Atlanten

Direkthopp: Bermuda, Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, Kap Verde, Saint Helena, Falklandsöarna, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna

Befolkning: Totalt 58´ (1988), Afroamerikaner(60%), Britter & Portugiser(40%)

Förhistoria (- 1612)

Öarna upptäcks 1503 av spanjoren Juan Bermúdez, men förblir obebodda fram till 1609, då en flotta med kolonisatörer lider skeppsbrott på dess korallrev.

Brittisk kolonisering (1612 - 1864)

(252)

Virginiakompaniet gör anspråk på öarna från 1612, och engelska nybyggare flyttar dit. Indiska och afrikanska slavar importeras som arbetskraft. En brittisk militärbas anläggs 1797. Liksom i övriga brittiska kolonier upphör slaveriet 1834.

Brittisk förvaltning (1864 - 1968)

(104)

Virginiakompaniet och brittiska kronan förvaltar landet gemensamt från 1864. Den brittiska militärbasen stängs 1957, men amerikanerna har sedan 1941 en flottbas på ögruppen

Nutid (1968 -)

Landet blir kronkoloni med betydande självstyre 1968. Under 1970t förekommer rasmotsättningar och sociala motsättningar, som dock senare avtar.

Azorerna (Port)

Befolkning: Totalt 250´ (1987), Portugiser

Förhistoria (- 1427)

Landet är obebott fram till 1427 då portugiserna börjar kolonisera ögruppen.

Portugisiskt (1427 - 1580)

(153)

Öarna befolkas successivt, och används främst för odling av vete för hemlandet. De blir dock allt viktigare för skeppsfarten hem från Guinea och Asien, som behöver proviant, reparationer och skydd mot pirater. Från 1500t får öarna ökad betydelse som mellanstation för atlantseglingarna till Amerika, och framför allt då det portugisiska Brasilien.

Spanska tiden (1580 - 1640)

(60)

Då Portugal blir spanskt mellan 1580 och 1640, blir även Azorerna spanskt. En frihetsrörelse på en del av öarna verkar fram till 1583. Vid denna tid trafikeras öarna av alla spanska och portugisiska skepp på väg hem över atlanten, och blir ett nav för handels- och krigsskepp. Det stora fortet Monte Brazil påbörjas 1592.

Portugisiskt (1640 - 1976)

(336)

Landet blir åter en del av Portugal 1640, varmed dess roll som handelsstation avtar markant. Detta trots de ökande guldtransporterna från Brasilien på 1700t. Utvandringen till Brasilien blir nu omfattande, men även valjakt vid de nordamerikanska hamnarna lockar. Introduktionen av ångfartyg, de amerikanska koloniernas frigörelsen och den ökande konkurrensen från de nederländska och engelska östindiska kompanierna, avslutar öarnas roll som handelsstation i början av 1800t. Azorernas strategiska läge uppmärksammas dock. Britterna försäkrar sig om att få använda dess hamnar för sina intressen i Argentina, bl.a. genom apelsinodlingar för den engelska marknaden. Amerikanerna anlägger en flygbas på öarna 1951.

Nutid (1976 -)

Regionalt självstyre införs 1976. Landet försöker minska sitt beroende av jordbruks- och boskapssektorn. Befolkningen lever nu främst på fruktodling och turism.

Madeira (Port)

Befolkning: Totalt 360´ (1986), Portugiser, Afrikaner, Araber

Förhistoria (- 1419)

Före 1419 är öarna obebodda, men kända av feniciska, grekiska och romerska sjöfarare.

Portugisisk koloni (1425 - 1580)

(155)

Portugiser börjar, på order av Henrik Sjöfararen, kolonisera öarna 1425.

Spanska tiden (1580 - 1640)

(60)

Då Portugal blir spanskt mellan 1580 och 1640, blir även Madeira spanskt.

Portugisisk koloni (1640 - 1815)

(175)

Slaveriet avskaffas 1775, vilket tillfälligt drabbar socker och vin produktionen på öarna. Öarna ockuperas av Storbritannien några månader 1801, för att åter ockuperas 1807 till 1815.

Portugisisk koloni (1815 - 1976)

(161)

Nutid (1976 -)

Öarna får politiskt självstyre 1976.

Kanarieöarna (Sp)

Befolkning: Totalt 1,6´´ (1991), Spanjorer

Förhistoria (- 1402)

På romartiden bebos öarna av guancher. När européerna återupptäcker öarna i början av 1300t, möter de en jordbrukande stenålderskultur.

