Militärhistorisk ordlista

Denna ordlista innehåller ett urval av ord som Du kan finna i det militära historiska materialet. Utöver dessa finns ett stort antal ord med en lokal anknytning och skrivna på ett dialektalt sätt. Dessa ord får ofta sökas förklaring till på lokal nivå.
Meningen med denna ordlista är att den efter hand skall uppgraderas. Har Du träffat på ytterligare uttryck som Du tycker vi skall ha med i listan hör av Dig till Centrala Soldatregistret. E-post: bjorn.lippold@mil.se.
Utöver denna ordlista finns ofta i släktforskarböcker, äldre typer av uppslagsböcker förklaringar till ord och uttryck.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

A
Absens	Frånvarande.
Ackordhäst	En av staten ägd häst som var avsedd för militärt bruk under övningsperioder.
Adelsryttare	En ryttare i Adelsfanan, som var en av adeln uppsatt ryttarekår.
Adjutant	Biträde åt högre officer.
Agraff	Prydnad på huvudbonad bestående av två band i varierande utformning.
Anmarchbommar	Två bommar som fästes vid hjulen på kanoner för att kunna rikta om pjäsen utan att behöva spänna för hästarna.
Appell	Signal ofta på jägarhorn, innebärande att en viss förrättning skall utföras. Ordet kommer av latins appellare: tilltala, anropa, vädja.
Approbation	Godkännande av soldat eller häst.
Approbera	Anta, godkänna.
Approbitionsmönstring	En mönstring som gjordes för att godkänna soldater eller hästar
Arméförvaltningen	Ersatte 1865 Krigskollegium som centralt ämbetsverk för armén
Auditör	Jurist vid regementsstaben.
Augumentshemman	Hjälphemman för att hjälpa ett rusthåll att hålla soldat och häst.
Avdelning	Finns tre vid varje kompani på ett infanteri- regemente. Avdelningen bestod av en underofficer, två korpraler och två vice korpraler.
Avpollettering	Till sjukvårdsanstalt eller annat förband överlämnad personal.
Avsked	Avslutar på egen- eller försvarets begäran sin tjänst.
Avträdessyn	En syn av boställe eller torp när befattningshavaren slutade.
Upp
B
Balaster	Grövre kularmborst.
Bandolär	Tidigare en patronväska, numera en uniformsprydnad i form av ett antal snören som hänger över vänster axel.
Barberare	Regementsfältskärens medhjälpare.
Bardisan	Pik med tvåeggad spets.
Bataljon	Är som regel ett halvt infanteriregemente bestående av 4 kompanier.
Befälsmöte	En benämning på särskilda övningar med över- och underbefäl vid infanteri- och kavalleriregementen.
Beställningshemman	Kronoräntan var anslagen till en regementsofficerare.
Beväring	Manskap som fullgjorde krigstjänst från 1812 till 1901, då värnpliktsarmén infördes.
Blockhus	Befästningsverk av grova stockar och stenar.
Boj	Tjockt ylletyg.
Brukare	Person som brukar annan persons mark
Budkavel	Användes fordom bl.a. för att uppbåda krigsfolk.
Buldan	Grov vävnad av linne, hampa eller jute ofta använt i byxor.
Buldansbyxor	Byxor i kraftig linneväv.
Bussarong	Matrosblus.
Båtsmanshåll	Rotering av båtsmän. I städerna i inlandet benämnd som Stadsbåtsmän.
Båtsmansstuga	Bostad uppförd för marinens båtsmän.
Upp
C
Capitulant	En person som sträcker vapen och ger upp.
Cassering	Avsked på grund av att soldaten inte uppfyllde krigsmaktens krav.
Caution	Borgensförbindelse.
Caveradera	Gå i borgen för någon.
Chamois	Sämskgarvat läder.
Charivader	Benklädnad som användes av husarer, bestod av långt upp på låren gående strumpliknande plagg, vilka var trädda utanpå skinnbyxorna, var vanliga på 1700-talet.
Cornett	Se Kornett.
Upp
D
Danneman	En hedersman bland allmogen.
Dejja	Piga, lantarbeterska.
Detachement	Mindre truppstyrka, bl.a. använd för spaning.
Distinktionskorpral	Underbefälsgrad från 1858, under en viss tid en hedersgrad för en framstående korpral. Omvandlades till furir 1914.
