Så här går vi tillväga när vi ska diskutera våra objekt (our precious).

• Ögat är det första sinne som kommer i kontakt med objektet, intrycket indelas i färg och ton (mer om ögat/utseendet längre ner).
• Näsan vill vi ta i nästa steg, delar upp förnimmelserna och delar upp intrycken i starka (dominerande) och svaga (underliggande) (mer om näsan/lukten längre ner).
• Munnen är stället vi helst vill ha objektet. Njutningen fördelas i munkänsla, primär och sekundär smak och till sist eftersmaken (mer om munkänslan/smaken längre ner).
• Hjärtat avslöjar för dig vad vi associerar upplevelserna med samt vad våra alla sinnen sammanfattar objektet till.
• Till sist ska objektet betyg sättas och vi använder en 20 gradig skala (mer om BWB skalan längre ner).

Låt oss glida djupare ner i glaset.

1. Första sinnet: Ögat är nog det enklaste momentet även för oss med defekt färgsinne. Utseendet ger oftast en aptitlig försmak till vad som ska komma. Problemet uppstår när man ska namnge färgen som syns i glaset. Oftast blir resultatet Bärnsten med gyllene inslag. Grönt är ett annat förekommande inslag vilket blir tydligare för ljusa whiskies. För att ge mer information än bara färgen kan man lägga till toner av färgen t.ex. grönaktig, drar mot rött och så vidare. ibland är dessutom vätskan grumlig (även innan spädning). Vi har försökt använda färgstandarder som finns men de passar inte riktigt för vätskor.
Det finns en färgskala som är ganska bra även om vi inte använder den ( www.scotchwhisky.com ).

För tonen använder vi en femgradig skala: Ljus, något ljus, Mellan ljus&mörk, Något mörk och Mörk.

2. Andra steget är det svåraste men kanske det mest givande på sitt sätt, luktandet (sniffandet). Tyvärr väldigt svårt att bemästra. Kom ihåg att aromerna från en whisky beror väldigt mycket på mängden alkohol/vatten. En av de bättre erfarenheterna är att prova ospädd "cask" med olika spädningar så att man kan lukta på samma whisky med alkoholhalt mellan 55-60% (cask), ~40% och runt 30%.

Bra glas är ett måste för att få en bra upplevelse från sniffandet. På bilden syns från höger till vänster Tulipan (Tulip shaped), Snifter med tung fot, "nosing glas" som används av destillerierna när de ska bestämma vilka tunnor som ska buteljeras.

När vi luktar sker det enligt på ett sätt som delvis kommer av egen erfarenhet men vissa delar har vi tacksamt tagit emot/över från det sätt som Richard Peterson vid Kyndal som lärde oss hälsa whiskyn. Det betyder att man sticker sin näsa i glaset och luktar medan man säger "Hallå, kära vän". Därefter tas glaset bort och man andas in frisk luft i munnen och näsan. Repetera med "trevligt att möta dig" och fortsätt tills du är nöjd eller uttråkad.

Vi skiljer på primär och sekundär lukt med den skillnad att primära är de lukter som dominerar. Medan sekundära är de subtila lukter som är undanglidande och svåra att uppfatta. Vi försöker uppfatta så många lukter som möjligt och kombinera lukten med attribut torr/söt*, mjuk/kraftfull, lätt/full, ren/stor eller återhållen/kraftig.
*Notering:Detär klart att man inte kan känna lukten av torrt eller sött men det är ändå användbart för att beskriva en lukt som är associerad med torr eller sött smak.

3. Tredje stegen är kanske det mest intresanta för nu äntligen får man dricka. Smaken består även den av delar. Först kommer munkänslan som är en kombination av själva upplevelsen av vätskan i munnen (vattning, olgig etc.) tillsammans med intensiteten (lätt, fyllig osv.). Vi anger fem olika grader av känsla från lätt, något lätt, medium, ganska full och full. Exampl på oliak munkänslor Benriach 10 YO (lätt), Bunnahabhain 12 YO (något lätt), Glenmorangie 18 YO (mellan), Dalmore 12 YO (ganska fulll) och Lagavulin 16 YO (full).

Nästa del är själva smaken (eng. flavour eller palate). Vi brukar pratar om primär och sekundär smak. Med primära smaker menar vi de som dominerar och de flesta upptcäker. Det är nästan bara de primära smakerna man pratar om när man beskriver whiskyn för någon annan. De sekundära smakerna är de som är svaga, döljs av de primära smakerna och känns olika mycket för olika människor. ibland förstår ingen vad man menar när man säger den smakar ju gorgonzola. Ibland framträder de sekundära smakerna mer beroende på vilken annan whisky man provat nyss. Se tabellen nedan där smakerna sätts i sitt samband till produktionen av whisky.

Till sist kommer eftersmaken. Vi brukar ange desss längd till: kort, mellan eller lång. Till detta lägger man smakerna som upplevs. Man kan även ange andra attribut eftersom eftersmaken kan vara väldig olika från enkel och avklingande till lång och komplex. Även andra varianter där smakerna avlöser varandra. Till exempel först var fruktigheten dominerande men efterhand tog eksmaken över med bitterhet.

Beskrivning
Här nedan har vi listat de termer som vi använder mer eller mindre frekvent vid provningarna. De är ordnade i grupper enligt ett system som Charles MacLean beskriver i sin fantastiska bok Malt Whisky (se även BWB Rekommenderar).

Det finns så klart massor med flera olika smaker men dessa är de mest förekommande. Det finns en bra beskrivning på internet www.scotchwhisky.com där ni kommer få en förklaring ur litet annat perspektiv.

Hjärtat
När man är färdigt med luktandet och smakandet är det bra att summera läget och upplevelserna. Vi kallar vår kommentar för hjärtat eftersom i vill att orden ska ge en signal om hur whiskyn uppfattades egentligen av din kropp och själ. När man provat på det är det både roligt och givande.

Betyg, rang och matris
Att ge betyg är väldigt subjektivt till följd av tycke och smak. Dessutom blir man faktiskt påverkad av omständigheterna. Vad vi märkt är att beeroende på vilka fyra objekt som står på bordet så kan betyget skilja men det brukar variera bara ett steg. Vi har några som vi provat vid flertalet tillfällen. Trots att det är enklare att bara rangordna de man provat just för tillfälelt så är det värt den extra möda att få något sånär känsla för vad olika objekt är värda jämfört med tidigare och kommande objekt. Vi anger därför både vårt egna betyg och rang bland kvällens objekt men på hemsidan syns endast medelvärdet av våra betyg.

Matrisen som är en enkel klassificering. Eftersom vi märkt att regionerna inte ger så mycket vägledning med avseende på smak så har vi tagit fram ett enkelt och tydligt system. Vi har ett tvådimensionellt system där ena dimensionen är komplexitet eller avsaknad av det i en tregradig skala med enkel, mellan och komplex. För den andra dimensionensom valde vi en annan huvudkaraktär söt, neutral eller rökig. Detta ger en smakmatris med nio rutor där A är söt och enkel vars motsats I är rökig och komplex.

Vårat betygsystem är följande:

De flesta Single Malt från Skottland hamnar ovanför 10 i skalan. Blended hamnar oftast i regionen 7-11. För att få betyg under 5 så måste något vara väldigt fel. Trots det har några lyckats med det.