troligtvis iranskt folk, som på 700t har assimilerats med slaverna, men tar med sig folknamnet serber.

Furstendömen (700t - 1200t)

(500)

Folket styrs av serbiska furtsar (zupaner), som på 800t och 900t inför den ortodoxa kristendomen. Periodvis tvingas de erkänna bysantinsk överhöghet. På 1000t är Duklja (Zeta, senare Montenegro) det viktigaste serbiska riket, men positionen övertas av Raska på 1100t.

Kungarike (1200t - 1371)

(271)

Raska blir som regional stormakt ett kungarike på 1200t. Från 1219 med egen ärkebiskop, och med omfattande gruvdrift. Under Stefan Dušan 1331-1355, krönt till tsar 1346, erövras stora delar av Grekland.

Furstendömen (1371 - 1459)

(88)

Efter 1371 splittras dock Serbien i furstendömen, som underkuvas av turkarna, bland annat genom slaget vid Kosovo polje 1389. År 1459 är landet slutgiltigt erövrat.

Osmanska tiden (1459 - 1817?)

(358)

Under den turkiska tiden sker en stor utvandring norrut, till bland annat Vojvodina och Slavonien. Samtidigt flyttar många albaner in i det serbiska Kosovo. Patriarkatet i Pec återupprättas 1557, men patriarken flyr norrut 1690 efter serbiska motgångar i ett krig mot turkarna, tillsammans med nästan 40' familjer. Han upprättar ett nytt patriarkat året därpå i Sremski Karlovci, på habsburgskt område. Novi Sad och södra Ungern blir härigenom ett centrum för serbisk kultur. Serberna gör uppror mot turkarna 1804-1813 samt 1815-1817, varmed turkarna erkänner ett mindre område som autonomt.

Autonomt (1817? - 1878)

(61)

Den följande tiden präglas av kampen mellan de två släkter som stod bakom de två upproren. Serber från Ungern anlitas för att organisera administrationen, rättssystemet och undervisningen efter habsburgskt föredöme. Balkan invaderas av ryska trupper 1828, och den turkiska sultanen tvingas till fred 1829, med följd att Serbien blir ett självstyrande furstendöme under osmansk överhöghet, men med ryskt beskydd. Vid en politisk kris i Bosnien 1876, försöker serberna nå Adriatiska havet. De besegras dock av turkarna, men får vid Berlinkongressen 1878, istället ett gränsområde från Bulgarien.

Suveränt (1878 - 1918)

(30)

Landet erkänns som självständigt 1878, och blir kungarike 1882. Landet får ekonomisk och politiskt stöd från Österrike-Ungern, och med fransk hjälp byggs en stark försvarsmakt upp. I Balkankrigen (1912-1913) erövras delar av Novi Pazar och Kosovo, samt största delen av Makedonien.

Jugoslaviska tiden (1918 - 1991)

(73)

Efter kollapsen av det Habsburgska riket, ansluter sig Kroatien och Slovenien sig till Serbien 1918, och bildar ett gemensamt kungarike. Konflikter präglar landet, och 1929 inför kungen diktatur, samtidigt som landet får namnet Jugoslavien.

Nutid (1991 -)

Efter Jugoslaviens sammanbrott, bildar Serbien en federation med Montenegro 1992. Samma år inför FN sanktioner. Det serbiska styret präglas av stark nationalism, där presidenten har ett järngrepp över bland annat den statliga televisionen. Formellt är dock federationen en demokrati.

Bosnien

Alternativa namn: Bosnien-Hercegovina

Befolkning: Totalt 4,5´´ (1996), Muslimer(40%), Serber(32%), Kroater(18%)

Förhistoria (- 1100t)

Området bebos av illyrier. Det blir en del av det Romarriket, och senare en del av Västromerska Riket. På 500t bosätter sig serber och kroater i området. Landet försöker hävda sin självständighet mot Ungern och Bysantinska Riket. Bogomiler fördrivna från Bulgarien och Konstantiopel slog sig ner i Bosnien och Kroatien.

Kungarike (1100t -)

(200)

På 1100t skapas ett bosniskt kungarike, med det bogomilska kätteriet som statsrelgion.