Dolma	Kort husarjacka där många snören mellan knapparna är mest iögonfallande.
Dragon	Soldat som förflyttade sig på slagfältet med hjälp av häst men som stred till fots.
Dragonförband	Var ett beridet infanteriförband.
Upp
E
Enrolleringskarl	Inskrivningsman inom det militära.
Enöreskassa	Avgift som uttogs för varje soldatkontrakt och som användes för stöd till rotar som behövde hjälp för att betala rekryterade soldater.
Epålett	Axelprydnad med gradbeteckningar.
Excellentgevär	Miniatyrgevär som användes av flottan vid riktövningar.
Expectance	Avvaktande, ex. väntar på att få en tjänst eller att bli pensionär m.m.
Upp
F
Fana	Slutet av medeltiden och början av nyare tiden beteckning på en skara krigare, som regel mellan 300–500 man.
Fanjunkare	Underofficersgrad som ersatte graden Fältväbel i 1833 års lönereglering.
Fardag	Avflyttningsdag.
Femmänningsregemente	Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fem rotar går samman om att sätta upp en soldat.
Flintlås	Avfyringsmekanism på pistol eller gevär bestående av flinta som slår mot ett eldstål.
Fotangel	Äldre typ av stormhinder mot både kavalleriets hästar och infanteriets manskap.
Frilla	Är benämningen på en i äldre tider kvinnlig lantarbeterska.
Friskytt	Skytt tillhörande en frikår. Frivilligt manskap som opererar bakom fiendens linje.
Frälsefogde	En stormans ställföreträdare eller förvaltare av en frälsegården.
Frälsegård	En gård som var skyldig att mot viss skattelättnad utrusta och hålla en soldat.
Furir	Underofficersgrad, togs bort 1876 då den ersattes med Sergeant av 2 klass, återinfördes 1914.
Fyrmänningsregemente	Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fyra rotar gick samman för att hålla en soldat.
Fältskär	Läkare som ingår i regementsstaben.
Fältväbel	Underofficersgrad vid infanteri och dragoner som svarade för administrativt arbete.
Fänika	Benämning under 1500- och 1600-talet på en grupp soldater som följde en fana
Fänrik	Lägsta officersgraden, utgick 1835, ersattes med Underlöjtnant, återinfördes 1915.
Förare	Lägsta underofficersgraden.
Förbättring	Soldaten uppfyller inte det krav regementet har på sitt manskap
Förstärkningskarl	Styrka om högst 50.000 man som i händelse av krig uppsattes till arméns förstärkning. Beslutades av riksdagen 1809–1810.
Förtrav	En kavalleriavdelning som sändes före eller framför en huvudavdelning.
Upp
G
Galon	Hårt band ofta förr vävt av silver eller guldtråd.
Gardist	Beteckning på soldat som ingår i kungens livtrupper.
Gatlopp	Bestraffningsmetod, avskaffades i Sverige 1812.
Gefreiter	Ungefär Vice Korpral.
Gehäng	Livrem med bärrem till sidovapen.
Gemen	Menig soldat.
Generalmönstring	Mönstring av ett eller fler regementen utfördes av en kunglig- eller generalsperson. Vid denna mönstring antogs och avskedades soldater, en genomgång av soldatens kunnande och hans utrustning genomfördes.
Generalsperson	Fältmarskalk (endast under krig), General, Generallöjtnant, Generalmajor.
Gevär	Sammanhållande benämning, infört under 1700-talet på, handeldvapen.
Gradbeteckning	Särskild prydnad på uniformen som anger bärarens grad.
Gratial	Pension, understöd.
Gratialist	En soldat som tjänstgjort tillräckligt länge och under sin tjänstgöring skött sig, kunde erhålla en liten summa pengar som pension.
Grenadjär	Låneord från franskan som är benämning på soldat som hade till uppgift att kasta handgranat.
Grenadjärmössa	Speciell mössa med en toppig form vilken tilldelades grenadjärer, då det ansågs att de bredhättade hattarna var i vägen när granaten skulle kastas.
Gouvernementsdrabant	Förvaltningsområdesdrabant
Upp
H
Hakebösa	Eldhandvapen som under pipan är försedd med hake eller krok. Kulan vägde ca 50 g.
