|
Soldattorp som finns i direkt anslutning till kasernområdet
vid P4, torpet hade sin ursprungliga plats vid Nyborg, i Bolums socken på
västra sidan av Billingen.
Torpet inköptes av Skaraborgs regemente 1914 för
100 kronor som betalades ur lägerkassans medel, det flyttades samma år till
nuvarande plats.
Stugan är en ryggåsstuga, uppförd omkring
1766. Den är byggd enligt måtten som fastställdes i indelningsverkets
uppgörelse med Västergötland, vilket undertecknades av Carl XI
på Stockholms slott den 16 mars 1685. Torpen skulle vara 12 x 8
alnar, det skulle finnas ett rum på 8 alnar i fyrkant. Vid ena
kortsidan
skulle finnas en förstuga på 4 alnar i fyrkant och en lika
stor viktualiebod där soldaten kunde förvara spannmål
och andra förnödenheter. Stugan skulle invändigt vara 4,5
alnar hög till takåsen, väggarna skulle vara 7 stockar
höga.
Under årens lopp har stugan förändrats,
bland annat har ett fönster tagits upp på södra gaveln.
Den på norra gaveln hängande soldattorpstavlan är en kopia
av den ursprungliga, vilken färdigställdes och uppsattes 1916.
Direkt till höger när man kommer in i stugan
märks den stora spisen med den bakomvarande sovplatsen.
I denna lilla enkla stuga med dess knappt meterhöga
dörrar, små fönster och högst begränsade utrymme
har många soldatfamiljer bott och verkat.
|
|
Vid generalmönstringen i Skövde den 4 september 1687, finns
för roten antecknat Sven Johansson. som antagits för
roten den 13 april 1685.
När Carl XI mönstrade soldaterna för Skaraborgs regemente
i början av augusti 1694, finns för denna rote angiven som soldat
Nils Larsson.
Efter slaget vid Poltava fick större delen av Skaraborgs regemente
på nytt sättas upp. I ett styrkebesked av överste Stael
von Holstein 1719, finns för roten angiven som soldat Björn
Eriksson Hellman.
Vid generalmönstringen 1721 antages som soldat
Lars Larsson Hurtig, vilken var född 1699.
När regementet 1741 samlades i Hova för avmarsch
till kriget i Finland finns för torp 341 angiven som soldat Johan
Bålman. När regementet återkom från detta fälttåg
finns angivet att Johan Bålman avlidit i Finland den 23 oktober
1741.
Efter Johan Bålman antages för roten den
15 februari 1742 Sven Bålman. Han innehade sysslan som soldat
i endast två år.
När Sven Bålman slutade som soldat anställdes Johan
Hurtig född 1729, vilken var soldat fram till 1789 då han
på egen begäran tog avsked.
Efter Hurtig antogs som soldat för roten Petter
Skräck, född 1769. Vid mönstringen på Axevalla
hed 1793 finns angivet att Skräck var sjuk på mötet.
Efter Skräck antogs för roten Johannes
Andersson Skräck som soldat. Han var född i Broddetorp 1816
och bodde tillsammans med hustrun Lena Svensdotter i torpet fram till
1837.
Nästa soldat på torpet blev Johannes Stjärna
som var född i Sävare den 18 juli 1815. Tillsammans med hustrun
Britta Stina Andersdotter och sex barn bodde familjen på torpet till
1869.
När Johannes Stjärna slutade som soldat för
roten, övertogs arbetet av Anders Emanuel Stjärna, vilken
var född i Bolum den 12 november 1847. Hustrun Maja Lisa Andersdotter
var även hon född i Bolum. Paret fick under sin tid på
torpet sju barn. Under de första åren på torpet finns
Stjärna angiven med namnet Bolin. Namnändringen skedde vid generalmönstringen
den 4 juli 1882.
När Stjärna avgick som soldat den 4 april
1887 anställdes Sven August Biljer, vilken tidigare kallats
för Palmcrantz. Han var född i Skövde den 2 september 1867,
han tog avsked från roten den 21 april 1893. Hustrun Anna Mathilda
Eriksdotter var född i N. Lundby den 16 december 1866. Paret fick
sex barn varav det första och sista var födda i Norra Lundby.
Karl August Berg som var född i Härlunda
den 10 februari 1861 kom att bli den sista indelta soldaten på roten.
Han antogs den 21 april 1891 och fick avsked
den 14 augusti 1908. Innan han kom till roten hade han tjänstgjort
på torp nr: 336, dit Sven Biljer flyttade. Berg var gift med Johanna
Charlotta Andersdotter som var född i Bolums socken 1854.
|