Kotromanic-dynastin (s1200t - 1463)

(163)

I slutet av 1200t påbörjas den bosniska furstedynastin Kotromanic. Under 1200t är denne vasall till ungerska kungen. Den första kungen blir Stefan Kotromanic (1314-1353). År 1326 erövras Hum (Hercegovina), och under Tvrtko I (1353-1391) utökas landet till att omfatta Dalmatien samt angränsande serbiska och kroatiska områden. Från 1343 förekommer turkiska räder in i landet. Kungen övergår till den romerska katolisismen 1446, och börjar förfölja bogomilerna. Dessa flyttade då till hertigdömet Herzegovina.

Turkiska tiden (1463 -m1800t)

(387)

Landet erövras av Osmanska Riket 1463. Jordägarna konverterar till islam för att rädda sin egendom och slippa skatter. Därigenom bildas en aristokratisk, slavisk och muslimsk grupp i landet. Vid slutet av 1600t är 75% av befolkningen muslimer. Skatteindrivingen sköts av muslimska jordägare. Reformförsök från sultanen leder till revolter från dessa 1821 och 1831. Sultanen lyckas återfå kontroll över landet 1850, och kan införa en ny centraliserad administration.

Habsburgska tiden (m1800t - 1918)

(68)

Under korta perioder på 1700t behärskas delar av Bosnien av Österrike-Ungern. Vid mitten av 1800t blir landet en del av Habsburgska Riket, och på Berlinkongressen 1878 får dom sin ockupation av landet accepterad. För att behålla makten spelar man ut serber och kroater mot varandra. Landet blir en del av Österrike-Ungern 1908. Ett formellt självstyrande parlament skapas, där platserna delas av de katolska serberna, de ortodoxa serberna samt muslimerna. Den habsburgska tronföljaren mördas i huvudstaden Sarajevo 1914, vilket blir den utlösande faktorn till första världskriget.

Jugoslaviska tiden (1918 - 1991)

(73)

År 1918, efter första världskriget, blir landet en del av Jugoslavien. Industrin är inriktad mot mineralbrytning och skogsbruk.

Nutid (1991 -)

Landet blir självständigt 1991, och redan 1992 startar ett inbördeskrig mellan serber, kroater och muslimer i landet. FN-trupper sätter stopp för kriget 1995.

Kroatien

Befolkning: Totalt 4,9´´ (1996), Kroater(78%), Serber(12%)

Förhistoria

Furstendömena Dalmatien och Pannonien förenade på 800t.

Enat rike (900t - 1097)

(197)

Ungerska tiden (1102 -)

(348)

Personalunion med Ungern.

Turkiska tiden (1450 - 1699)

(249)

Turkiskt.

Habsburgska tiden (1699 - 1918)

(219)

Del av Habsburgska Riket.

Jugoslaviska tiden (1918 - 1991)

(73)

Efter kollapsen av det Habsburgska riket, ansluter sig Kroatien och Slovenien sig till Serbien 1918, och bildar ett gemensamt kungarike. Konflikter präglar landet, och 1929 inför kungen diktatur, samtidigt som landet får namnet Jugoslavien.

Nutid (1991 -)

Landet blir självständigt 1991.

Slovenien

Befolkning: Totalt 1,9´´ (1996), Slovener(91%), Kroater(3%), Serber(2%)

Förhistoria (- 1991)

Området bebos av keltiska och illyriska stammar då rommarna kommer i kontakt med området de två sista århundradena f.Kr. Under Augustus regering i Italien 27 f.Kr-14 e.Kr. införlivas den västra delen i provinsen Noricum, och de centrala och östra delarna i provinsen Pannonia. Från 200t vandrar olika germanska folk genom området, liksom under folkvandringstiden. Efter att langobarderna 568 bryter upp på sin väg mot Italien, behärskas landet av avarerna, samtidigt som slaver bosätter sig där. Dessa utvecklar på 600t ett eget furstendöme Karantanien, som ansluts till det kortvariga Samos rike. Från 740t knyts området alltmer till Bayern, varifrån kristen missionen utgår. Landet blir därigenom en del av det karolingiska imperiet, för att sedan bli en del av det Tysk-romerska riket. Området indelas på 900t i ett antal markgrevskap. Den nordliga befolkningen blir tysktalande, och även i söder dominerar en tysk adel. I mitten av 1200t införlivas landet tillfälligt i riket Böhmen, för att sedan domineras av det habsburgska huset, och grevarna av Celje vars välde övertas av Habsburg 1456. Flera bondeuppror mot adelsväldet sker under 1400t och 1500t. Reformationen genomförs på 1500t, med stöd av den lokala adeln, och bibeln ges 1584 ut på slovenska. Språken stärks ytterligare under den hårda motreformationen 1600t. Samtidigt undermineras adelns makt. Begränsningar i de federala rättigheterna införs under 1700t, och en slovensk nationalism växer fram. Under Napoleonkrigen (1798-1815) kommer området att tillhöra de så kallade illyriska provinserna med Laibach (Ljubljana) som huvudstad. Nu avskaffas feodalväldet och slovenska blir blir administrationsspråk. Krav på autonomi för de slovenska områdena ökar under 1800t. Ett modernt partiväsen utvecklas från 1890t, med ett konservativt katolskt, ett liberalt och ett socialdemokratiskt parti. Allmän rösträtt för män införs 1907. Vid Österrike-Ungerns fall 1918, och med en hotande italiensk ockupation, ansluter sig landet till det nybildade Jugoslavien.