Hakeskytt	Fotsoldat beväpnad med hakebössa.
Harnesk	Rustning som skyddar ryggen eller bröstet.
Handeldvapen	Vapen som kan skötas med en eller två händer.
Hejdridare	Underordnad tjänsteman i den tidigare jägeristaten, skogvaktare.
Hemkall	Den ersättning som soldaten årligen fick i naturaförmåner utöver sin lön. En liten avkastning från torpets jord gav en högre hemkall.
Hemmansbruk	Soldaten hade rättighet att få avsked "för hemmansbruk" om han ägde ett hemman som han brukade.
Hillebard	Stångvapen med yxblad stötklinga och hulling.
Hjälprote	Ett hemman som hade till uppgift att stötta ordinarie hemman med soldatens hållande, se Augumentshemman.
Huggare	Blankvapen med en 60 cm lång klinga.
Husar	Från 1700-talet avses med husarer ett lätt kavalleri som kunde utföra överraskande förflyttningar och anfall. De svenska husarförbanden uppsattes 1757 i Pommern, efter preussisk förebild.
Husarmössa	Huvudbonad för husarer med ungersk förebild.
Hästhemman	Skulle hålla soldat med häst och rustning.
Hästvakansavgift	Avgift som betalades av de rusthåll som var befriade från att hålla häst och rustning. Avgiften upphörde i början av 1840-talet.
Upp
I
Infanteri	Fotfolk
Insubordination	Olydnad.
Interimistiskt avsked	Av regementschefen beviljat avsked tills vidare, bland indelt manskap.
Upp
J
Jägare	Soldat som hade utrustning vilken medförde stor rörlighet. Ofta soldat som var speciellt utbildad för spaning och enskild strid.
Upp
K
Kaftan	Rysk beteckning för uniformsrock.
Kampement	Tältläger.
Kandar	Betsel med både stång- och tränsbett.
Kantornering	Förläggning inom hus.
Kapott	Grövre soldatkappa med kapuschong.
Kapprock	Livsydd överrock
Kapten	Officersgrad vid infanteri- och dragonregementen, kunde föra befäl över ett kompani.
Kapten av 2:dra graden	Officersgrad infördes 1812 och försvann 1844.
Kaptenslöjtnant	Officersgrad mellan löjtnant och kapten.
Karbin	Kort handelvapen avsett för rytteriet.
Karpus	Toppig mössa från slutet av 1600-talet.
Kartusch	Liten patronväska vanlig vid rytteriet.
Kask	Hjälm av svart hårt läder, användes vid mitten av 1800-talet.
Kassationsmönstring	En mönstring för att kassera soldater som av någon anledning inte kunde vara kvar som soldater.
Kavalleri	Förband som stred från och förflyttade sig med häst.
Knekt	Äldre benämning på soldat som stred till fots, ersattes vid slutet av 1600-talet av benämningen soldat. Ofta benämning på fotsoldat som tillhört indelta armen.
Knektehållet	Ständiga knekthållet är Carl XI: s omdaning av krigsmakten.
Knektstuga	Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Knekttorp	Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Knektkontrakt	Kontrakt mellan ett antal bönder som åtog sig att uppsätta en soldat och soldaten.
Kolett	Ett livplagg, tröja.
Kommenderad	Beordrad att resa till en viss plats.
Kompani	Del av ett regemente, ofta bestående av 100 till 150 man.
Kompaniofficer	Benämning på officersgrader som tjänstgjorde vid ett kompani, kapten, kaptenslöjtnant, löjtnant och fänrik.
Kornett	Var lägsta officersgraden vid husar- och kavalleriförband.
Korpral	Underbefäl, hade vid infanteriet 25 man sig tilldelad.
Krigskollegium	Från 1634 försvarets centrala ämbetsverk. Ändrades till att vara Arméförvaltningen från 1865.
Krigskommissariat	Krigskommissariat hade under krig till uppgift att sköta armens avlöningar, förplägnad och furagering. Chefen för kommissariatet kallades enligt fältförvaltningsreglementet 1796 för generalintendent. Vid varje fördelningsstab fanns som regel en Krigskommissarie.
Krigskommissarie	Se Krigskommissariat
Kronohemman	Hemman som disponerades av kronan som boställe för befäl och civilt anställt folk såsom avlöning.