Erövring (1402 - 1478)

(76)

Den normandiske äventyraren Jean de Béthencourt erövrar ön Lanzarote 1402. Han erbjuder sedan öarna till Kastilien mot ekonomiskt och militärt bistånd, och dom blir spanska enligt påvligt godkännande 1444.

Spansk koloni (1478 -)

(504)

Guancherna genomför en motståndskamp 1479 – 1496. Öarna gynnas av den spanska atlantsjöfarten men attackeras ofta av sjörövare. Under 1800t är rivaliteten stor mellan Las Palmas och Santa Cruz de Tenerife om statusen som provinshuvudstad. 1927 delas därför Kanarieöarna upp i två provinser.

Nutid (1982 -)

Öarna blir autonom region i Spanien 1982.

Kap Verde

Befolkning: Totalt 400´ (1996), Kreoler-Port

Förhistoria (- 1462)

Fram till portugisernas ankomst 1462 är landet obebott.

Portugisiskt (1462 - m1800t)

(388)

Portugiser bosätter sig på ön Sao Tiago 1462. Så småningom ger slavhandel goda inkomster. Slavar blir snabbt den dominerande befolkningen på öarna, i början av 1600t ca 90%. Skogsavverkning, jordbruk och betesdjur leder till jorderosion, med svåra torkperioder som följd från mitten av 1700t.

Det nationella uppvaknandet (m1800t - 1975)

(125)

Från mitten av 1800t sker en nedgång i slavhandeln och ekonomin försvagas, även om den till viss del kompenseras av en tillfälligt ökad skeppsfart i slutet av 1800t. Styret är korrumperat. En gemensam koloniadministration med Portugisiska Guinea (Guinea-Bissau) avskaffas 1879. På 1940t, i andra världskrigets skugga, inträffar omfattande torkkatastrofer som medför att 40% av befolningen svälter ihjäl. Landet blir en översjöisk portugisisk provins 1951. Ett marxistiskt väpnat motstånd mot portugiserna inleds.

Nutid (1975 -)

Självständighet uppnås 1975. En allians med Guinea-Bissau upphör 1981. Flerpartisystem införs från 1990.

Referenser: newafrica.com

Saint Helena (Br)

Befolkning: Totalt 5,6´ (1987)

Förhistoria

Portugisisen João da Nova Castella upptäcker ön 1502. Britterna upptäcker ön 1588.

Brittiska ostindiska kompaniet (1659 - 1834)

(175)

Nederländare annekterar ön. Brittiska ostindiska kompaniet tar över öarna 1659. Napoleon I blir förvisad till ön 1815, där han dör 1821.

Brittisk kronkoloni (1834 -)

Ön blir brittisk kronkoloni 1834. Ön är en knutpunkt för atlantfarten till 1870, då Suezkanalen öppnas. och Enda exportvaran är torkad tonfisk.

Falklandsöarna (Br)

Alternativa namn: Malvinerna

Befolkning: Totalt 2´ (1986), "Britter"

Förhistoria (- 1764)

Öarna besöks regelbundet av franska säljägare under 1700t, men är annars obebodda fram till 1764.

Brittisk-fransk-spanska tiden (1764 - 1833)

(63)

På 1760t grundar fransmännen en koloni på den östra ön, och britterna en på den västra. Spanjorerna köper den franska delen 1767, tvingar bort britterna 1770. Britterna får tillbaka sin del 1771, men lämnar den redan 1774 på grund av ekonomiska skäl. Spanjorerna lämnar öarna 1811 på grund av det sydamerikanska frihetskriget. Öarna är obebodda fram till 1826, då det från Spanien frigjorda Argentina koloniserar dem.

Brittiskt (1833 - 1892)

(59)

Britterna tvingar bort argentinarna 1833, och övertar öarna.

Brittisk koloni (1892 -)

Öarna blir brittisk koloni 1892. Argentina ockuperar öarna 1982, men återtas av britterna samma år genom Falklandskriget. Befolkningen lever på fårskötsel. Hundratusentals får finns på öarna.

Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (Br)

Befolkning: Totalt 22 (1980), Britter

Brittiskt (1775 -)

(210)

Öarna kartäggs 1775 av James Cook, och annekteras av britterna. De administreras från Falklandsöarna. Ett centrum för valfångst, Grytviken, byggs på Sydgeorgien. Argentina landsätter 50 personer på de obebodda Sydsandwichöarna 1976. Under falklandskriget ockuperar Argentina även Sydgeorgien, men britterna tar tillbaka både Sydgeorgien och Sydsandwichöarna 1982.

Nutid (1985 -)

Öarna blir brittiskt förvaltningsområde 1985. En forskningsstation finns i huvudorten Grytviken.

© Stefan Kulldorff 2001. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.