Nutid (1991 -)

Landet blir självständigt 1991, och ett demokratiskt styre införs.

Bulgarien

Befolkning: Totalt 8,8´´ (1996), Bulgarer(90%), Turkar(6%), Makedoner(3%), Zigenare(3%)

Förhistoria

Del av Östromerska Riket till 680.

Rike (680 - 1014)

(334)

Del av Bysantinska Riket (1014 - 1185)

(171)

Rike (1185 - 1396)

(211)

Osmanskt (1396 - 1877)

(481)

Monarki (1877 - 1946)

(69)

(Autonomt)

Kommunister (1946 - 1968?)

(22)

(ryskt inflytande)

?Självständigt (1968 -)

Nutid (1989 -)

Demokratiskt.

Rumänien

Befolkning: Totalt 23´´ (1996), Rumäner(80%), Ungrare(8% inkl Székler och Csango), Tyskar(<1,5%), Zigenare(9%)

Förhistoria

Furstendömen 1300t.
Turkisk överhöghet (Tre furstendömen) från 1400t.

Förenat (Moldova, Valakiet) (1859 - 1880)

(21)

Vasallstat under Turkiet

Kungadöme (1881 - 1920)

(39)

Efter kriget utökas med Transylvanien, Bessarabien (nuvarande Moldavien) och Bukovina.

Kungadöme - Storrumänien (1920 - 1947)

(27)

Bessarabien sovjetiskt efter andra världskriget.

Kommunisttiden (1947 - 1990)

(43)

Nutid (1990 -)

Demokratiskt.

Moldavien

Alternativa namn: Bessarabien (? - ?).

Befolkning: Totalt 4,4´´ (1996), Moldaver(64,5%), Ukrainare(14%), Ryssar(13%), Gagauzer(3,5%), Bulgarer(2%), "Judar"(1,5%)

Förhistoria (- 1991)

Området är bebott under äldre stenåldern. Under första årtusendet f.Kr. är det keltiska och thrakiska inflytandet stort i norr, medans den södra delen är influerat av skyter och sarmater. Det är en del av den romerska provinsen Dacien på 100t. Det besöks av goter, hunner, avarer, bulgarer, magyarer och mongoler under de följande århundradena. Under 200t e.Kr. blir området en del av det gotiska kulturområdet. Lokala gotiska statsbildningar kollapsar dock under 300t. Från ungefär 400 förekommer slaviska bosättningar i norra delen av området. Området blir en del av furstendömet Moldova på 1400t, och står därmed under de följande tre århundradena under turkiskt herravälde. Området blir ryskt 1812, medan den övriga delen av Moldova blir en del av Rumänien från 1859. Efter starka självständighetssträvanden med revolutionär oro och maktkamper, blir även Bessarabien en del av Rumänien 1918. För att stärka de sovjetiska anspråken på området skapas 1924 den autonoma republiken Moldavien av området öster om Dnestr. Bessarabien ockuperas 1940 av Sovjet, varmed det slås ihop med sovjetrepubliken Moldavien. Området återtas dock av Rumänien 1941, men blir åter sovjetiskt 1944. För att förhindra rumänsk nationalism i området, sker stora deportationer och utrensningar av oppositionella. Samtidigt uppmuntras rysk och ukrainsk invandring till området. Samtidigt kollektiviseras jordbruket.

Nutid (1991 -)

I samband med Gorbatjovs reformpolitik ökar de politiska protesterna, och landet blir självständigt 1991. De etniska konflikterna fortsätter dock. Ryssar och ukrainare utropar den självständiga Dnestrrepubliken, men 1992 undertecknas ett avtal med visst självbestämmande för Dnestrområdet .

© Stefan Kulldorff 2003. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.