Kronränta	Den grundskatt som ett skattehemman betalade till kronan.
Krontiondet	Avgift för all odlad jord, från början i form av natura som säd mm. Från 1730-talet och fram till 1800-talets början i form av pengar.
Krutsjudare	Benämning på person som arbetar med krutframställning med saltpeter som råvara.
Kungens befallningshavare	Landshövdingen, tillsammans med länsstyrelsen utövade fram till 1918 det regionala styret av försvaret.
Kvartermästare	Benämning på en officersperson som förbereder ett förbands inkvartering. Hade som i regel kaptens grad och var administrativ chef.
Kyller	Rock av älghud.
Kyrassiärer	Benämning på bl.a. Lifregementet till hästs tre kårer efter 1792.
Käppi	Huvudbonad från åren 1854–1865.
Upp
L
Landsknekt	Tyskt värvat fotfolk under 1400- och 1500-talet.
Lantvärn	Tidigt 1800-talet, extrautskrivning för försvaret av hemorten.
Lega	Soldatens kontanta lön.
Legokontrakt	Den nedskrivna uppgörelsen mellan roten/rusthållarna och soldaten.
Liderlig	Lättsinnig, sedeslös person med särskild syftning på sexuella förhållande.
Likvidationsmöte	Årlig sammankomst där ekonomiska mellanhavanden mellan roten och soldaten reglerades.
Livmundering	Första munderingen, fick användas efter tillstånd från kompanichefen.
Luntlås	Avfyring av handeldvapnet sker med hjälp av glödande lunta som förs mot antäningskrutet på fängpannan.
Lägermössa	Lätt mössa med skärm som bars till släpmunderingen.
Löjtnant	Kompaniofficersgrad, 1811 infördes Löjtnant av 2:graden.
Lön	Ekonomisk ersättning för utfört arbete. För soldater, ryttare och båtsmän blev lönen högre när jorden gav mindre.
Lönehemman	Krono- och skattehemman, där räntorna var anslagna för lön till statlig tjänsteman.
Upp
M
Major	Regementsofficer. När ett regemente var organiserat i bataljoner var majoren bataljonschef.
Manskap	Gemensam benämning för menig soldat och underbefäl.
Marche	Trupp som går till fots.
Marche forcee	Marsch som genomförs i snabb takt
Markegångstaxa	Penningvärde på varor och tjänster.
Mattornister	Tygväska i vilken proviant medfördes.
Menig	Soldat som ej befordrats.
Midfaste	14 mars var den dag då tillträde och avträde av soldattorpen som regel skedde.
Militieboställe	Kronan tillhörande jordegendom som används som bostad och lön åt befäl, ofta benämnt som Boställe.
Militärdistrikt	En fredsmässig indelning för arméns förband införd 1833. Ett antal ändringar skedde under mitten och senare delen av 1800-talet. Ersattes 1893 av benämningen arméfördelning.
Minderårig volontär	Minderårig militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
Mundering	Soldatens klädesutrustning.
Musköt	Handeldvapen med stöd.
Mönsterskrivare	Befattningshavare vid kompaniet som hade att sköta rullföringen och kassan.
Mönstring	Översyn av manskap, utrustning och hästar.
Möten	Som regel årligen återkommande övningar och utbildning av manskap som vistades hemma.
Mötespassevolans	Betalning för soldatens underhåll vid möten och mönstringar.
Upp
O
Officer	Militär chefsperson.
Upp
P
Passevolance	Avgift till kronan för att den skulle övertaga ansvaret för uppgifter som normalt tillhörde roten/rusthållet.
Passpoal	På uniformen insytt snöre eller band ofta i annan färg än tyget.
Patronkök	Väska av hårt läder för förvaring av ammunition.
Permitterad	Egen ansökan om ledighet vilken godkänts.
Pistolsmed	Hantverkare som ingick i regementets stab. Från 1833 innehade pistolsmeden boställe.
Pik	Långt stångvapen med järnspets, kunde vara upp till 6 meter långt.
Pikenerare	Fotsoldat utrustad med pik som vapen.
Pipare	Benämning för flöjtblåsare.
Pompong	Prydnad av metall eller garn på militär paradhuvudbonad.
Pontonierbataljon	Ingenjörförband huvudsakligen för brobygge.
