Samlingar utgifna af Svenska Fornskrift-sällskapet.
Svenska medeltids dikter och rim (tredje häftet), utgifna av
G.E. Klemming, Sid 424-426.
Stockholm 1882, Kongl. Boktryckeriet, P.A. Nordstedt & Söner.
Biskop Henrichs i Linkiöping Rijm.
Folket minnes att thet är funnet
Sweriges Städer offta brunnet.
The stå ännu i samma fahra,
Ty äre the rädde som andra hara.
5 Then ther bygger ett träde huus
Han skall rädas som en Muus.
Thet är största sorgh och harm,
Att vara allt i sender både Rijk och Arm.
The som byggia af Kalk och Stehn,
10 the lijda alldrigh tolket mehn.
Hwilket seyes i Tyske Land
ty går them ey så illa i hand.
För än Sool går vpp om Sommar dagh
Arbeeta the strax thet är theras lagh.
15 I theras kiöpstäder och
så i byy
the tända eld allt opp i skyy.
The komma ther till i hoopa samman
thes högre han brinner är thet theras gamman.
Thet må hvar wijss man besinna
20 Sweries Städer offta brinna.
Kåhl och aska blifva the åter
tu sitter igen både kaller och våter.
Then Steenhuus hafver med tegel taak
han lijder alldrigh tolckin omak
25 Jagh råder hvariom danne mand
han wari hemma både wåhr och kornand.
Thet är bästa Råd och sinn
När kornet är tort så haf thet inn.
Then wäll mälltar han well brygger,
30 then wäll täcker han well
bygger.
En dagh Barnsööl och Bröllopp i twå
hoo orkar länger suupa såå.
Thet är wist een Oåhrenes bruthe
the pläga wist sieldan wärdan niuthe.
35 The orka och intet mehra wijdh
änn fylla theras usla qwijdh.
Thet är sant och vtan flärdh
fleera döö af swalgh än af swärdh.
I Island räknas ingen nödh,
40 the hafva ther hvarken öhl
eller brödh.
Eld, öhl, ökiör giöra Swerie värst
Och så Landareed med mongen häst.
Then böör ey sittia i dannemanns bordh
som råkar tahla ett fampnlongz ordh.
45 Swalgh giör margfalls soot,
återhåld råder mången manne boot.
Kämpas om Arbete och ey om dryck
Så blifver tu säll och hederlijk.
För Lättia och Swalgh tå siunka stedh
50 thet går ännu vtaf ondt
wedh.
Stadz barn lähra bullra och dricka
tollkom händer sieldan lycka.
Ringa bärgning lähra the
ty blifwer them och om åldrom vee.
55 Hvij bijta Bij wattudrumbar i hiäl
hvij löper Laxen i åhena säl.
Lappa män hafva ey stooran Muur
the löpa try och äta skogzdiuur.
Förr än tu till hofwa rijder
60 lära bergning doger om sijder.
Foglar byggia för ty thera boo,
the achta ther hvijlas med stora roo.
Och glädias tå af sina Vngar
the bära lätta sorgh och tunga.
65 Giör tu som mehra är säll
så skall tigh alltijdh gånga wäll.
Tree rätter ära nogh med hvijlo till natt
begärer tu mehra så är thet flatt.
Ahlsmans barn bör lära book
70 the warda ther af wijse och klook.
Tå mässat är och hördt Gudz ordh
Och folket är mätt och gåå ifrån bordh.
Tå see om åcker, gårda och jordh
Om thet är bättre än thet war i fiord.
75 Tå tu fahr i tijna giengärd
Kom med gagn och ey med flärd.
Lätt tigh om godzens tillägor wårda
Om humbla, rudadamb och gärdzgårda.
See Rå merckie, och rödia wägar,
80 förgiät och icke förderfva
onda seeder.
I kyrkiones gambla Stadgar står
Stugu och Ladu står för try åhr.
Jorda huus och tegelltaak
väria offta för stoort Omaak.
Finis.
Avskrift från "Samlingar utgifna af Svenska Fornskrift-sällskapet.
Svenska medeltids dikter och rim (tredje häftet),
utgifna av G.E. Klemming", Sid 424-426.
Stockholm 1882, Kongl. Boktryckeriet, P.A. Nordstedt
& Söner.
Bokstaven "z" är genomgående ifylld för
hand i underlaget med utseende ungefär som "3".
Skillnader i stavning för vissa ord, är
i överensstämmelse med underlaget.
Skriften har nummer 17 av de "Verldsliga" dikter som
ingår i det kompletta underlaget, numret är här utelämnat
för att få rubriken renare (numret står annars över
rubriken i underlaget).
I underlaget är var femte rad (vers) numrerad,
med nummer till vänster om raden, här är raderna numrerade
med fotnot istället.
Med "sist anförda handskriftsband" menas
efterskriften i dikt nummer 16 (Biskop Henriks rim över Sveriges lag)
"(Efter en afskrift i Upsala Universitets Bibliotek, Palmsköldska
samlingen 390, ny nummer 403, in qvarto) "
Sture Carlson, Arkeologiska föreningen Grävlingen,
Linköping
mailto:sture.carlson@karpatech.se
Föreningen forskar om Kungsbro gård, som
enligt Linköings Biskopskrönika bebyggdes med stenhus av biskop
Henrik.
Linköping 2000-05-14