Befolkning: Totalt 1185´´
(1996 inklusive Östturkestan och Tibet), Sinitiska folk(Han-kineser(92%),
Bai), Tibeto-burmanska folk(Tibetaner(0,35%), Yi(0,6%), Hani, Lisu, Lahu,
Qiang, Jingpo), Mongoliska folk(Mongoler(0,3%), Dongxiang, Bonan), Daifolk(Zhuang(11%),
Bouyei(0,2%), Kadai, Kam(0,2%), Shui, Mulam, Maonan), Turkfolk(Uigurer(0,6%),
Kazacher, Kirgizer, Uzbeker), Hui, Koreaner(0,17%), Hmong-mienfolk(Hmong,
Yao, She), Iranska folk(Tadzjiker), Miao, Tungusiska folk(Manchurier, Evenker,
Oroqen, Tatarer), Tujia, Dong, Li, Va, Naxi, Tu, Daur, Gelo, Xibe, Salar,
Blang, Pumi, Nu, Achang, Jino, Jing, Deang, Yugur, Mainba, Drung, Slaviska
folk(Ryssar), Gaoshan, Hezhen, Lhoba
| Xia-dynastin (2200f - 1750f) |
(450) |
| Shang-dynastin (1750f - 1040f) |
(734) |
Zhou vasallstat till 1040f.
| Västra Zhou (1040f - 771f) |
(245) |
| (Östra Zhou (771f - 256f)) |
|
| Mellersta Zhou (771f - 450f) |
(321) |
| De stridande staternas period (450f - 221f) |
(229) |
Riken 300f: Yan, Zhao, Qi, Lu, Song, Wei, Zhou, Han, Qin, Chu(icke kinesiskt)
Feodaltid till 221f.
| Qin-dynastin (221f - 207) |
(14) |
| Västra Han (206f - 9) |
(197) |
Kejsardöme till 1912.
Även kallad Xin-dynastin
| Östra Han (25 - 220) |
(196) |
Bondeuppror 'De gula turbanerna' 184.
| De tre kungadömenas period (220 266) |
(46) |
'Sanguo'
Wei (220 266) i norr.
Shu-Han (221 263) i sydväst.
Wu (222 280) i söder.
| Jin-dynastin (266 420) |
(154) |
Västra Jindynastin 266 316.
Östra Jindynastin 317 420 i söder.
De 16 kungarikena 304 439 i norr. Senare Yan, Västra Yan, Senare
Qin, Västra Qin, Senare Liang mfl
| De nordliga och de sydliga dynastierna (420 581) |
(161) |
De nordliga dynastierna: Norra Wei-dynastin (386 - 535), Västra Wei-dynastin
(535 557), Östra Wei-dynastin (534 550), Norra Zhou-dynastin
(557 581), Norra Qi-dynastin (550 577).
De sydliga dynastierna: Lin Song-dynastin (420 479), Qi-dynastin
(479 502), Liang-dynastin (502 558), Chen-dynastin (557
589).
| Sui-dynastin (581 - 618) |
(37) |
| Tang-dynastin (618 - 907) |
(289) |
Au Lushans uppror 775 (manchurer).
| De fem dynastierna (907 - 960) |
(53) |
Senare Liang-dynastin (907 - 923)
Senare Tang-dynastin (923 - 936)
Senare Jin-dynastin (936 - 947)
Senare Han-dynastin (947 - 951)
Senare Zhou-dynastin (951 - 960)
De 10 kungarikena (902 979)
| Song-dynastin (960 - 1279) |
(319) |
Norra Song-dynastin till 1127. Intaget av Jin 1126 1127.
Södra Song-dynastin från 1127. Krig mot Jin 1195 1224,
| Yuan-dynastin (1271 - 1368) |
(97) |
(Mongoler)
Erövring av riket Song 1271 1279.
| Ming-dynastin (1368 - 1644) |
(276) |
Nanjing huvudstad till 1421, därefter Beijing.
| Qing-dynastin (1644 - 1912) |
(268) |
(Manchurer)
Qingdynastins storhetstid 1644 ca1800.
Öppnandet av Kina ca1800.
Opiumkriget 1839 1842. Arrowkriget 1856 1860.
Taipingupproret 1850 1864, Taiping tianguo (storfurstens himmelska
kungarike) från 1851.
Nianupproret 1853 1868.
Uppror i Yunnan 1855 1873, muslimsk stat från 1863.
Uppror i Shaanxi/Gansu 1862 1873.
Kinesisk-franska-kriget 1883 1885. Kinesisk-japanska-kriget 1894
1895.
| Orostiden (1912 - 1949) |
(37) |
Republik. nationalister mot kommunister.
japanska angrepp 1931 1945.
