649781 148438 Kronfallet-Fyrsjön av Krister Valtonen

Innehåll

• Beskrivning
• Fauna, flora och historia
• Temperaturmätningar
• Sjöns djup
• Isläggningsförlopp
• Isläggningstid
• Varför lägger sig sjön så tidigt
• Referenser

Beskrivning

649781 148438 Kronfallet-Fyrsjön är en c:a 0,15 kvadratkilometer stor sjö ca.2 mil rakt norr om Linköping. Numret 649781 148438 härrör sig från Svensk Sjöregister och är sjöns "personnummer", tillika koordinater i Rikets nät för sjöns utlopp. På kartan står det Fyrsjön, men det finns två sjöar nära varandra som har namnet Fyrsjön. För att skilja dem åt kallar fiskarna dem för Kronfallet-Fyrsjön och Dalen-Fyrsjön. Den sjö som avses här är alltså Kronfallet-Fyrsjön, hädanefter kallat endast Fyrsjön.

Fyrsjön är intressant för långfärdsskridskoåkare eftersom den lägger sig mycket tidigt jämfört med andra sjöar i Linköpings närhet. Mycket ofta sker premiäråkning för Linköpings Långfärdsskridskoklubbs (LLKs) medlemmar på just denna sjö. Denna sida är ett försök att sammafatta en del fakta om sjön.

Vägbeskriving. För att åka till sjön, kör norrut från Ljungsbro på vägen mot Tjällmo/Hällestad. När vägen övergår från 70-väg till 90-väg kör c:a 1 km och tag sedan av mot Hällestad. Kör knappt 2 km, förbi Grytsjön och till avtagsvägen mot Häggetorp. Vid denna korsning finns gott om parkeringar. Ett fåtal bilar kan dock parkera närmare. C:a 300 m på vägen mot Häggetorp korsar en gammal järnvägsvall vägen. Man kan parkera in på järnvägsvallen, men en bättre parkering finns 10 m längre fram. Härifrån är det c:a 200 meter till sjön. Avstånd från Linköping 25 km eller 25 min.

Fyrsjön är en grund och liten sjö med tre vikar och två öar. Vikarna sträcker sig söderut, österut och norrut. Omgivningarna består av skogsmark av varierande slag. Flera kalhyggen med olika ålder finns runt sjön. Mossar finns här och där längs sjöns stränder.

Fauna, flora och historia

Under flera besök vid sjön har flera intressanta observationer av fåglar gjorts. Ett fiskgjuspar har häckat vid sjön. Boet låg på andra sidan sjön om man från Mätudden tittar mellan öarna. Någon gång under åren 2002-2003 försvann boet, troligen för att det blåst ner. Andra observationer som gjorts är tjäder, gräsand, sångsvan och häger. Kanadagäss använder sjön som övernattningsplats under hösten. 16 kanadagäss har observerats samtidigt. En sparvuggla har hörts vid sjön.

Fladdermöss kan ses flyga lågt över sjön under höstskymningar.

1999 gjordes en sensationell botanisk upptäckt av Ulf Ringö, medlem i LLK. Den sällsynta arten Cypresslummer har en lokal alldeles nära sjön. Man trodde att denna art var utdöd i Östgötland. Den sista observationen var gjord på 1800-talet men försvann sedan från den då enda kända lokalen. Men i samband med ett besök för vattentemperaturmätning som Ulf gjorde hösten 1999 upptäckte han att arten finns vid sjön. Den växer på en ljus och öppen tallhedskog.

Mossarna runt sjön har mycket tranbär.

Ingen känd bebyggelse har funnits vid sjön. När man går från vägen till Fyrsjön passerar man en gammal järnvägsbank. Den byggdes som nödhjälpsarbete på 1920-talet för timmertransport på domänverkets skogar från Rådsla mot Sibborpesjön och Norrbysjön för vidare transport längs Motala ström. Den användes endast några år innan den lades ner.

Temperaturmätningar

Ovan: Temperaturmätning vid Mätudden i augusti 1999. I änden på pinnen sticker sensorn ner i vattnet. Termometern och anteckningsblock förvaras i den röda brevlådan på trädet till höger i bild. Foto: Krister Valtonen
T.h.: Skymning över Fyrsjön. Elden sprakar och sparvugglan visslar taktfast i skogen. Temperaturmätning av Fyrsjön inte bara ett bidrag till vetenskapen utan också en stor naturupplevelse! Foto: Krister Valtonen