Portopé	Handrem. till sabel/värja
Premiärlöjtnant	Officersgrad motsvarar nuvarande löjtnants grad.
Profoss	Person som höll ordning vid kompaniet eller regementet och verkställde utdömda straff. Profossen hade boställe och ingick i kompani eller regementsstaben.
Proveteringsdirektion	Avdelning vid ett regemente som hade till uppgift att upphandla material inför möten och kommenderingar. Fanns mellan åren 1841–1880.
Putssticka	Trästycke att trä under knappen vid putsning.
Upp
R
Regemente	Militärt förband.
Regementshovslagare	Män som gör skor till hästar. Dessa fanns vid varje kompani och var också en form av befäl.
Regementskommissarie	Person som hade att anskaffa och förvalta regementets förnödenheter vid möten och kommenderingar.
Regementskvartermästare	Officer som i regel hade kaptens grad och var regementets stabschef, administrativa chef.
Regementsofficer, regementsofficerare	Benämning på överste, överstelöjtnant och major.
Regementsskrivare	Ansvarade för regementets kontakter med högre militära och civila myndigheter, räntor, pensioner m.m.
Regementstrumslagare	Person, ofta med fanjunkares grad, som har att leda musikkår vid olika former av exercis.
Regementsväbel	Underofficer vid regementsstaben som hade att övervaka ordningen vid regementet och verkställa utdömda straff.
Rekryteringsmöten	Möten som varje år skulle hållas för att rotar som saknade soldat skulle ha möjlighet att uppvisa en ny.
Remontera	Utrusta med häst.
Remtyg	Militära persedlar bestående av remtyg av olika slag.
Revär	Tyglist på utsidan av byxbenet.
Ringkrage	Halvmånformad metallplatta som under karolinska tiden var officerarnas kännetecken, togs ur bruk i Sverige 1792.
Rote	Namn på de gårdar som hade att hålla en soldat, utgjorde som regel av två hela hemman.
Roteringskarl	Förekommer i början av 1800-talet som extrautskrivna soldater.
Rote/Rusthållskontrakt	Avtal som tecknats mellan kronan och allmogen om uppsättande av soldat i utbyte mot befrielse från utskrivning till krigstjänst.
Rote/Rusthållsvakansavgift	Avgift som betalades av rotens bönder istället för att tillsätta soldat.
Rotekista	Kista som förvarades hos rotehållaren vari soldaten hade sin utrustning.
Roten indragen	Rotens bönder betalar en vakansavgift till kronan. Soldaten behöver inte tillsättas.
Rotestämma	Ett möte med samtliga gårdar som hade att hålla soldaten/ryttaren och soldaten. Vid detta möte beslutades vad de olika gårdarna skulle stå för när det gällde soldatens lön.
Rulla	Förteckning av militär personal
Rusthållare	Person som är huvudansvarig för en soldats hållande.
Rusthållshemman	Hemman som hade att sätta upp och underhålla ryttare med häst.
Rustkammare	Förrådsbod som i regel fanns hos rusthållaren där ryttarens hästutrustning förvarades.
Rustmästare	Underofficer vid infanteri förband.
Rusttjänst	Benämning för krigstjänst till häst mot skattebefrielse för jordegendom.
Ryttare	Soldat som stred från hästryggen. Husar, Kavallerist
Ränsel	Ryggsäck
Upp
S
Sabel	Blankvapen med en klinga av en längd på 90 cm.
Sabeltaska	Väska med styvt ornamenterat lock.
Sadelmakare	Hantverkare som tillhörde rytteriets stab.
Salpetersjudare	Benämning på person som arbetar med krutframställning med saltpeter som råvara.
Sappör	Ingenjörsoldat.
Schabrak	Sadeltäcke.
Sekundchef	Andre chef, underchef, den som innehade överstebeställning vid ett liv regemente.
Sekundlöjtnant	Subalterngrad vid flottan mellan åren 1824–1866.
Sergeant	Underofficersgrad.
Sjukvårdssoldat	En soldat vid ett kompani som var specialutbildad att ta hand om skadade.
Skarpskytt	De soldater som vid varje kompani visat sig vara goda skyttar utrustades från 1838 med särskilda prickskyttevapen.
Skattehemman	Hemman som betalade räntor till kronan.
