 |
Atlanten
|
 |
Snabblänkar: Historiska länder
/ Atlanten
Direkthopp: Bermuda, Azorerna,
Madeira, Kanarieöarna,
Kap Verde, Saint Helena,
Falklandsöarna, Sydgeorgien
och Sydsandwichöarna
Bermuda (Br)
Befolkning: Totalt 58´ (1988),
Afroamerikaner(60%), Britter & Portugiser(40%)
Öarna upptäcks 1503 av spanjoren Juan Bermúdez, men förblir
obebodda fram till 1609, då en flotta med kolonisatörer lider
skeppsbrott på dess korallrev.
| Brittisk kolonisering (1612 - 1864) |
(252) |
Virginiakompaniet gör anspråk på öarna från
1612, och engelska nybyggare flyttar dit. Indiska och afrikanska slavar
importeras som arbetskraft. En brittisk militärbas anläggs 1797.
Liksom i övriga brittiska kolonier upphör slaveriet 1834.
| Brittisk förvaltning (1864 - 1968) |
(104) |
Virginiakompaniet och brittiska kronan förvaltar landet gemensamt från
1864. Den brittiska militärbasen stängs 1957, men amerikanerna
har sedan 1941 en flottbas på ögruppen
Landet blir kronkoloni med betydande självstyre 1968. Under 1970t förekommer
rasmotsättningar och sociala motsättningar, som dock senare avtar.
Azorerna
(Port)
Befolkning: Totalt 250´ (1987),
Portugiser
Landet är obebott fram till 1427 då portugiserna börjar
kolonisera ögruppen.
| Portugisiskt (1427 - 1580) |
(153) |
Öarna befolkas successivt, och används främst för odling
av vete för hemlandet. De blir dock allt viktigare för skeppsfarten
hem från Guinea och Asien, som behöver proviant, reparationer
och skydd mot pirater. Från 1500t får öarna ökad
betydelse som mellanstation för atlantseglingarna till Amerika, och
framför allt då det portugisiska Brasilien.
| Spanska tiden (1580 - 1640) |
(60) |
Då Portugal blir spanskt mellan 1580 och 1640, blir även Azorerna
spanskt. En frihetsrörelse på en del av öarna verkar fram
till 1583. Vid denna tid trafikeras öarna av alla spanska och portugisiska
skepp på väg hem över atlanten, och blir ett nav för
handels- och krigsskepp. Det stora fortet Monte Brazil påbörjas
1592.
| Portugisiskt (1640 - 1976) |
(336) |
Landet blir åter en del av Portugal 1640, varmed dess roll som handelsstation
avtar markant. Detta trots de ökande guldtransporterna från
Brasilien på 1700t. Utvandringen till Brasilien blir nu omfattande,
men även valjakt vid de nordamerikanska hamnarna lockar. Introduktionen
av ångfartyg, de amerikanska koloniernas frigörelsen och den
ökande konkurrensen från de nederländska och engelska östindiska
kompanierna, avslutar öarnas roll som handelsstation i början
av 1800t. Azorernas strategiska läge uppmärksammas dock. Britterna
försäkrar sig om att få använda dess hamnar för
sina intressen i Argentina, bl.a. genom apelsinodlingar för den engelska
marknaden. Amerikanerna anlägger en flygbas på öarna 1951.
Regionalt självstyre införs 1976. Landet försöker minska
sitt beroende av jordbruks- och boskapssektorn. Befolkningen lever nu främst
på fruktodling och turism.
Madeira
(Port)
Befolkning: Totalt 360´ (1986),
Portugiser, Afrikaner, Araber
Före 1419 är öarna obebodda, men kända av feniciska,
grekiska och romerska sjöfarare.
| Portugisisk koloni (1425 - 1580) |
(155) |
Portugiser börjar, på order av Henrik Sjöfararen, kolonisera
öarna 1425.
| Spanska tiden (1580 - 1640) |
(60) |
Då Portugal blir spanskt mellan 1580 och 1640, blir även Madeira
spanskt.
| Portugisisk koloni (1640 - 1815) |
(175) |
Slaveriet avskaffas 1775, vilket tillfälligt drabbar socker och vin
produktionen på öarna. Öarna ockuperas av Storbritannien
några månader 1801, för att åter ockuperas 1807
till 1815.
| Portugisisk koloni (1815 - 1976) |
(161) |
Öarna får politiskt självstyre 1976.