1997 initierade några yngre skridskoåkare i Linköpings Långfärdsskridskoklubb temperaturmätningar av Fyrsjön under hösten i avsikt att följa sjöns nedkylning. Detta för att säkert inte missa isläggningen på sjön. Mätningarna fortsatte även under hösten 1998. 1999 installerades en fast men enkel mätstation vid den udde där de tidigare mätningarna har skett. Samtidigt lanserades namnet "Mätudden" för denna udde. Under 2000 och 2001 fortsatte mätningarna på samma sätt. Mätutrustningen finns alltså alltid vid Mätudden och det är fritt att åka en tur till sjön för att grilla korv och mäta temperaturen. Lämplig utflykt på en hösteftermiddag då solen ligger på Mätudden. Mätudden är tråkigt nog inte så trevlig sommarutflyktsplats, p.g.a. att udden frekventeras av myror då. Sjön är dessutom inte någon bra badsjö med brunfärgat vatten och en närliggande botten med karaktär av saftsoppa på 70 cm djup och trögflytande Yoghurt på 1 m djup (se Rolf Mellbergs artikel, ref nedan). Att berätta för en LLK:are att man badat i Fyrsjön inger dock respekt.

De flesta mätningarna har gjorts med elektronisk termometer av enklare "temperatur ute och inne"-modell i prisklassen 100:-, inköpt på järnhandel eller motsvarande. Termometrarna har kalibrerats i isbad för att kontrollera att de mäter hyfsat rätt. En lätt vikt (t.ex. en liten sten) har knytits in vid sensorn som mäter utetemperatur. Ledningen till sensorn har virats runt en pinne så att sensorn hamnat 0,2-0,5 meter under vattnet och så att temperaturen mäts c:a 1,5 meter från stranden. Några mätningar har gjorts med kvicksilvertemometer, även den av den enkelt slag, typ vattentemperturmätare med orange boll i änden.

På följande sidor presenteras mätresultaten tillsammans med registrerad lufttemperatur i Linköping. Linköpingstemperaturen (mätt i Malmslätt) är hämtad från SMHI:s tidskrift Väder och Vatten.

• 1997
• 1998
• 1999
• 2000
• 2001
• 2002
• 2003

Sjöns djup

Fyrsjön har haft rykte om sig att vara mycket grund. Fiskare vi pratat med har sagt oss att den bara varit någon meter över hela sjön. Men långfärdsskridskoåkare och fiskare brukar sällan lita på varandra när det gäller mätuppgifter som istjocklek och sjödjup. Därför har vi inte varit riktigt säkra. Det har varit prat om att loda sjön i flera år och den 7 januari år 2000 gör vi slag i saken. Lodningen utfördes av Torbjörn Lindkvist (SMHI), Krister Valtonen (LLK) och Jonas Andersson (LLK, SSSK). Aktivt stöd utgjorde Lotta Holme och Ebba Valtonen.

Vi gjorde ett rutnät över hela sjön med 25 meters mellanrum mellan lodpunkterna. Lodningen kan sammanfattas med följande data:

Tre lodisar. Från vänster: Torbjörn Lindkvist, Jonas Andersson och Krister Valtonen. I pulkan ligger Ebba Valtonen.	Djupkarta. Klicka på kartan för en större version (79 kb).

Isläggningsförlopp

Skridskoåkning på Fyrsjön den 27 oktober 1997. Fantastikt höstljus över sjön och med löven kvar på björkarna. Foto: Krister Valtonen.

Trots att sjön verkar vara homogen ut isläggningssynpunkt så är det inte så.

Först lägger sig isen allra längst in i den östra viken eller söder om öarna i den södra viken. Vilket område som lägger sig först beror på vilka vindar som varit dominerande dagarna innna isläggningen. Låg lufttemperatur och nordlig vind gör att det kalla ytvattnet samlas i södra delen av sjön och isen lägger sig här först. Låg lufttemperatur och västliga vindar ger på motsvarande sätt kallt vatten i den östra viken. I dessa vikar har unga skridskoåkare stått bredbent med livlina in till land bara för att vara först på naturis i LLK. Därefter lägger sig isen mer allmänt i den östra och södra viken. Ibland kan man skrinna mellan dessa områden längs östra stranden. Även om andra delar av sjön skulle lägga sig ungefär samtidigt så påverkas inte de delar östra och södra viken som ligger i skugga av sol, vilket har visat sig vara betydelsefullt.

Efter detta lägger sig isen mer allmänt på sjön och man kan då skrinna ganska obehindrat från mossen vid södra delen längs hela östra sidan, längs hela norra sidan och en bit ner längs västra sidan. Man brukar också kunna åka runt och mellan öarna.

Sist lägger sig den västra delen av sjön. En anledning till det är att sjöns djupaste del ligger här, men denna del är också utsatt för sol, vilket gör att isen inte växer till lika mycket.

Isläggningtid

I diagrammet nedan anges när känd premiäråkning skett på Fyrsjön samt första dag med sammanhängande kyla vid Malmslätt i Linköping. Data finns från år 1985 till 2002, men premiärdatum saknas för 1990 och 1993 och datum för kyla för 1986 och 1990. Med premiäråkning avses ett mycket generöst begrepp. T.ex. några skridskoskär längs kanten med delar av sjön öppen räknas som premiäråkning. Med sammanhängade kyla avses första dag med tre på varandra följande dagar med medeltemperatur under noll grader.

