|
|
"Jag har också lagt märke till att folk egentligen ytterst sällan blir spirituella av spirituosa. Sprit betyder visserligen ande, men nog är det en förolämpning mot den mänskliga anden att den skulle bo i en flaska. Nej, det är den hemliga pakten med spriten som slagit till igen. De organiserade nykteristernas ständiga tjat om att man kan ha roligt utan sprit övertygar oss om att man inte kan det. Men det kan man ju. Det är det som är det löjliga. Varför skrattar folk rått så fort de hör detta enkla sanna påstående: man kan ha roligt utan sprit. Man kan ha roligare utan sprit. Man kan ha roligt med sprit också. Man kan också ha tråkigt med sprit. Man kan ha tråkigare med sprit än utan. Slutligen kan man ha tråkigt utan sprit, men vara glad ändå, för att man är nykter. Alla vet att man blir minst lika glad av en skogspromenad som av en grogg. Men groggen är ensam om sin trivselterminologi. Varför hör man aldrig en glad dryckesbroder på vattenfest säga till en annan: "Ä du, vi tar oss en promenadjävel till !" ? Alla vet att man blir minst lika glad av erotiskt umgänge som av en sup. Varför sjunger man i detta sammanhang ingen motsvarighet till "Helan går", med en lämplig paus före "sjung hopp fadderallan lej !" ? Alla vet att man blir mycket gladare av en bok än av en halv flaska dessertvin, men aldrig får man uppleva den andlösa spänningen som ligger i att stå utanför en bokhandel där man är portad på grund av litteraturmissbruk, ta tag i rockuppslaget på en förbipasserande och väsa: "Du kompis, du skulle inte vilja vara så förbannat vänlig att köpa ut en Gyllensten åt undertecknad? Och eventuellt även en halva danskt, en lille Riefbjerg?" Hur kan vi då bevisa denna hemliga pakt som vårt samhälle har ingått med spritdjävulen? Om nykterhetsreklamen har gjort spriten oförtjänt populär, vad kan vi göra för att återställa balansen? Bara en sak. Tvärtom. Det gäller att göra nykterheten syndfull, liderlig och därmed ytterst intressant." Upp |