Skvadron	Är samma som kompani inom kavalleri och husarregementen
Slitningsersättning 1	Ersättning till rote/rusthåll för uniformspersedlar som slitits vid längre kommenderingar.
Slitningsersättning 2	Ersättning som utgick när soldaten använde egna kläder under tjänstgöringen.
Släpkläde	Andramunderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar.
Släpkläder	Vardagskläder som användes vid mindre högtidliga tillfällen.
Släpmundering	Andramunderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar.
Sold	Officerslön.
Soldat	Benämning på menig soldat som stred till fots.
Soldatkontrakt	Kontrakt upprättat mellan soldaten och roten.
Soldatrote	Det hemman som ansvarade för att utrusta och hålla en soldat.
Soldattorp	Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Spel i nummer	Från sent 1800-tal, extra rote utöver tidigare.
Stabsofficer	Officersperson.
Stamhemman	Det hemman som var ansvarig för roten/rusthållet, ofta den största gården i roten.
Standar	Förbandstecken vid kavalleriet och husarregementen.
Stiblett	Långstrumpa.
Studsare	Kort handeldvapen med räfflad pipa.
Ståndare	Plym ofta av tagel som prydde huvudbonaden.
Ståndkrage	Hög, styv och rak krage.
Städsel	Handpenningen av legan.
Ständiga knekthållet	Den organisation av armén som Karl XI införde genom indelningsverket
Stövlett	Stövel med lågt skaft.
Subalternofficer	Gemensam benämning för fänrikar och löjtnanter.
Sventjänare	En person som gör krigstjänst i husbondens ställe.
Svärdsmedalj	Hederstecken för personal inom armén och flottan.
Syn	Besiktning av soldattorpet. Kunde hållas när soldaten så önskade. Skulle hållas vart tredje år.
Syrtut	Långrock med två knapprader.
Upp
T
Taska	Patronväska.
Tigarman	Beteckning på förnäm mansperson.
Tillträdessyn	En syn av boställe eller soldattorp när ny befattningshavare tillträdde.
Timmerman	Specialutbildad soldat i snickeriarbeten.
Tornister	Proviantväska som bars på ryggen.
Tremännings regemente	Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Tre rotar går samman om att sätta upp en soldat.
Tross	Beteckning på den lastade utrustningen som medfördes i fält.
Trossbod	Förråd för kompani där kompaniet förvarade sin material.
Tschakå	Paradhuvudbonad av filt med kulle och skärm.
Upp
U
Underbefäl	Samlingsnamn för distinktionskorpral, korpral och vicekorpral. Alla hade torp.
Underhåll (dubbelt) (enkelt)	Benämning på storleken av underhåll som en soldat fick från Vadstena krigsmanshus.
Underhåll med expektance	Avvaktande underhåll.
Underlöjtnant	Kompaniofficersgrad, ersatte under tiden 1835-1915 fänrik.
Underofficer	Benämning för fanjunkare, sergeant fram till 1833 och där efter även för fältväbel, förare och rustmästare.
Upp
V
Vadstena Krigsmanshus	Inrättning som från 1647 utbetalade en ersättning till befäl och meniga i form av underhåll.
Vakansavgift	Avgift som roten eller rusthållet betalade till kronan om man inte hade någon soldat på ett torp.
Vapenrock	Beteckning för rock som 1840-talet avlöste uniformsfracken.
Vanfrejd	Minskning eller förlust av medborgerliga rättigheter på grund av snatteri, dråp m.m.
Vargering	Äldre ord för reserv. Användes som beteckning för extra soldater som skrevs ut i början av 1800-talet.
Vicekorpral	Lägsta underbefälsgraden.
Volontär	Militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
Vårfrudag	Den dag då av- och tillträde av soldattorp eller boställe skedde, den 25 mars.
Värja	Blankvapen
Värjgehäng	Hölster eller hylsa avsett för sidovapen.
Väbel	Benämning på den underofficer som hade närmaste tillsynen över ordningen och snyggheten inom avdelningen.
Ä
Ägiljett	Dekorativ uniformsprydnad.
Upp
Ö
Överofficer	Äldre benämning på officerare.
Överste	Regementsofficersgrad vanligen regementschef.
Överstelöjtnant	Regementsofficersgrad närmast under överste.