Datum för premiäråkning på Fyrsjön samt första dag med sammanhängande kyla.

Medeldatum för premiäråkning är 16 november.

12 gånger av 16 (75%) sammanfaller datumen. 1987 skedde premiäråkning före kylan, vilket beror på att detta år var det två (men inte tre) på varandra följande dagar med kyla då premiäråkningen skedde. 1988 och 1996 skedde premiäråkningen efter första dag med sammanhängande kyla. Det är möjligt att premiäråkning kunnat skett före det datum då det verkligen skedde dessa år. Det går inte att belägga. Korrelationen är utan tvekan stark och man kan som tumregel säga att premiäråkning på Fyrsjön kan göras på första dag med två eller tre på varandra följande dagar med medeltemperatur under noll grader.

Intressant nog är detta mycket likt den klimatologiska definitionen av vinter som är när dygnets medeltemperatur mer varaktigt är under noll grader. Man kan med andra ord säga att när man kunnat åka på Fyrsjön då är det (klimatologisk) vinter!

Varför lägger sjön sig så tidigt

Det krävs minusgrader för att isläggning skall ske på en sjö. Den fysikaliska istillväxtshastigheten kräver dessutom ca. 30 timmar med minusgrader innan man kan börja tänka på någon slags skridskoåkning. Varaktig is kan därför inte lägga sig på en sjö förrän dygnets medeltemperatur är under noll grader. Är medeltemperaturen över noll grader sker mer uppvärmning än nedkylning av en sjö. Alltså, man kan inte tänka sig någon skridskoåkning förrän medeltemperaturen varit under noll två dagar i följd. Fyrsjön lägger sig efter två eller tre dagar med medeltemperatur under noll grader! Fyrsjön har alltså i det närmaste så tidig isläggning som överhuvudtaget är möjlig.

Varför lägger sig sjön så tidigt? Flera faktorer samverkar:

• Ringa djup. Sjön är mycket grund, 1,81 meters medeldjup (se ovan). Det finns inte så mycket ackumulerad energi i vattnet som kan värma upp vattenytan underifrån. En arealmässigt lika, men djupare sjö, har svårare att lägga sig då den har större ackumulerad värme lagrad i vattnet.
• Ringa vindpåverkan. Sjön är liten och omges till stor del av fullvuxen skog, vilket gör att vinden inte påverkar vattnet mycket. Det är viktigt vid isläggningtidpunkten.
• Relativt kallt klimat. Sjön ligger norr om förkastningslinjen som skär genom Östergötland norr om Roxen - Glan - Bråviken. Här är det i genomsnitt 1 grad kallare än på östgötaslätten under augusti - december. Sjön ligger 91,6 meter över havet, medan Roxen som ligger en mil rakt söderut ligger på 33 meter över havet.
• Få strömmar. Sjön har ett avrinningsområde på 0,75 kvadratkilometer. Det är liten omsättning på vattnet och därför inga strömmar att tala om.
• Läge i en sänka. Troligen finns ett kallt lokalklimat kring sjön beroende på att sjön ligger i en sänka. Detta gör att högre liggande och varmare luft inte kommer åt sjön lika lätt. Man noterar ofta ett omslag till isigare väglag när man bilar i backen från Grytsjön upp mot Fyrsjön .
• Skugga. Längs södra sidan av södra och östra viken ligger sjön i skugga av skogen. Dessa delar påverkas alltså inte så mycket av solen och är den del som brukar ha tjockast is vid nyisläggningen.

Referenser

Arvids bok om Stjärnorp, Arvid Johansson, Vreta klosters hembygdsförening, 1986
Sjöisars beroende av väder och vind, snö och vatten, S Fremling, SMHI rapporter Nr RHO 23, 1977.
Fyrsjömysteriet, Torbjörn Lindkvist, Medåkar'n (LLK:s klubbtidning) nr 2, 2001.
Följetången Fyrsjön fortsätter, Åke Jönsson, Medåkar'n (LLK:s klubbtidning) nr 4, 2001.
Mysteriet med Fyrsjöns tidiga isläggning, Rolf Mellberg, Medåkar'n (LLK:s klubbtidning) nr 1, 2001.
Klimat, sjöar och vattendrag, Sveriges Nationalatlas, Bra Böcker 1995.
Svenskt Sjöregister, SMHI 1996.
Småsjöarna norr om Ljungsbro, del i Östgötavatten, Krister Valtonen och Peter Dahlén, Tjåmuhas InfoMedia, 1997.
Fyrsjön djupare än väntat, Krister Valtonen, Medåkar'n (LLK:s klubbtidning) nr 1, 2000.
Väder och Vatten, SMHI 1985-2001.