Kanarieöarna
(Sp)
Befolkning: Totalt 1,6´´
(1991), Spanjorer
På romartiden bebos öarna av guancher. När européerna
återupptäcker öarna i början av 1300t, möter
de en jordbrukande stenålderskultur.
| Erövring (1402 - 1478) |
(76) |
Den normandiske äventyraren Jean de Béthencourt erövrar
ön Lanzarote 1402. Han erbjuder sedan öarna till Kastilien mot
ekonomiskt och militärt bistånd, och dom blir spanska enligt
påvligt godkännande 1444.
| Spansk koloni (1478 -) |
(504) |
Guancherna genomför en motståndskamp 1479 1496. Öarna
gynnas av den spanska atlantsjöfarten men attackeras ofta av sjörövare.
Under 1800t är rivaliteten stor mellan Las Palmas och Santa Cruz de
Tenerife om statusen som provinshuvudstad. 1927 delas därför
Kanarieöarna upp i två provinser.
Öarna blir autonom region i Spanien 1982.
Kap
Verde
Befolkning: Totalt 400´ (1996),
Kreoler-Port
Fram till portugisernas ankomst 1462 är landet obebott.
| Portugisiskt (1462 - m1800t) |
(388) |
Portugiser bosätter sig på ön Sao Tiago 1462. Så småningom
ger slavhandel goda inkomster. Slavar blir snabbt den dominerande befolkningen
på öarna, i början av 1600t ca 90%. Skogsavverkning, jordbruk
och betesdjur leder till jorderosion, med svåra torkperioder som
följd från mitten av 1700t.
| Det nationella uppvaknandet (m1800t - 1975) |
(125) |
Från mitten av 1800t sker en nedgång i slavhandeln och ekonomin
försvagas, även om den till viss del kompenseras av en tillfälligt
ökad skeppsfart i slutet av 1800t. Styret är korrumperat. En
gemensam koloniadministration med Portugisiska Guinea (Guinea-Bissau) avskaffas
1879. På 1940t, i andra världskrigets skugga, inträffar
omfattande torkkatastrofer som medför att 40% av befolningen svälter
ihjäl. Landet blir en översjöisk portugisisk provins 1951.
Ett marxistiskt väpnat motstånd mot portugiserna inleds.
Självständighet uppnås 1975. En allians med Guinea-Bissau
upphör 1981. Flerpartisystem införs från 1990.
Referenser: newafrica.com
Saint
Helena (Br)
Befolkning: Totalt 5,6´ (1987)
Portugisisen João da Nova Castella upptäcker ön 1502. Britterna
upptäcker ön 1588.
| Brittiska ostindiska kompaniet (1659 - 1834) |
(175) |
Nederländare annekterar ön. Brittiska ostindiska kompaniet tar
över öarna 1659. Napoleon I blir förvisad till ön 1815,
där han dör 1821.
| Brittisk kronkoloni (1834 -) |
|
Ön blir brittisk kronkoloni 1834. Ön är en knutpunkt för
atlantfarten till 1870, då Suezkanalen öppnas. och Enda exportvaran
är torkad tonfisk.
Falklandsöarna
(Br)
Alternativa namn: Malvinerna
Befolkning: Totalt 2´ (1986),
"Britter"
Öarna besöks regelbundet av franska säljägare under
1700t, men är annars obebodda fram till 1764.
| Brittisk-fransk-spanska tiden (1764 - 1833) |
(63) |
På 1760t grundar fransmännen en koloni på den östra
ön, och britterna en på den västra. Spanjorerna köper
den franska delen 1767, tvingar bort britterna 1770. Britterna får
tillbaka sin del 1771, men lämnar den redan 1774 på grund av
ekonomiska skäl. Spanjorerna lämnar öarna 1811 på
grund av det sydamerikanska frihetskriget. Öarna är obebodda
fram till 1826, då det från Spanien frigjorda Argentina koloniserar
dem.
| Brittiskt (1833 - 1892) |
(59) |
Britterna tvingar bort argentinarna 1833, och övertar öarna.
Öarna blir brittisk koloni 1892. Argentina ockuperar öarna 1982,
men återtas av britterna samma år genom Falklandskriget. Befolkningen
lever på fårskötsel. Hundratusentals får finns på
öarna.
Sydgeorgien
och Sydsandwichöarna (Br)
Befolkning: Totalt 22 (1980), Britter
Öarna kartäggs 1775 av James Cook, och annekteras av britterna.
De administreras från Falklandsöarna. Ett centrum för valfångst,
Grytviken, byggs på Sydgeorgien. Argentina landsätter 50 personer
på de obebodda Sydsandwichöarna
1976. Under falklandskriget ockuperar Argentina även Sydgeorgien,
men britterna tar tillbaka både Sydgeorgien och Sydsandwichöarna
1982.
Öarna blir brittiskt förvaltningsområde 1985. En forskningsstation
finns i huvudorten Grytviken.


Ansvarig:
Stefan
Kulldorff
Senast uppdaterad: 1 juli, 2001
© Stefan Kulldorff 2001. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.