/kjell ulander/

Från evolutionsmodellen till skapelsemodellen
I fig. A avbildas utvecklingsträdet på ett sätt som strider mot direkta paleontologiska upptäckter. Lägg märke till den långt framskridna specialiseringen, hos de djurformer som återfinnes i stammen och dess närhet. I fig. B är utvecklingsträdet ritad såsom man förväntar sig att det ska se ut - med generaliserade djurformer redo till en begynnande specialisering i någon av grenriktningarna. Allt eftersom specialiseringen ökar återfinnes djuret allt längre ut på grenarna. Problemet är bara att det inte finns några generaliserade - icke-specialiserade - djur, vare sig levande eller som fossil. Även de äldsta fossilerna är mycket specialiserade. Det finns med andra ord ingenting inuti trädets stam, vilket illustreras i fig 1 nedan. Det fossila vittnesbördet är idag ett mycket stort problem för evolutionsläran. Och det är inte bara vad fossilerna visar som är problemet utan i än högre grad vad de inte visar. Var finns de generaliserade djurformerna som teorin kräver? (Illustration: klicka här)

ÅTER


Ovanstående tre bilder är en schematisk illustration, som visar skillnaden mellan evolutionsmodellen - med ett utvecklingsträd och skapelsemodellen med en mångfald av små "utvecklingsträd". Vilken av dessa modeller stämmer bäst med det fossila vittnesbördet? (se nedan)
A: Darwinistisk förutsägelse - ett utvecklingsträd som successivt grenar ut sig. 
Vidare information - klicka HÄR. Förstora diagrammet genom att klicka på det.
B. Darwinistisk förutsägelse - en med tiden successiv tillväxt av antalet Stammar (Phyla). Vidare information - klicka HÄR. Förstora diagrammet genom att klicka på det .
C. Paleontologiska fakta visar att en mängd Stammar (Phyla) dyker upp plötsligt (den sk kambriska explosionen), utan någon känd föregångare. Vidare information - klicka HÄR. Förstora diagrammet genom att klicka på det.
D. Paleontologiska fakta visar att antalet Stammar (Phyla) minskar successivt (efter den sk kambriska explosionen). Vidare information - kicka HÄR. Förstora diagrammet genom att klicka på det.

(Fig. från E H Andrews bok: "Ur Intet")		 Om vi bortser från problematiken med "halvt färdiga" funktioner och strukturer (irreducible complexity, se t ex ÖGAT, CILIER, FORTPLANTNING) kan man naturligtvis tänka sig att ett generaliserat djur kan utvecklas i olika riktningar, mot högre grad av specialisering. (I figuren illustrerad av pilarna A, B, C och D.) Vi kan däremot inte tänka oss att något specialiserat djur, utvecklas till ett annat specialiserat djur. (I figuren markerad med streckade pilarna E, F, G och H.) Detta beror på att den specialiserade lemmen först måste utvecklas bakåt till en icke specialiserad utgångspunkt, innan den kan utvecklas vidare mot en annan specialiserad form.
 (TILLBAKA)