"Den långa marchen" 1934.
'Låt hundra blommor blomma' 1956. Antihöger-kampanj 1957. 'Det
stora språnget' 1958. Kulturrevolution 1966 - 1976. Deng Xiaoping
från 1976.
Referenser: Östasiens
Historia av Dennis Bergström
Alternativa namn: Formosa (1590t-).
Befolkning: Totalt 21´´
(1996), Han-kineser(98%, Taiwaneser(83%), Fastlänningar(15%)), Austronesiska
folk(2%, Ami, Atayal, Bunun, Paiwan, Rukai, Tsou, Yami)
Ön är bebodd ca 20000 f.Kr av austronesiska
folk. Många kineser invandrar från Kina under 1500t.
Även portugiser besöker ön på 1500t, och inrättar
i slutet av 1500t en lagerplats på ön. I samband med inflyttningen
av nya folk drar sig austroneserna från
låglandet till höglandet.
| Nederländska tiden (1624 - 1662) |
(38) |
Nederländarna anlägger
befästningar på sydöstra delen av ön från 1624,
och spanjorerna i norr från 1626. De spanska faller 1642 efter nederländska
angrepp. Nederländarna anlägger sockerplantager och risodlingar,
där kinesisk arbetskraft från fastlandet används. Dessa
kommer utan familjer och de flesta flyttar tillbaka efter några år,
men en del gifter sig med austronesiska invånare.
| Mingtiden (1662 - 1683) |
(21) |
Nederländarna fördrivs 1661-1662 av lojalister till den 1644 störtade
Ming-dynastin i Kina.
| Qingtiden (1683 - 1895) |
(212) |
Den nya kinesiska dynastin Qing erövrar ön 1683, som därigenom
blir en del av Kina. De manchuriska ledarnas intresse för ön
är dock svalt, och styret blir ganska löst. Den kinesiska inflyttningen
fortsätter dock. Återkommande attacker från pirater i
vattnena kring Taiwan, gör att fransmännen ockuperar den norra
delen 1884, och stannar i 9 månader. För att förhindra
den japanska expansionen söderut, får ön status som kinesisk
provins 1887.
| Japanska tiden (1895 - 1945) |
(50) |
Efter det kinesisk-japanska kriget 1894-1895 blir ön japansk. En motståndsrörelse
som vill ha självständig bildas, men från japanernas ankomst
tar det fem månader att få kontroll över ön. Det
japanska styret är hårt, men utan korruption. Utbildning, infrastruktur
och industri byggs ut. Landet blir samtidigt en leverantör av ris
och socker till den japanska marknaden.
| Efterkrigstiden (1945 - 1987) |
(42) |
Efter Japans förlust i andra världskriget 1945 blir ön åter
en del av Kina. Protester mot det nya korrupta styret växer snabbt,
och 1947 sker stora demonstrationer. Detta är inledningen på
de följande årens terror, där folk arresteras, torteras
och cirka 20' dödas. I slutet av det kinesiska inbördeskriget
1946-1949, tar nationalister sin tillflykt till Taiwan undan kommunisterna,
liksom dess ledare Chiang Kai-shek. Dessa, vars andel av öns befolkning
är 15%, behåller makten genom att kontrollera det politiska
systemet, polis, militär, utbildning och media. En självständig
enpartistat skapas, där undantagslagar gäller. Från ett
samhälle dominerat av jordbruk på 1950t, sker nu en mycket snabb
och stark industriell och ekonomisk utveckling som gör landet till
en modern industristat. Kai-shek fortsätter fram till sin död
1975, att i egenskap av Kinas president, göra anspråk på
hela Kina. Samtidigt anser det kommunistiska styret på fastlandet
att Taiwan är en del av deras Kina. Taiwans plats i FN som representant
för Kina, tas 1971 över av Peking. Det internationella erkännandet
av styret i Peking på bekostnad av styret i Taiwan, drabbar landet
hårt. Vid USAs officiella svängning 1979, lovar dock USA att
skydda Taiwans välfärd och säkerhet. I slutet av 1970t börjar
en demokratisk opposition växa fram i landet.
Demokratiska reformer inleds 1987, ett flerpartisystem skapas. Samtidigt
ersätts undantagslagarna med mjukare säkerhetslagar. Taiwans
anspråk på fastlandet släpps 1991, men frågan om
ett återförenande med Kina kvarstår dock alltjämt.
Referenser: Taipei
Economic and Cultural Office in New York, Virtual
Taiwan
© Stefan Kulldorff 2001. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.